måndag 23 maj 2011

Den osunda delen av politiken...

Thomas Bodströms bok är upphaussad som sjutton nu och jag har själv beställt den från Bokus. Många journalister har dock fått den i sin hand nu på morgonkvisten och vi lär få höra allteftersom de läser vad den handlar om. Han har lovat att inte dölja något. Ska bli intressant läsning. Det är inte skandalerna i sig som intresserar mig utan det är mer nyfikenheten över hur det går till i politiken.

Det första som nu beskrivs är hur Juholt kuppade bort Mona Sahlin från förstaplatsen. Detta är sånt som sker överallt och de hyenaliknande metoder som används i valrörelser stannar dessvärre inte inom socialdemokraterna. Man inte bara hör talas om det förresten utan det blir en del av en själv vare sig man vill eller inte. Min egen kandidatur gick åt pipan för att det fanns de som bestämt sig för att förhindra den. Ingen kan säga att jag inte engagerar mig precis, så det handlar inte om det. Men i likhet med Bodström tycker jag att det är viktigt att trollen kommer ut i ljuset. De tål ofta inte den granskningen. Ser fram emot att läsa Bodströms bok i sin helhet. Det har på senare tid kommit ut fler böcker kring ämnet kotterier och falskspel inom de politiska organisationerna. Maktfullkomlighet är inte bra för demokratin och det borde int ehelelr vara en lek för få iblandade kan man tycka.

Vissa kotterier växer sig starka och sitter med essen på hand. Kanske för att de redan på förhand tillskansat sig information som de inte delar med sig av till andra sen. Någon berättade för mig att vi satte den och den på första plats för att få bort nån annan och eftersom du stöttar den första så röstade vi inte på dig i provvalet. Så går det till... Ingen erkänner men alla vet. Det är synd för politiken. Där behövs människor som engagerar sig och inte de som håller tyst och är mer timida. Det är de som inte utmanar och ifrågasätter som blir valda. Så är det.

Det är intressanta att se nu  när Bodström avslöjar en del av otrevligheterna i sin bok är hur andra ledande socialdemokrater säger att han gjort sitt i politiken. Det finns ingen plats för honom. Att han bara vill tjäna pengar nu när han kommer hem från USA. Med tanke på att Bodström trots allt är advokat och författare och därmed har alla möjligheter att tjäna pengar på egen hand och mer dessutom utan partipolitikens inblandning så förstår man att det handlar om förringning av honom nu. Han ska inte tro att han är något. Tyvärr så är han det, oavsett vad andra nu vill påstå.

Till stor skillnad mot många andra har jag en känsla av att man inte ska skriva ner Bodström. Det kan finnas fler kotterier än det egna som står där i kulisserna och väntar på att ta över alltihop. Man ska inte bortse från det. Så är det överallt... Bodström kom med i politiken för att han och Pär Nuder var på svartklubb tillsammans på Gotland. Så beskriver han det i alla fall och det kan vara intressant som beskrivning av hur det går till. Ibland bra och ibland dåligt. Utanför står den tysta och timida röstboskapen och ser på. De som jobbar hårt och inte kommer fram för att de inte gillas av vissa eller ingår i rätt kotteri för tillfället. Men som sagt det är bra att vara medveten om att det alltid i politiska sammanhang pågår kotterier här och där. Det sprids ränker överallt. Det är lite osunt. Inte är det precis väljarna man har i åtanke.

Min egen önskan är att i politiken ska det vara högt i tak och massor med synpunkter och ingen partipiska. I grunden finns ändå den gemensamma ideologin. Eller? Är jag naiv här? Det ska vara ungefär som det är när vi i Österåkers närradion har styrelsemöten. Alla är engagerade, alla snackar kors och tvärs och tycker olika. Vi börjar på punkten sju på dagordningen för den är intressantast. Men vi slutar klockan 21.00 som bestämt från början och då har vi en gemensam linje. Det är livgivande att vara med i såna föreningar. Mycket debatt ska det vara även i politiska föreningar. Liksom idén med det hela. IMHO (In My Humle Opinion). Det är det här kuppandet hit och dit som får mitt intresse för politiken att svalna. Tyvärr... Oavsett om det gäller inom socialdemokratin eller annorstädes. Politiken behöver förändras och den kommer att göra det också. Numera finns det en annan uppdelning och det är den som handlar om de uppkopplade och de som inte är det. De senare har en slags tolkningsföreträde idag men i transparensens och öppenhetens tidevarv kommer det att bli svårt att behålla det initiativet. Så även om Bodströms bok kommer att svida för många så är den behövlig och nyttig läsning om det som sker bakom kulisserna. Det är inte alltid sunt.

Tyvärr nödvändigt att påpeka. Jag är inte intresserad av enskilda personer och vad de sagt och gjort utan fenomenet som sådant.

Aftonbladet  Svd Sydsvenskan BT HD

Bloggar lär fyllas på över dagen.
Peter Högberg (S)  Vart blev du av ljuva parti?
Tokmoderaten (M) - BODSTRÖMS BOK - FLER LÖSRYCKTA STYCKEN
Anybody´s Place -  Hur många kvinnor som helst!!
Peter på Röda berget

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 kommentarer:

cnab sa...

Hej Mary! Anders Jallai är f.d. fältflygare och marindykare och välrespekterad även som författare. Anders Jallai var f.ö. den som hittade den av Sovjet nerskjutna DC3:an 1952. Och vars story redovisas i det nya Flygvapenmuseet i Linköping som till stor del är uppbyggt kring kring resterna av den bärgade DC:an. Anders Jallais två utgivna böcker i en romantrilogi om svensk efterkrigshistoria och vilka som styr vårt land idag, är klart läsvärda. För att inte säga förlamande kusliga. Romanformen är vald av källskyddsskäl. Dagens nyhet om CIA-operationer i Sverige 2007 kan väl sägas ha en viss anknytning till vad som hänt även i det stora sammanhanget. Och kanske förklaringen till att du inte passade på valbar plats i det parti du tillhör? Läs mer här: http://www.jallai.se

Mary X Jensen sa...

Cnab: Jag har läst Anders böcker. Men jag är inte konspiratoriskt lagd på det sättet så att jag tror att min egen ringa person har med sånt att göra.
Dock lärde jag mig en del av de där böckerna, det gav en förståelse för att det finns saker som alla inte vill att det ska komma fram och kanske till och med sån som inte bör göra det.

För min del handlar det nog mer om lokal kamp för vem som vill vara på täppan. Man måste liksom tillhöra rätt gäng för att komma ifråga. Du ska veta hur många såna historier jag har fått ta del av och då från alla partier. Man kan vara rätt man men på fel plats vid fel tillfälle.

Det finns många sätt att vara samhällsaktiv på.

Mikael Jonsson sa...

Tufft också att ta upp sådant här om man fortfarande vill vara med och påverka i den krets man kritiserar. har full sympati med dig, men du är inte ensam tror jag. Fredrik Federley och Johan Westerholm är som sagt andra exempel på politiker som vågar tala högt.