Politiska samtalet har hamnat i en återvändsgränd...

Så här i supervalårets början borde man vara helpeppad och bara driva på för alliansen och mest för moderaterna där medlemsavgiften betalats med några undantagsår sedan 1973. Men det liksom fastnar i halsen på något sätt att höra om Görans Perssons olika tillkortakommanden från ena hållet och om moderaternas svek mot de sämst ställda från det andra hållet. Undergången är nära och det är det enda som beskrivs. Det är andefattigt. Den typen av egentligen ointressanta konflikter som når oss. Så onödigt om man bara lyfte blicken lite och försökte se till något utanför sig självet. Som i kärlek - det ska vara mer inriktat på DU än på JAG, går det i båda riktningarna så brukar det bli bra.

Å ena sidan så annonseras det efter nya medlemmar som kan vara med och jobba och med samma hand puttar man ut dem som är där för att de inte passar in i det egna leden. Ofta personliga skäl. Sällan på grund av politiska oenigheter. Det är ovärdigt. Hur ska vi få ut budskapet på det sättet?

Det politiska budskapet - vad är det? Röda-Vita-Rosen? Endast intressant för de inblandade? Samtidigt och mycket viktigare är att den ena efter den andra undersökningen kommer om hur bra det faktiskt är i Sverige. Ur statistisk synvinkel och jämfört med andra länder. Vi ligger på topp.

Varför kan vi inte ta mer vara på den saken och kanske rent av känna oss lite nöjda? Samtidigt tillstå att det finns förbättringspotential på mikronivå och göra något åt den saken, utan att lägga skulden på personen själv. Vi läser om feldiagnoser på sjukhus, om människor som förlorat allt, våld, rån och annat elände. Så klart, enskilda händelser som är smärtsamma för enskilda personer och borde kunna göras något åt utan att dra in hela samhällssystemet som ansvarigt, det sätter fart på känslorna, men sätter det fart på tankarna? Det är faktiskt på individnivå de flesta misstag och felsteg begås. Gör något åt det och använd inte detta som slagträ i den politiska debatten. Allt blir huller om buller. Genom att skylla allt på systemen så blir det lättare att inte bry sig om det enskilda problemet.

Makronivåer jämförs ofta med mikronivåer. Det är olyckligt. Självklart så eldar man på bra på känslosidan, så skapas det motsättningar som en del tycks se som det bästa sättet att vinna allmänhetens förtroende. Det är feltänk enligt min mening. Vi blandar för mycket äpplen och päron i de politiska diskussionerna. Som min dotter sa idag - vem tusan har tid att sätta sig in i alla detaljer när ungarna ska till skolan, jobb ska skötas och familjeprojektet drivas.

Det behövs en bättre spännvidd här... framför allt att inte betrakta var grej för sig utan att försöka sätta hela bilden. Vem fixar det?

Dessutom är det dags för Sverige att erkänna att vi både är och har det väldigt bra i det här landet. Läs själva... Lyft nivån eller låt åtminstone rätt frågor höra ihop.

Vi lever inte i svält här i Sverige. Det går bra på många sätt. Men inte för alla. Låt oss göra något åt det i stället. För hur fint är det egentligen att förminska enskilda personers engagemang att hjälpa dem som har det svårt för att det är samhället som är fel och ska ändras. Hjälper det de stackare som fryser och är hungriga?

PWC-rapporten. Sverige toppar.
SKL-rapporten. Det satsas på välfärden.
SCB - Arbetsmarknaden

Det känns som det är dags att lyfta på saker och framförallt få omgivningen, väljarna alltså intresserade av det politiska samtalet. Inte bara blaja på med massa budskap utan innehåll. Det här gäller rakt över.

UPPDATERING: Anders Mildner skriver också om det politiska samtalet, dock utifrån annan vinkel men inte mindre intressant.

AB

(intressant)

Sverige och innovationer - världsklass...

Det kanske inte är så dåligt i Sverige trots allt.

G Ä S T B L O G G...


Det är rätt fascinerande att det lilla landet Sverige alltid kommer bäst till i alla internationella mätningarna över innovation, kreativitet, kunskapsekonomin, välstånd och liknande. Nu senast var det nya siffror från Global Innovation Index, som tas fram av FN-organet World Intellectual Property Organization tillsammans med Cornell University och den internationella handelshögskolan INSEAD.

Ännu mer fascinerande är att vi alltid har varit ledande i många index: Innovation Capacity Index 2011 European Business School (först av 130 länder), Innovation Union Scoreboard 2010, European Commission (först av 27 länder), Global Creativity Index 2011 Martin Prosperity (först av 82 länder), The Global Information Technology Report 2012 (först av 142 länder), Prof Michael Porter’s Social Progress Index (först av 50 länder), Knowledge Economy Index 2008 World Bank (tvåa av 134 länder), Global Innovation Index 2011 INSEAD Business School (tvåa av 125 länder).

Det finns många fler.

Här finns en hyfsat aktuell lista

Det finns flera orsaker till varför Sverige hamnar högt i olika rankinglistor kring innovation och konkurrenskraft. Många kan spåras historiskt. Svensk politik har länge haft fokus på storföretagen och deras samverkan med statliga verk och med forskning vid universitet. Storföretagen har varit lokomotiv för svensk tillväxt.

Statliga verk och storföretag har upphandlat offentliga systemlösningar, som utvecklats tillsammans. Upphandlingarna har bidragit till att skapa innovationer, som utvecklats för offentligt bruk. Innovationerna har samtidigt kommersialiserats och hittat avsättning på globala marknader. Ericsson hade aldrig varit något utan stora samarbetsprojekt med Televerket. Asea har inte funnits utan Vattenfall. Samma sak med samarbetet mellan Saab och statliga FMV.

Resultatet är anmärkningsvärt. Det till exempel bara fem länder i världen som gör stridsflygplan – fyra supermakter och Sverige. Förutom USA och Ryssland är det bara England, Frankrike och Sverige, som har förmågan att själva utveckla världsledande stridsflygplan. JAS är en ledande konkurrent på en av världens största och kanske mest prestigefyllda exportmarknader.

Dessa privat-offentliga svenska utvecklingssamarbeten har starkt bidragit till att bygga exportföretag i Sverige och en ”intraprenörskultur” i svenska storföretag. Det har också stimulerat till långsiktiga privata investeringar i forskning och innovation, vilket kraftfullt bidragit till att Sverige i dag rankas som ett av världens mest innovativa länder.

Även i dag kännetecknas politiken av stora statliga satsningar på forskning och teknikutveckling
med fokus på statlig finansiering av forskning vid universitet. Men framgångarna handlar inte enbart om att vi är så bra på forskning och teknikutveckling i Sverige. En bidragande orsak är sådant som vi tar för givet, men inte tänker på. En viktig orsak är vår inställning till ledarskap. I Sverige har organisationer oftast en kort maktdistans, dvs graden av ojämlikhet bland människor, som befolkningen i ett land betraktar som normal. I Sverige är vi informella. Som chefer kräver vi inte att bli kallade ”Herr Doktor” eller ha egen lunchmatsal. I USA kallas chefer för ”Officer” (CEO), medan de i Sverige är ”Manager” (General Manager). Det säger rätt mycket om attityden till ledarskap. Bara att vi säger ”medarbetare” är ett tecken på en kort maktdistans – alla i ett företag är del av ett team. Vi har talat om ”riv pyramiderna” i över 40 år.

I Sverige har vi en stark en stark tradition av entreprenörskap och uppfinningsrikedom. De flesta entreprenörer har sin historia i folkrörelserna. I Sverige finns ett starkt samband mellan frikyrkan och företagsamhet. Påfallande många svenska företag kommer från väckelsebygder. Gnosjö ligger mitt det svenska bibelbältet och Örnsköldsvikregionen brukar kallas för den svenska kemiindustrins vagga. I bruksorten finns en tradition av entreprenörskap, som har sitt ursprung i frikyrkan.

Väckelserörelsen gav upphov till ett starkt föreningsliv. Det skapade sociala nätverk, som underlättade samarbete mellan de lokala företagarna i församlingen. Församlingarna betonade flit och ansvarstagande, men också öppenhet och nätverksbyggande. Det minskade riskerna för att bli lurad i affärer och skapade en grogrund för goda affärsmiljöer.

Dessutom överskrider frikyrkoförsamlingarna (liksom idrotten) de sociala skikten, vilket minskar klassbundenheten. Motsättningen mellan arbete och kapital blir inte lika hård när fabrikören och arbetaren tillhör samma frikyrkoförsamling. Det blir då lättare för en anställd att bli företagare.

Det gör att vi i Sverige gillar konsensus och delaktighet, där alla är överens om mål och aktiviteter och bidrar till att nå målet genom att vara kreativa och ta ansvar. Det medför också att vi är extremt bra på teamwork, internationellt sätt. Vi har en ledarskapskultur som stödjer frihet under ansvar. 

Det gynnar effektiva organisationer. Vi kan ha så stor offentlig sektor tack vare att den är så effektiv. I exempelvis södra Europa måste man ha en stor offentlig sektor för att den är så ineffektiv.

Det här är ett viktigt beslut eftersom det påverkar oss alla. Jag värdesätter era åsikter och idéer högt. Det är bra om vi kan enas om ett beslut under det här mötet. Om inte det går, ska jag ta hänsyn till det ni har sagt när jag sedan fattar beslutet.

Och det fina i kråksången är att det är konkurrensfördelar och styrkor som inte går att kopiera eller flytta.

Jan Sandred
Program Director, Vinnova

(intressant)

Vinnova  SvD

Läs även andra bloggares åsikter om innovationer, Jan Sandred, politik, regeringen, Sverige, Vinnova, världsledande,