onsdag 27 maj 2009

Det är okunskapen som är sorglig...

Landets kulturminister gläds åt TPB-domen säger hon i offentliga sammanhang. Domen är överklagad från båda sidor och det är långt ifrån klart hur det hela slutar. Så det är ett märkligt uttalande. Men signifikativt... Uppdatering: Mårten Schultz, min favorit jurist har synpunkter.

Jag kan tänka mig att hon i likhet med så många andra jag talar med har fastnat helt i äganderättsperspektivet och utifrån det kan tycka att det är "jättebra att det blir slut på röveriet som främst piratpartister ägnar sig åt". Det sorgliga med den inställningen är att den är så smal och så begränsad och så avskuren från hur den verklighet vi lever i ser ut. Det sorgliga är också att de som uttalar sig så är många som sitter i beslutsfattande positioner.

Jag tycker att det är bra att äganderätten skyddas, upphovsrätten ska självklart också respekteras. Men den viktiga frågan är om upphovsrätten verkligen gynnar den som ska gynnas? Är det nödvändigt att upphovsrätten ska gälla längre än ett patent till exempel? Vad är det för skillnad på att skapa sk. kultur mot att skapa en produkt av något slag? Egentligen? Allt sker inne i våra huvuden och borde väl ändå bedömas på samma sätt? Varför började man inte i den änden?

Det som är mest upprörande med Ipred och andra sanktioner är att den slår på alla och plötsligt får särintressen möjlighet att komma och beslagta datorer och ödelägga privatpersoners liv på grundval av att någon utomstående i hemlighet har suttit och kollat vad ett specifikt IP-nummer sysslat med på internet. Ett IP-nummer är som jag hoppas bekant vid det här laget ingen säker identifierare. Man vet inte vem som agerat bakom tangentbordet. Det är verkligen att inkräkta i allas våra privatliv på internet att tillåta detta. Varför kan man inte få kopiera en musikfil på nätet liksom man kan kopiera ett album fysiskt och ge bort till en nära anhörig? Det är samma sak men med modern teknik.

Det är helt rätt att sätta dit den som fildelar och försöker sko sig på det hela. Men såna lagar finns redan och det traditionella polisarbetet torde väl räcka till där. Det är förbjudet att kopiera upphovsrättsskyddade verk och de flesta vuxna känner till den lagen och kopierar inte heller av den anledningen. I andra grupper saknas denna kunskap. Där borde man väl snarare sätta in en massiv utbildningsinsats. Redan i skolan.

Det som bekymrar mig är inte att upphovsrättmän ska ha sina rättigheter, det är självklart. Det bekymmersamma är att kunskapen om internet och hur det fungerar är så låg bland de som belsutar om olika lagar. De verkar betrakta datorer som kopieringsmaskiner och något man kan skicka e-post på och kanske kolla nyheter någon gång då och då. Många verkar fortfarande betrakta internet som en fluga.

Men det handlar om mycket vidare frågor än illegal nedladdning av film och musik. Jag vill se dem på bordet nu. Hittills är det bara folkpartisten Madeleine Sjöstedt som gör ett försök att lyfta frågan. Heder åt henne. Hon talar om kultur, men internet är också infrastruktur som hela samhällen byggs kring. Skatteverket (bästa webbplatsen av alla myndighetsditon) med flera finns redan där och mer blir det.

Som sagt det är den uttalade okunskapen som är farligast just nu. Bristen på människor som se helheter i stället för att fastna i detaljer. Det blir extra olyckligt när en minister gör fördomsfulla uttalanden kring en sak som är betydligt större än vad det först verkar. Det handlar int ebara om tjuveri som man förenklar det hela till.

Sagor från Livbåten har skrivit om sin syn på kulturministerns uttalande. Hon uttalar sig själv i frågan i en intervju i radion.

Opassande dömer lite hårdare, i alla fall i rubriken. Jag förstår hennes frustration över att bli betraktad som gangster för att hon är en nätmedborgare som använder nätet fullt ut med alla fantastiska möjligheter som finns där. Det är samma sak för mig och för Farmor Gun.

Det är okunskapen och avgränsningen kring internet som bekymrar mig mest. Fördomar och lagar byggda på gamla sanningar är verkligen en hämsko på ett samhälle i utveckling. Ungarna är dock lyckligt ovetande och surfar på, väljer bort TVn för de sociala nätverken. Det gör de äldre också. Allt fler upptäcker tjusningen och möjligheterna med internet och andra vill stoppa detta.

Det uppmuntras till delaktighet i samhället, det uppmuntras till självständighet, det utbildas för kritiskt tänkande. Det tar ut sin rätt och ställer krav på delaktighet, något som är möjligt via internet. Visst ställer det krav på omgivningen, man måste dela med sig av tolkningsföreträdet. Det sitter långt inne. Tyvärr.

Uppdatering: Fler skriver. Mårtensson är glad för att integritetsfrågorna börjar få uppmärksamhet. Hanna Wagenius skriver en väldigt bra text om att man bör stanna kvar och kämpa i stället för att lämna ett parti. Jag håller som bekant med henne om den saken. Får ofta uppmaning till att hopp av moderaterna, men tycker inte att en fråga kan få avgöra. Man måste sätta in saker i ett större sammanhang och tänka att enda chansen till att påverka är faktiskt att försöka göra det. Det går kanske inte över en natt. Hyckleriet pågår överallt inom den politiska sfären.
(intressant)

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

Eva-Lena Jansson sa...

Gillar att du fördjupar dig i komplicerade frågor. Och när det gäller domen i TPB-målet så undrar jag vad det kommer att få för konsekvenser om den fastställs i Hovrätten? Blir den som länkar till ett Youtube-klipp med upphovsrättsskyddat material i så fall åtalbar? Och vad händer med alla sökmotorer som har länkar till det mesta? Jag undrar om kulturministern har tankar kring den typen av frågor.

Mary X Jensen sa...

Tack - man försöker ju.

Jag har ställt frågan förut här i olika poster. Om det var så att man tränade på TPB-killarna för att sedanvåga ge sig på Google med flera. Men jag är skeptisk. Det händer för mycket dumheter. Snarare tror jag att det är okunskap och väldigt smala perspektiv som driver de här frågorna. Det är nästan läskigare, för då tappar man ju konskevensanalysen.

Jerker Montelius sa...

> stanna kvar och kämpa i stället för att lämna ett parti.

Varför?

Churchill hävdade att när andra bytte åsikt för sitt parti så bytte manniskor med integritet parti efter deras åsikter.

Är det verkligen bra att vi har en kultur i det här landet där människor säger att "jag gillar inte Monas politik men jag skall rösta på sossarna för det har jag alltid gjort, farsan var ju arbetare så det gäller att vara lojal eller det gäller att stanna och kämpa.
Är inte grunden för demokrati att man åsidosätter lojalitet för logik? Med bara lojalitet får vi något sorts medeltida klansamhälle.
Stödjer verkligen resultaten ditt resonomang? Hur mycket har du igentligen påverkat? Du har fört en outtröttlig kampanj på din blogg mot övervakningsvansinnet inom moderaterna Mary men i dag så går kulturministern likväl ut och prisar en absurd dom mot fildelare.
Om detta är resultatet efter din påverkan, vad skulle då kulturministern sagt om din påverkan inte funnits? Stegel och hjul för alla med iPod är något som ingår i moderat kulturpolitik?

Mary X Jensen sa...

Ett parti nedbrutet i beståndsdelar består av männsikor. Det finns många som delar min åsikt men inte uttrycker det så tydligt. Av olika skäl.

Jag vill inte byta parti OK, jag vill delta i förändring. Det tar tid. Inte tror jag att jag själv ska kunna på egne hand förändra något men kanske så frön här och där.

Inte är jag särskilt imponerad av kulturministerns uttalande, självklart inte.

Men du ska räkna med att de organisatoriska problemen även komemr att finnas i nya partier som PP när det väl sansat sig. Det är ingen skillnad. Ibland kan det vara bra att dra - men den gränsen har jag inte nått ännu.