onsdag 10 mars 2010

Upphovsrätt - javisst, vem har sagt något annat...

Förvånad läser jag att den nya grupperingen Kulturskaparna konstaterar att upphovsrätt ska gälla även på nätet. Ja, vem har sagt något annat än. Problemet har väl snarare varit att det inte funnits några bra möjligheter att betala för sig på ett enkelt sätt. Underhållningsindustrin har hela tiden hållit tillbaka den saken och fullt koncentrerat sig på att jaga sina kunder och hålal tillbaka de digitala möjligheterna, som är vad kudnerna vill ha. De har till och med lyckats få en lag, Ipred. Vilken gör det möjligt för dem att kräva ut personuppgifter från telebolagen genom att sitta och kontroller efter specifika IP-nummer som i sin tur inte på något sätt är en säker identifierare. Vem som sitter vid tangentbordet kan man aldrig veta.

Om lagstiftarens tanke var att jaga de som gör affärer på andras verk kan jag förstå. Men det har snarast blivit så att ifpi med flera jagar ALLA. Det har de också uttryckt att de vill göra. Hela diskussionen har fastnat i att försöka sätta dit folk på olika sätt. Det hamnar bara i att människor blir avogt inställda. Det finns ett gäng artister som klarar sig utan mellanhänder och marknadsför sig helt på internet direkt mot sina fans. Det fungerar för dem och det är väl det moderna sättet. Man får betalt men på annat sätt än nu.

Som Niklas Dougherty uttrycker det - det här är ingen ny åsikt. Att artister ska få betalt, de flesta delar den. Men vi tycker inte att underhållsindustrin ska leka poliser. Det finns ett stöd för upphovsrätt på nätet. Men inte så som det ser ut idag. Förutsättningarna har förändrats och det är dags att tänka om och tänka nytt även vad gäller denna rätt. Den är inte alls rimlig som det ser ut idag. Moderaterna funderar kring en dynamisk upphovsrätt och vill stärka och bredda möjligheterna för lagliga alternativ vad gäller digital distribution. Det är en bit på väg.

Världen har förändrats och det måste även distributionsvillkorern för film och musik och annat göra. Det sker omfattande diskussioner kring detta. Professor Lawrence Lessig är en av de personer som är auktoritet inom området och han är bland annat grundare av tjänsten Creative Commons som ger skaparen möjlighet att själv bestämma omfattningen av hur verk kan få användas. Det finns olika licensnivåer och är ett helt nytt tänk.

När Lessig var i här i Stockholm på besök blev det extra tydligt, han förelsäte i Sveriges Riksdag. Se hans föreläsning här. Där finns många intressanta tankar kring den värld vi lever i nu.

Artisterna bör diskutera och kräva moderna möjligheter till framtida intäkter med sina mellanhänder, underhållningsindustrin. Det är där den stora proppen sitter och så har det alltid varit. IMHO. (in my humble opinion). Det behövs inte någon ny lobbygrupp för Ipredlagen nu. Det behövs ett modernt tänkande kring hur informationen kan flöda på internet. Att sälja plastbitar som distribueras världen runt är inte bara omodernt det är onödigt för miljön också. Det är inte hos bredbandsleverantörerna problemet ligger.

Jag är inte på något sätt för pirateri i den benämningen att man illegalt fildelar vare sig underhållning eller programvaror. För mig personligen är licens självklar. Men man kan fråga sig var gränserna går för det så kallade pirateriet. Emma skriver som vanligt insiktsfullt på sin blogg.

Uppdatering: nu bloggar flera Conny T - halmgubbevarning. Missar målet menar Anders S Lindbäck. Har vi fått en ny tentakel på upphovsrättsmaffian undrar Elmlund. Syrrans granne skriver brev. Rörigt tycker meriksson och förklarar.

Livbåten har gjort en rejäl genomgång i frågan.


(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

31 kommentarer:

Mikael sa...

Läste nyss debattartikeln. Visst de skriver fina självklara saker (jag lever ju också på upphovsrätt) men avslutar det hela med att kräva insatser av operatörerna (ospecificerat vad, så man kan ju gissa).

Debatten borde handla om hur upphovsrätten skall förändras för att bli anpassat till Internet. I stället handlar det om hur vi alla skall övervakas på olika sätt. Det handlar om att våra fri och rättigheter skall anpassas till upphovsrätten vilket ju ändå måste vara helt fel väg att gå.

Vill de hävda den linjen kommer de - förhoppningsvis - snart att finna att de 80% smälter undan snabbt (eller så vill de bara se sin fredagsfilm och sina bidrag i fred).

Magnus Carlbring sa...

Upphovsrätten är en genial konstruktion; den är dessutom redan dynamisk.

Utan en stark författarrätt, förlorar ju exempelvis creative commons både sin idéverkan och sin effekt.

Eftersom hade jga ingen upphovsrätt till mina verk, hade jag ju ingen upphovsrätt att omhandha, frigöra, fördela.

Om jag vill dela ut mina alster på nätet, så får jag göra det. Det är en av poängerna med upphovsrätten: verket är mitt och hur jag förvaltar det är mitt jobb, min frihet och mitt ansvar.

Upphovsrätten är dessutom teknikoavhängig, den är generell och ytterst demokratisk. Alla har rätt till sitt verk, från minsta rimsmed till största demonproducent.

*

Det är marknaden och distributionsnätet som måste anpassas efter och anpassa sig till upphovsrätten, inte tvärtom.

Och det är vad som sker, via licenser, via sajter som Spotify och via seriösa samtal mellan kulturskapare och lagstiftare.

Upphovsrätten i en senindustriell tid - i informationssamhället - måste stärkas och fördjupas - så att breda licensavtal kan slutas - och den måste samtidigt skyddas. För den enskilde konstnärens och den enskilde fria debattörens och för det fria ordets skull.

Anonym sa...

Håhåjaja.
Dom skriver (bl.a.):
"Det massiva stödet för upphovsrätten bland allmänheten visar således att debatten borde handla om hur upphovsrätten ska fungera på internet – i stället för om den alls ska gälla."

Finns det NÅGON som hävdar att upphovsrätten inte ska gälla på nätet?

Hatar verkligen när man bygger dessa halmgubbar som man sedan attackerar hårt.

Mike sa...

Den nya marknaden fildelning skapat ska gynna den som sitter på rätten över matrialet.

Därav en beskattning på hårdvaran.

Jan-Olof Flink sa...

Att APB och Netopia fått sällskap av ytterligare en lobbyoranisation "kulturskaparna" lurar väl inte särskillt många. Att de som hanterar kasettavgiften och stim-pengar råkar vara negativa till all ny typ av distribution är ju inte direkt förvånande.

Ledande frågor till oppinionsundersökningar visar ju inte ett endaste dugg, mer än att flertalet svenskar är beredda att betala för sig om de bereds möjlighet.

Det som är mest synd är ju att lobbyartiklarna så sällan har grund i verkligheten eller ens låtsas kolla upp fakta innan de skriver. Förutom deras klumpiga angrepp på ISP:er som rimligtvis inte bör ha ansvar att bygga upp försäljningstjänster, så har de ju dessutom helt fel i sitt påstående.

"Istället ser vi med förvåning hur till exempel Comhem och Telia är närmast ointresserade av att skapa förutsättningar för alternativ till den illegala fildelning som pågår i deras nät." skriver de.

Gå nu in på telia.se och titta på hur DU man hyra video filmer idag. Comhem var någon av de fösta ut med pay-per-view tjänster i sverige. De har en fungerade film, bok och butik. Båda två har detta faktiskt. De är dock inte lika stort intresse av att leka trafikpolis för vissa intressenter.

Mvh

/J-O

Magnus Carlbring sa...

Prova att byta ståndpunkt. Kulturskaparna representerar 50 000 medlemmar. Alla som skapar, konsumerar också, och förstår den dubbla innebörden i att både konsumera och arbeta kreativt.

Man hyr eller köper filmer, man laddar inte ned dem.

Man lånar eller köper böcker - såväl e-böcker som ljudböcker som vanliga gamla gott doftande pappersvolymer.

Man köper och streamar musik. Eller varför inte låna också sina plattor på bibblan, om man vill provlyssna?

Man gör det för att det är hederligt och för att det är en hederssak.

Säg den kock som tar en springnota på stadens fina krog; han eller hon vet vad det kostar - i tid och materiel och möda - att laga till en gedigen och samtidigt stilfull och välsmakande middag. Bara för att det går att springa ifrån sitt betalningsanvar, ska man inte göra det.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Finns det enligt dig någon gräns för hur långt upphovsrätten ska gälla..? I tid/omfång?

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Det finns ju en lagstadgad gräns. Dess mått kan alltid diskuteras. Men så länge den finns, ska man förstås beakta och respektera den. Annars bromsar man ju bara utvecklingen.

Att inte - alla - de som fildelar olovligt ännu ej har begripit att skyddsåtgärderna bara blir värre och krångligare ju mer man tankar hem, det är svårt att begripa.

Men jag vill också poängtera att den ideella rätten är den tyngsta; jag menar dock att det ej går att upprätthålla den ideella utan den ekonomiska. Inte på nätet. Inte på marknaden. Inte i det system som vi lever i nu, där allt kostar och där många vill tjäna en hacka på vad det vara månde.

Vore allt här i världen gratis och skulle vi alla få samma medborgarlön: fine: distribuera fritt men respektera textens ursprung. Nu lever vi ju inte i en sådan rättvis värld. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle där marknadskrafterna styr och det är många som vill åt din lilla tårta som du skapar.

Internet är bra - då distributionen kan bli enklare och mellanleden färre - men då krävs det, än mer, att upphovsrätten stärks och respekteras. Såsom den är skapt. Det funkar.

*

Kulturskaparna har blivit offer för såväl marknad som olagligheter. Och att vara offer är en hemsk position.

*

Som författare anser jag att upphovsrätten minst måste gälla under ens livstid. Ett skrivande liv är en livstid; att någon annan skulle kunna edera ens texter och tjäna pengar eller ära - eller vanära för den delen (ansvaret över mitt jobb är mitt) - på dem, är inte rimligt.

Där efter kan man förstås diskutera, men då hamnar man mest i spetsfundigheter om 70 eller 50 eller 30 år, utöver levnadstiden. Att upphovsrätten skulle upphöra exempelvis 5 år efter en romans utgivningsdatum är inte ens tänkbart.

Vad gäller det postuma tycker jag att det är viktigt att någon har möjlighet att bevaka vad som sker med ens alster - verket har ett egenvärde, i sig - utanför sin upphovsman - som man måste respektera - och att ens anförvanter har möjlighet att ärva dess rättigheter (om man själv vill), precis som alla andra arvtagare ärver hus eller bestickkorgar eller tavlor eller gamla urgångna skor av sina päron, det är en bra ordning.

Poeter lämnar inte så mycket mer efter sig än sina - på sitt eget sätt ihopkomponerade - ord, det är allt.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Det är intressant att läsa hur du ser på konstverk - det låter nästan som du pratar om dina barn.

För att fortsätta lite på det filosofiska planet. När en poet formulerar en dikt - hur stor roll spelar hans omgivning in i tankegångarna..? Hans livspartner, hans vänner - och ovänner?

ConnyT sa...

@embryo
Antar att du anser att en uppfinnare också bör ha livstids patent på sina uppfinningar. Eller är det OK att andra tjänar pengar på hans skapelse efter patenttiden?

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Det beror förstås på vilken poet och vad han eller hon vill uttrycka och varför och hur.

Bevekelsegrund och formspråk. Tradition och politik. Det finns massor med faktorer som spelar in.

En poet som gestaltar enkom sin egen barndom eller sitt eget liv må söka bilder och röster ur sin omgivning.

Men många glömmer att dikta innebär just: att dikta.

Precis som när du drömmer en dröm, är ju alla bilder som kommer ur dig själv delar av dig själv. Fragment. Ord.

Vitsen med upphovsmannaskapet - originalets kraft - är ju just i vilken ordning, rytm, disposition, struktur man sätter samman sitt material: oavsett om det är bilder, ord, toner, repliker.

Barn är de välan inte. Men egna.

ConnyT: Jag har inga åsikter om patent på uppfinningar; jag kan ingenting om det yrkesområdet. Det är svårt för lekmän att sätta sig in i andra yrkens juridik och arbetsförhållanden. Men givetvis ska uppfinnaren ha rätt till sitt jobb, såsom alla andra.

Anonym sa...

"Upphovsrätt - javisst, vem har sagt något annat... "

Mycket som du skriver i artikeln är vettigt, som vanligt, även om jag inte håller med dig om allt. Men den här vanföreställningen - att "ingen" påstår att upphovsrätten ska skrotas helt på nätet eller över huvud taget - börjar bli tröttsam och har blivit ett standaduttalande här och var i bloggosfären. Sant är dock att det finns mängder av fria debattörer som vill skrota upphovsrätten helt. Till och med Piratpartiet kom med dessa uttalanden innan partiprogrammet var helt klart och man kom överens om en måttfullare formulering i stället. (Även PP:s nuvarande krav på begränsning av upphovsrätten är något som snarare kommer att bädda för att storföretagen utnyttjar hårt arbetande kulturarbetare ännu mer än idag. Men det är ämne för en annan diskussion.) Kort sagt; det är bra att du inte tycker att upphovsrätt inte ska existera på nätet. Men kom inte och påstå att det inte finns en ljudlig (om än inte stark) opinion för just detta avskaffande.

Anonym sa...

Jan-Olof Flink:

"Det som är mest synd är ju att lobbyartiklarna så sällan har grund i verkligheten eller ens låtsas kolla upp fakta innan de skriver."

Jodå. Men det gäller definitivt majoriteten av lobbyartiklar från båda sidor, även piratrörelsen.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Jag skulle vilja tillämpa dina tankegångar på en annan, men liknande "konstform": matlagning.

En mästerkock kokar ihop något riktigt smaskigt, när du är ute på restaurang med goda vänner. En av dina vänner har en sällsynt förmåga att analysera maträtter ingredienser och tillagningsmetod - kort sagt dess recept.

Sällskapet betalar restaurangen och kocken får sin beskärda del (mer en servitörerna t.ex.) av kakan.

Månaden efter bjuder din begåvade vän på middag och hör och häpna - han har tillagat en nästan identiskt lik måltid! Till eran glädje. Dessutom har han nedtecknat receptet på sin dator och delat med sig på internet, så ännu fler sällskap kan äta gott.

Recept är ett slags uttryck, ungefär som dikter.

Jag skulle vilja höra dig diskutera ovanstående situation

1. Är allt i sin ordning? Har någon gjort något oetiskt?
2. Låt säga att kocken istället för din kompis publicerar receptet på sin hemsida. Förändrar detta situationen?

Jan-Olof Flink sa...

@Anonym
Må så vara, det finns nog lika goda kålsupare på båda sidor. Men min kommentar gällande "kolla upp fakta" fortsatte i nästa stycke, så jag tänker anta att du läste klart min kommentar men ignorerade kontentan.

Mvh

/J-O

Magnus Carlbring sa...

1. Inte såvitt jag vet.

Recept - liksom manualer och bruksanvisningar - är det gudbevars ingen upphovsrätt på. Därav denna eviga uppsjö av kokböcker på lastpall efter lastpall, därav dessa otaliga receptsidor på nätet med väldigt snarlika maträtter.

Recept anses inte kunna nå verkshöjd, på samma sätt som ett poem eller en novell. Däremot bör ett snyggt, stilistiskt skrivet recept i en färdig text kunna skyddas. Inte ingrediensinformationen dock.

Att avsmaka en rätt på gehör kan bara kallas skicklighet. Lagar kompisen så god mat bör han kanske fundera själv på att bli kok eller kökschef.

2. Här blir det snårigare. Kokboken i sig, den text som omger receptet och dess formgivning, bilder osv, är allt skyddat enligt upphovsrätten.

Det gäller förstås kockens sajt också. Receptet är öppet, men utformning och text kring receptet är skyddat.

Duktig kompis, det är allt jag kan säga, som lagar mat så bra.

Och lyckliga gäster, förstås.

Hade kocken dock givit ut en kokbok - vilket är mer regel än undantag bland stjärn- och tevekockar - och kompisen hade rippat sida efter sida och scannat och lagt ut på hemsidan, då hade han begått ett alltför vanligt misstag. Då får man lära om.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Den diskussion som förs kring upphovsrättsreform i dessa dagar, är att den ska "moderniseras" - ofta med en betydelse i stil med att kopieringsförbudet (icke-kommersiellt duplicering av information) bör tas bort. Anledningen sägs vara att enda sättet att beivra kopiering privatperson-till-privatperson är att införa en "mekanism" för kontroll/filtrering av all kommunikation över internet. Ett sådant "övervakningssystem" skulle få DDR att likna rena sandlådan, om man får tro de högsta rösterna..

Hur ser du på den problematiken?

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Det är komplicerat, förstås. Jag tror på ett fritt och vitalt internet. Jag har varit med tillräckligt länge för att ha upplevt det, också. Den där vitala, ystra informationsspridningen.

Jag tror på en kamera och ett tangentbord i var mans hand. Jag tror på ett slags punkig nätanarki. Det är bra medel mot makten. Varje människas inneboende kreativitet, varje individs möjlighet att delta i det stora samtalet - allt det är gott.

Men nätet som en arena för spridning av upphovsrättsskyddade verk, det har blivit så fel.

*

Den där fria, vitala anarkin gick överstyr genom massfildelningen och en tid då oerhört många missförstod och missbrukade möjligheten att ladda ned filmer och musik gratis. Det måste bromsas; ingen annan bransch i det marknadsstyrda samhället har utsatts för en liknande behandling.

*

Ingen yrkesgrupp har - särskilt på nätet - hånats och närmast bespottats såsom de kulturarbetare som endast har kämpat för sina givna rättigheter. Man har jämförts med utdöda yrkesgrupper som isbärare och man har kopplats samman med något som diffust har kallats "maffia".

Dessutom bekämpar man alltså upphovsrätten; det som ger kulturskaparna skydd och ansvar för sitt jobb.

Situationen har - för kulturskaparna - varit - apropå DDR, apropå science fictiondystopier där man har förlorat sin identitet och sin integritet - helt mardrömslik. I botten av pyramiden sitter de kreativa andarna och ser sina alster försvinna och sina rättigheter ifrågasättas.

När nu också litteraturen digitaliseras och när ljudböcker fildelas illegalt, inser förhoppningsvis fler att de fria debattörernas och litteratörernas rättigheter är lika viktiga som alla andras rättigheter och friheter.

*

Jämförelserna med DDR känns långsökta, men givetvis ska vi vara vaksamma. Man ska dock minnas att i totalitära regimer har sällan sådant som upphovsrätt och det egna ansvaret över det skapta och det fria ordets hyllats. Tvärtom. I totalitära stater har den fria och kritiskt iakttagande konsten fått gå under jorden eller tagit skepnad av satir eller allegori. Några sådana problem har vi inte nu. Vi har problem med distributionen.

*

Jag vill inte ha ett sönderbevakat internet. Men ej heller ett nedspammat, reklamklottrat och illegaliserat nät. Det borde kunna vara fritt, och reko. Man får hoppas på folks förnuft och på de breda lösningarna. Licenser. Kanske skatter. Något slags stimmande. Men det kräver förstås hederlighet, att man registrerar inköp och lån och så vidare.

*

Kortfattat kunde man hoppas att människans inneboende godhet och vilja att samarbeta och visa solidaritet på ett självklart sätt spillde över på kulturkonsumtionen och att man betalade - hederligt och hedervärt - för vad man tankade hem. Eller lånade gratis på bibblan. Eller verkade för de starka och stora licensavtal som kulturarbetarna strävar efter.

Anonym sa...

@anonym 17:14

"Sant är dock att det finns mängder av fria debattörer som vill skrota upphovsrätten helt."
"Men kom inte och påstå att det inte finns en ljudlig (om än inte stark) opinion för just detta avskaffande."

Då borde det vara väldigt lätt för dig att länka in några exempel här... Jag kanske är halvblind för jag hittar dom inte.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Ser du det som omöjligt att vi kan få en modell där närheten mellan upphovsman och "fan" stärks..? Att t.ex. fan blir mera av "producenter" eller finansiärer åt en eller flera sammanslutna, mera aktiva/centrala konstnärer? Det är redan nu ett faktum att verktyg och teknik används för så kallad "fan art" i stor utsträckning - givetvis mera i medier som video och musik än dikt. (skulle dock inte bli förvånad om det finns en hel mängd tonsatta dikter på youtube skapad av fans!)

Jag tänker mig en modell där kommunikationen blir närmare helt enkelt - inte så kallt isolerad som den "produktvision" vi haft som norm senaste halvseklet. Egentligen en tillbakagång till en mera traditionell syn på konstnärsrollen som ett "hantverk".

Rent mekaniskt skulle sådana initiativ kunna stödjas av betalningsalternativ som paypal & flattr.

Kanske ser vi då en mera bazaar-aktig kulturell utveckling - i motsats till den "pyramidarkitektur" 80-talets mastodontartister byggde upp.

Jag ser det på sätt och vis som fruktbärande rent anti-normistiskt; dagens (eller gårdagens som en del ungdomar skulle säga!) modell där en CD-skiva t.ex. ger under 10% till konstnären främjar som bekant ett slags "omfördelningslogik" i kommersiell riktning - produktlika artister som Britney Spears marknadsförs med pengar från alla "småskuttar"!

Kommentarer?

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Absolut. Även om begreppet "fan" är mig främmande.

Om jag skriver en text är den läsarens egen upplevelse, när läsaren tar över. Det är ingen falsk ödmjukhet; jag är ju också läsare. Jag är ingen fan av Dostojevskij, men hans texter är en del av min upplevelsevärld. På det viset är den traditionella läskommunikationen ej heller att förkasta. I det tysta tillsammans med en text växer ens medvetandesfär.

*

Jag tror att man både kan skapa och finansiera skapandet på en mängd olika sätt. Det kollektiva skapandet har alltid funnits; se haikudiktarna i 1600-talets Japan som skrev länkade verser ihop, se alla fria teatergrupper och sällskap sedan Molière och tidigare.

Jag har lekt med nätederingen; testat Paypal och använt mig av embryobloggen för att testa uttrycksmöjligheterna.

Jag tror mest - dock - när det gäller att skriva, på någon form av prenumerationstjänst. Att man skriver successivt, och betalar per avsnitt eller kapitel. Så skrev Dostojevskij sina romaner, i litterära, feta magasinutgivningar. Ju fler editioner, desta tjockare kålsoppa på bordet.

Jag är helt öppen för nya både kommunikations- och publikationsmöjligheter. Och vänder man tillbaks resonemanget till diskussionen om upphovsrätt, så anser jag det nödvändigt med en stark upphovsrätt just i det där fria och öppna sättet att arbeta. Då blir man trygg i sitt skapande; trygg i meningen att man är fri under ansvar.

Mary X Jensen sa...

Tack för att ni diskuterar här. Jag är lite busy med annat men återkommer...

Olof Bjarnason sa...

"fan" och "fandom" används mera inom populärmusiken respektive i sci-fi-genren - det är nog tämligen ovanligt kring svensk litteratur eller diktande.

Intressant med dina experiment med paypal och nätedering (förklara gärna det senare då jag inte känner till det). Hur har experimenten gått?

MaryXJ; hojta till när du tycker vi hållit på för länge :)

Mary X Jensen sa...

Ös på bara - det är intressant det här. Själv är jag lite tom just nu. Laddar batteriet.

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Jag skrev en roman på 100 dagar, som en följetong, ett avsnitt/kapitel per dag. Målet var att snitta 3 A4 per dag. Visste ej själv från dag till dag vad som skulle ske, så det blev ett ombytligt skriväventyr.

Nådde ej alls lika många läsare som embryo - den uppdiktade nätvarelsen - en gång gjorde. Men man kan inte tigga till sig fans.

Den respons jag fick var dock positiv. Det är ett slags metaberättelse, möjligen naivistisk och med drag av la ligne clairetraditionen (alltså den tecknade seriestil som Hergé skapade) men överförd till text. Tydliga linjer. Enkla figurer. Otaliga rollbyten. En verklighet som ständigt maskerar och demaskerar sig.

Paypal funkar, men när det inte finns ett tvång att betala, avstår merparten. Donateknappen gillar jag inte, utom för välgörenhet.

Däremot en prenumerationsfunktion, där man betalar för att få ett nytt kapitel - det skulle jag gärna prova. Men hur gör man det?

I Japan sägs mobiltelefonberättelsen florera; jag vet egentligen inte hur stort det är. Alltså att man prenumerar på en story, via sms.

Alla dessa nya kommunikationsformer skapar förstås lite nya slags berättelser: uttryck och form har en tendens att gå samman. Men i botten av alltsammans är verktygen desamma som Homeros också använde när han diktade Odysséen: ord och ord och åter ord.

För att läsa romanen: klicka på länken till Tintomara 2.0 på embryobloggen; man får - så funkar nätberättelsen - läsa så att säga baklänges. Kapitel 1 begynner i oktober 2009.

Här en länk att klistra in annars:

http://tintomara2punktnoll.blogspot.com

Bloggposter om projektet finns samlade här:

http://yoembryo.blogspot.com/search?q=Tintomaraprojektet

Olof Bjarnason sa...

Kul med experimenterandet!

Angående prenumerationstjänst för kapitel-för-kapitel skulle jag nog rekommendera en tjänst som http://mosms.se . De har betaltjänster för SMS, inklusive prenumerationsmöjligheter. Lite utveckling krävs - du kanske har någon kompis med de rätta webutvecklingskunskaperna? (PHP eller .NET). På så sätt kan du skicka "koder" via SMS en gång i månaden. Dessa koder är lösenord till blogginlägg/kapitel som du har på din vanliga blogg. En kod i månaden = ett kapitel i månaden.

Finns såklart många andra sätt, men detta är ett..

Magnus Carlbring sa...

OlofB: Tack för tipset! Det ska jag spara och kolla upp.

Olof Bjarnason sa...

embryo;

Vassego!

Förresten jag har skrivit en bloggpost vid namn Framtidsvision som kanske är av intresse att läsa?

Anonym sa...

ConnyT:

"Då borde det vara väldigt lätt för dig att länka in några exempel här... Jag kanske är halvblind för jag hittar dom inte."

Visst. Handfull exempel hittade på två minuter:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lat-upphovsratten-vila-i-frid_3000369.svd

http://www.expressen.se/1.373309

http://blog.janssons.org/2010/01/om-upphovsratt.html

http://www.swecan.org/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=357607 (svarsinlägg)

http://vildvuxet.blogspot.com/2006/09/prata-som-en-pirat.html (svarsinlägg)

http://www.dn.se/debatt/avskaffa-upphovsrattslagen-och-lev-upp-till-valloftet-1.601862 (Karl Sigfrid har visserligen på andra håll uttryckt sig något mer positivt för upphovsrätt i strikt kommersiella sammanhang, men här är han kategorisk)

Och här en gammal artikel av Oscar Schwarz som refererar till (och dissar) Piratpartiets ursprungliga krav på att helt avskaffa upphovsmannarätten (PP skärpte sig en smula senare, om än inte tillräckligt): http://swartz.typepad.com/texplorer/2006/01/piratpartiet_ha.html

Anonym sa...

Mary,

Egentligen förstår jag inte hur man kan både vara mot övervakningssamhället och moderat på en och samma gång. Ifall det fanns utrymme att påverka partiopinionen inifrån så vore det ett pragmatiskt val. Men finns det verkligen?

Själv övergav jag moderaterna för centerpartiet redan 2006 pga ompositioneringen i den ekonomiska politiken. Sedan dess har jag övergivit Alliansen för Piratpartiet pga agerandet i integritetsfrågan.

I mina ögon är en politiker som rotar i min plånbok förhatlig, men en politiker som rotar i mitt privatliv kommer ännu närmare in på livet så att säga. Och om liberala politiker ligger bakom så får man dessutom en svekdimension, vilket inte gör saken bättre.

Varför byter du inte parti när du nu verkar ha vettiga åsikter på det hela taget?

/Gustav

Janice Aliena sa...

Jag läste en kommentar online av en Amerika-baserad journalist avslöjar hur han hittar en pojkvän, 3 månader efter att hennes ex bofryiend bröt upp.
Jag skickar ett e-postmeddelande för att kontakta samma Dr.Amiso eftersom jag har dessa kraftfulla avsikter att saker kommer att fungera för mig, jag trodde på vittnesmål är bevis i verkligheten. Jag insåg att det här skulle vara bra att dela här eftersom jag vet att det kommer att inspirera andra också.
lyckligtvis för mig kom jag över Dr.Amiso e-postkontakt i ett blogginlägg. I dag vittnar jag med glädje och lycka till världen ... detta är ett av de mest glada ögonblicken i mitt liv. Dr.Amiso den storslagna kärleks-stavningen, startade en trollformel för min räkning för att återhämta min ex-man med sin trollformel och magi.
Jag är gift i över 6 år och det var så fruktansvärt eftersom min man verkligen fuskade på mig och letade efter en skilsmässa, vi slogs upp för 4 månader sedan och vi kom tillbaka igen efter så mycket tiggeri med trevliga gåvor av kärlek .
Jag älskar min man så mycket. Jag kunde inte ha gjort någonting för att skada honom eller få honom att måla sig illa längre ... jag ville bara att han skulle älska mig för alltid. idag lever vi båda lyckligt tillsammans. Jag älskar honom så mycket. Min poäng är att han var min första kärlek (åtminstone det är som det känns).
Jag är glad och tacksam för den här stora mannen. Först hade jag rädsla för tvivel, men jag försöker och det fungerar till mitt bästa. Jag är säker på att det här fungerar också, 100% säker.
kontakta honom genom sin personliga amail via (herbalisthome01@gmail.com)
han har befogenheter att lösa följande relationsfrågor;
* Love Spells Win-Back Ex-älskare, Var rik och stanna med dig för alltid.
* Magi för framgång och marknadsföring, ingen annan utom bara du.
* Traditionella örter och rötter för att bota bröstcancer, kropp, mun och virginal lukt / utsläpp.
* Magisk trollformulering för bröst- och penisförstoring / minskning.
* bota Stop Nightmare, Bad Dreams & Convuction.
* andlig rening, fettförbränning och sockerreglering i kroppen.
* fertilitetsmagi - FRUKT AV KVINNOR & Bär ditt eget barn.
* Fri från att mörda & kidnappas.
* dekret magi, STAV LOTTERI & VINN-SPEL STAV
Internet hjälper verkligen mycket med att ge en snabb och brådskande lösning på livsproblem.
här är Dr.Amisos personliga e-postadress; herbalisthome01@gmail.com