Valet över för den här gången får man förmoda...

Riktigt ännu vet vi inte hur det går, men det lutar väl åt att SD blir vågmästare på något sätt. Inte något vidare faktiskt eftersom deras erfarenheter av politisk verksamhet är ringa. De har i princip bara en fråga de också och det begränsar naturligtvis för politik är så mycket mer. Å andra sidan så tror jag att de ganska snabbt kommer att malas ner i de administrativa kvarnarna och så blir det inte så mycket mer med det. Vi får förmoda att vare sig S-blocket eller alliansen kommer att söka samverkan. Att SD kan tycka som de andra partierna i vissa frågor kan man dock räkna med. Jag tror att katastrofen är större i pressen än i de politiska leden, där är man van att jobba med olika problem.

Jag tänker att mitt råd att riva upp ipredlagen som nu är lagd på is och kommer att vara ännu mer omodern när de väl kommer ur rättskvarnarna i EU hade varit ett effektivt sätt att få många unga att rösta på alliansen. Det fanns 500.000 förstagångsväljare. Vet ej var de tog vägen, men det finns många unga arga män i SD och även i piratpartiet (där finns också många kloka kvinnor förstås. Emma, farmor Gun , Anna och Sofia Blomqvist och många många fler).

Eller att man tagit tag i sjukförsäkringen och lovat en specialinstans för dem som hamnar på marginalen. För såna finns det och de blir världsnyhet och användes i socialdemokraternas valkampanj dessutom. Men det är lätt att vara efterklok och man har bara en liten del av systemen i sitt eget synfält. Så är det alltid. Men att låta människan gå före systemen är det sagt och här stämmer inte riktigt teori och praktik. Nåväl nu finns det anledning att göra något åt både det ena och det andra.

Kanske att (S) och alliansen kan samverka i vissa övergripande frågor. På något sätt så är S och M lika stora partier och i en demokrati ska man höra alla. Annars blir det väldigt snett. Rent av har Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt mer gemensamt med varandra än de har med SD. Å andra sidan så läser jag nu att S vill släppa in SD i utskotten. Det är intressant eftersom var det någon som ville framtvinga allt avståndstagande från SD av Fredrik Reinfeldt om de kom med som vågmästare, så var det Mona Sahlin som satte all sin heder påatt inte uner några omständigheter vilja ha någons amverkan själv. Om S inte fortsätter att ta avstånd så tycker jag att Sahlin ska avgå med omedelbar verkan. För det är verkligen en ohederligt kappvändning med tanke på hur hon agerade i valrörelsen i denna fråga. Sen om SD kommer med eller ej i utskotten tar jag inte ställning till, vi lever i en demokrati och nu har de blivit valda. Det gäller att hantera den saken.

För egen del gick valet bra, jag fick 34 personkryss i riksdagsvalet. Det är fler än att man bara ska kalla det familjekryss. Att vara i samma valkrets som Fredrik Reinfeldt är en utmaning - han står först på listan och är populär och ska ha sina kryss. Man får bara sätta ett. Men jag lyckades i alla fall att flytta mig från baksidan till framsidan på valsedeln om den nu skulle ha räknats om efter valet. Det får man säga är bra med de begränsade resurser och det motstånd jag hade i min förening där man satsade på de två övriga riksdagskandidaterna och nämnde mig bara i förbifarten och uteslöt mig från möjligheten att visa mig som kandidat av någon anledning. Jag är inte sämre än någon annan och kanske inte bättre heller, men rättvist var det inte. Faktum är nog att de lokala föreningarna är demokratins allra sköraste tråd med tanke på hur provvalen går till, hur få det är som röstar och hur nomineringarna sedan görs. Så himla värst demokratiskt är det inte. Mycket beror på vilka personer som gillar vilka. Det finns anledning att se över detta framöver. Jag tycker också att kompetens ska vara en viktig variabel när man ska söka förtroende för politiskt arbete.

Dock så blev det här valet ett test för att se hur väl sociala medier fungerar att kampanja med. Det begränsas av de valkretsar vi har förstås. Med sociala medier når man hela världen och inte minst över hela Sverige. Jag vet många som bor utanför Stockholms län som ville ge mig kryss men tyvärr inte kunde på grund av fel bostadsort. Även partiet stöttade mig genom att använda min blogg i sina internetkampanjer och jag är mycket glad och tacksam för det och gjorde vad jag kunde för att uppdatera mig regelbundet och hålla debatten vid liv. Tror dock att sociala medier är här för att stanna och jag har redan påbörjat nästa valrörelse här på bloggen. Men vem vet om det är blogg, Facebook, Twitter elere vad som kommer att gälla. Det går så oerhört fort med verktygen och de förändras hela tiden. Det viktigaste som jag gjort denna valrörelse är att bygga nätverk med många olika människor. Det har varit mycket spännande och är en bra grund för fortsättningen.

Det är alltid för tidigt att ge upp är mitt motto. Tillsammans med det andra som är - Hur svårt kan det vara?  - kommer man långt. Nu - fram emot 2014... De som är invalda får delta i arbetet internt vi andra fortsätter med opinionsarbetet.


PS.
Pär Henriksson moderaternas kommunikationschef har kommenterat valrörelsen på sin blogg. Moderaterna gick framåt oh har aldrig varit så stora som idag. Jag känner mig som en del i att det gick vägen. Det är väldigt roligt och positivt för framtiden. Nu gäller det att fortsätta försöka påverka innehållet i politiken, somt är bra och somt är dåligt. Jag försöker se båda sidorna. DS.



(Aftonbladet) (SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, socialdemokraterna, fredrik reinfeldt, alliansen, regeringsbildning, mona sahlin