Moderaterna och framtiden...

Nu hade jag inte tänkt skriva så mycket mer på den här bloggen egentligen, men det är svårt att avengagera sig, även om man borde för sin egen skull. Det får dock bli ett undantag här.

Idag har det varit Sverigemöte för moderaterna och många samlades för att arbeta med gemensam politikutveckling. Jag tror att det är bra. Självklart ska många komma till tals och förhoppningsvis är det slut på Uppifrån och ned-stilen nu.

Jag tror på Anna Kinberg Batra och det nya gänget som kör moderattåget just nu. Det kan bli bra - om man hinner med att bli relevanta igen till nästa val, som Lena Melin skriver i Aftonbladet . Ja det kan man fråga sig, men samtidigt så finns det en viss kvalitet även i de personer som nu är satta att leda partiet. Det går inte frångå att luften gick ur - att ballongen sprack när än den ena och än den andra lämnade partiet. Så visst har det varit lite märkligt att se tidigare ledande moderater visa upp sig på Facebook görandes helt andra saker än att syssla med den moderata politiken.

En egen reflektion jag har över moderaternas framtid är den att det behövs en stor insats från centralt håll för att få det att fungera på det lokala planet. Det går inte att komma ifrån att det är på gräsrotsnivå det händer och det är där kontakterna tas med allmänheten, de så kallade väljarna. Utan vars röst varje parti är helt kört. Det bör man ta på allvar. Det är inte bara de lokala frågorna det handlar om utan det handlar om mötet med väljarna. Det måste finnas något gediget där. Inte bara den egna personen eller partiet centralt.

Exemplet från denna kommun var ju att de som kandiderade till riksdagen inte fick något stöd här i form av affischer eller flygblad, samma sak för dem som kandiderade till landstinget. Bara en och annan tidigare utvald kommunpolitiker fick stå i centrum. Men det är för få. Själv fick jag inget stöd alls härifrån så jag hoppade av tidigt, liksom så många andra gjorde inför eller efter den nomineringsstämma här där de ledande flyttade upp sina egna favoriter på listan och skickade många andra utanför valbar plats. Detta trots att många fått bra placeringar i provvalet. M tappade 4 mandat och får nog räkna med att även ha ett ansvar för att FP tappade 2 av sina. Det var en moderatledd allians som styrde tidigare, deet var viktigt att poängtera då. Tänk om all denna negativa energi hade bytts till en positiv genom att få med alla på tåget. Även oss som tydligen betraktas som och beskriv som udda! Bara en sån sak. Udda! Vad som sägs om var och en av oss som inte är välkomna kan man fundera över. Själv vet man inget. Det är naturligtvis inte bra, det fårstår minsta unge. Det handlar om att skapa gemenskap och stor plattform med alla som deltar. Det är vad jag själv har försökt göra under alla år, men det har inte varit välkommet på alla fronter, istället har man utsett mig och flera andra bör påpekas till att vara "bråkiga" och icke samarbetsvilliga. Det är inte sant. För det är sammanhållning och gemensamma mål, gemensamma politiska mål vi sökt efter.

Med föreningar som bara minskar i medlemsantal så blir det inte så många kvar att utföra arbetet på marken. Det är en förutsättning trots allt - att folk både ska vilja och få vara med. Det är alltför många utstötningar ur organisationen för att det ska vara bra. Jag tycker att det är skam på torra land när människor som verkligen är engagerade och vill vara det stöts ut på grund av problem på det mellanmänskliga planet. Det är frågan om makt och konkurrens och tydligen finns det inga spärrar för hur vissa kan bete sig i egenskap av sin position för att försvara sina egna privilegier. Här bör det finnas resurser för partiet centralt att gå in och styra om lite. Skapa förutsättningar för andra positioner än de lokala platserna. Skapa mentorskap exempelvis. Det finns mycket annat där man kan bidra till partiet. Om man tilläts. Jag känner fler som tar avstånd mot hela partiet på grund av liknande händelser. Det är väldigt onödigt på alla sätt. Ska moderaterna bli ett starkt parti så måste de här knutarna kunna lösas. Omöjligt är det inte. Det behövs fler beteendevetare här.

Jag har personligen alltid velat arbeta för vänlighet, arbetslust och engagemang. Det är så stor skillnad på hur man ser på makt. Det handlar om att ha makt ÖVER eller att ha makt FÖR ATT. Jag föredrar det senare då det skapar både dynamik och arbetsglädje och möjligheter till förändring, för det är inte makten i sig som är intressant utan hur man kan använda den. Just för utveckling istället för avveckling. Det här är synpunkter som ska hållas internt säger många. Jag lovar att jag har försökt... och många med mig.


Jag gillar moderaterna, jag vill kunna göra det också framöver. Men på vissa plan så är det omöjligt. Jag är inget offer, men det är den koftan man får på sig när man uttrycker sådant som andra inte vill höra.