tisdag 25 maj 2010

Min far talade svenska det gjorde inte personalen...

Gamlingar har det inte lätt i Sverige, nej bedrövligt för det mesta. En stackars gammal man som bara kan tala finska bor på ett boende där han inte kan göra sig förstådd. Han är olycklig och till och med finska presidenten är inblandad enligt Aftonbladet.

Min egen far blev dement och började tappa tid och rum och minnet, han behövde också prata på sitt äldreboende. Men tyvärr där var det ingen som pratade svenska och kunde relatera till svenska förhållanden på hans tid. Som bekant så har de äldre bättre ställt med långtidsminnet än det som hänt alldeles nyss. Nåja några svensktalande fanns där, men inte många. De flesta av de vårdande kom från annat land och kunde tala hjälplig svenska. Så har de svenska gamlingarna det. För dem finns ingen garanti vad gäller språket. Det här är naturligtvis ett problem. Dessvärre verkar ingen vilja ta i det. Man hör och upplever det gång på gång.

Sophia på Dexion ryter i om saken och upplyser om att frågan gått upp till förvaltningsrätten. Man kan bli förbannad för mindre. Men tjänstemän vill hellre tala via jurister och blanketter än med människor uppenbarligen. Att man av sekretessskäl inte talar om enskilda fall ska man ha respekt för. Men hur svårt kan det vara att bara fixa det här. Någon måste väl ändå ha handlingskraft, ansvar och framförallt mandat. Att ett större antal människor på olika instanser ens ska behöva vara inblandade är inget annat än hopplöst. Vad kostar inte det i jämförelse med att hjälpa den här gamle mannen? Min egen gamling bodde på äldreboendet ungefär ett år, sen dog han. Mycket av tristess och understimulans gjorde att han gav upp. Personalen gjorde nog vad de kunde, men men...

Merit Wager har startat bloggen En sista kamp.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

4 kommentarer:

Fredrik sa...

Vilken oerhört ledsam historia.

Risken finns ju också att juristerna på förvaltningsrätten inte hittar några direkta juridiska fel i beslutet och då får väl Veikko dö där han är nu.

Lika tragiskt vore om han dog medan vaxholms-folket drar ut på tiden.

Huga. Vissa människor borde helt enkelt inte få ha makt över andra.

Anonym sa...

Det finns regler om att romer, judar, tornedalsfinnar och diverse annat löst folk ska ha rätt till omsorg på sitt eget språk (inom vissa regioner). Det krävs också äldreomsorg på arabiska och persiska ibland. Man har däremot ingen som helst rätt att kräva att kontakter i vården talar vettig svenska.

Min fru ska läsa till undersköterska. Hon är portad från kursen tills hon har lärt sig ordentlig svenska. Hon har bara varit här 1½ år men de sa två månader på Komvux till så är hon klar. Andra har varit här 10 år och de talar för dåligt för att släppas in. Det är kanske annorlunda i huvudstaden.

Sophia B sa...

Just det här med att människor på sin ålders höst faller tillbaka på långtidsminnet påverkar inte bara språket utan minst lika mycket det sociala och kulturella, vilket gör det viktigt att personalen har bredd.
Kulturell bredd, social bredd och språklig bredd.
Att ta hand om de som byggt vårt samhälle och gått före och banat vägen, borde verkligen inte vara något vi överlåter på dem med sämst utbildning, lägst lön och som inte kan få någonting annat. Det,liksom omsorg om och utbildning av våra barn borde vara välrenomerade statusyrken!

Jag följde din berättelse om din far, men har någonstans genant nog missat att historien fått ett slut.

Beklagar, om än sent, din förlust och sorg.

Mary X Jensen sa...

Precis Sophia. Det är verkligen förskräckligt att uppleva detta på nära håll. Kampen för ett värdigt liv även den sista tiden. Han avskydde det och gav upp helt enkelt.

Som sagt det är minst sagt ovärdigt att lämna över den sista tiden till någon som inte allas förstår.