Tunnelbanekaos på två linjer i Stockholm. Snart blir det löv på spåren för Roslagsbanan och is och annat elände för pendeltågen. Restiderna förlängs inte med några minuter utan med timmar. Det gäller både dit- och hemvägen för resenärerna som ska till och från jobben.
Strömavbrott kan man kanske inte förutse, men kan man inte ha reservkraft? Resandet är en samhällsviktig funktion som ska fungera. Var det så att trafiken fungerade bättre förr eller är det en illusion bara?
Tacka vet jag bilen. Nu vill jag se krafttag på utveckling av miljövänliga sådana. Snabbt.
Uppdatering: Lite på skämt och lite på allvar.
Allmänna kommunikationer: Från platser man inte är på, till ställen man inte ska och på tider man inte vill åka.
DN AB SvD
Läs även andra bloggares åsikter om kommunikationer, T-bana, Tåg, politik, moderaterna, miljöbilar
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
11 kommentarer:
Nää, det fungerade sämre förut...
Vad som saknas är tvärlinjer i t-banenätet. Tänk så mycket trafik genom innerstan och på Essingeleden som skulle försvinna. Jag menar om man måste byta tre-fyra gånger och det tar lång tid, tar man självklart bilen även om man får sitta i köer i 45 minuter varje morgon. Då kan man iaf lyssna på musik, drick kaffe, prata med någon i telefon mm. Och slippa trängas med folk.
Det är väl så det är Monika. Bekvämare. Tvärförbindelserna är helkass.
Allmänna kommunikationer: Från platser man inte är på, till ställen man inte ska och på tider man inte vill åka.
Förenkalt javisst.
Reservkraft för 650V likström är tyvärr inte jättelätt att fixa.
Den inkommande 33 kV-ledningen (till likriktaren) är tyvärr väldigt sårbar. Men man kan leda om ström från andra sektioner, men i det här fallet skulle nog det lett till överbelastning och fler strömlösa sträckor.
Det handlar om samhällsanpassning och i viss mån anpassning av männiksors liv. Kollektivtrafik är effektivast i trafik där många åker (centrum till centrum eller centrum till förort), biltrafik är effektivast där färre åker (förort till förort eller på landsbygden).
Har man bosatt sig på landet eller i förorten och/eller skaffat sig ett jobb på landet eller i förorten får man nog acceptera faktum och åka bil.
Bilen är utmärkt i glesbyggden, men ingen lösning i storstäderna.
Bilen tar för stor plats helt enkelt. Både för själva transporten och när den inte används (parkeringsplats).
Trafikforskarna vet att försöker man lösa stockningarna i biltrafiken med nya motorvägar så är det igenkorkade efter 10-12 år och fler motorvägar måste byggas.
Så ska man långsiktigt lösa Stockholms trafikproblem så måste man satsa mer på den kollektiva trafiken.
Claes Leo - tills det är löst tar jag bilen...
Oj oj.. jag trodde du talade om strömavbrottet igår. Idag är det verkligt kaos.
Håller med dig Mary.
Jag kör också tills de byggt ut kollektivtrafiken. Men jag har nog blivit pensionär långt innan det sker. Hehe...
Om man har att välja på 25 minuter från dörr till dörr eller 1 timme och 25 minuter, så är valet inte svårt.
Ptja, jag har pendlat sedan jag var fem år gammal. Det har varit cykel, bussar, pendeltåg och nu senast tunnelbana. Jag har däremot haft ett par bilburna pojkvänner och sett vilket trassel det kan vara med parkering, avgifter, köer och så vidare (givet att bilen behagar starta vareviga dag vilket inte alls är säkert). Jämfört med att promenera till en hållplats och sedan kunna ägna restiden åt att småslumra eller läsa eller se på tv, så tar jag att det inte fungerar ett par gånger om året istället för att ha ett konstant orosmoment och källa till frustration. :)
Allt handlar om vilken inställning man väljer att ha.
Just nu sitter jag och tycker fruktansvärt synd om mig själv som hamnade mitt i kaoset och missade min massagetid imorse. Kroppen hade verkligen behövt det och plånboken har inte råd med en ny inom överskådlig framtid. Men å andra sidan, hade jag kört bil till jobbet hade jag inte haft råd att få någon massage över huvud taget...
Jo, Hanna ... jag hade också bilar för mer än trettio år sen som gjorde att jag valde t-banan istället.
Därför servar jag min bil varje år och hoppas på det bästa..
Efter sammanlagt 35 år med allmänna kommunikationer är jag rätt trött på att springa efter tidtabeller, eller få vänta på att komma på en buss för att få plats som när jag bodde i en kommun i vilken det bara gick bussar in till stan. Och om jag skulle till centrum som låg en halvmil bort tog det en timme eller två beroende av att bussarna bara gick två gånger i timmen. Fem minuter med bil.
Befintliga spårtrafiken är för sårbar. Nu drabbades 100 000 tals människor i Stockholms stad idag. En vinterdag för några år sedan stod all spårtrafik stilla SJ, Pendeltåg och tunnelbana för att det var något problem med elförsörjningen.
Men det är inte bara det som är problemet. För att få bort trängseln i Stockholmsregionen måste vi bygga mera spår och utveckla tvärkommunikationerna. Problemet här är ju att det tar så lång tid att planera och bygga spår. Med att vi tydligen har en sårbarhet i elförsörjningen också gör ju inte saker och ting bättre.
Och sen finns det partier som dessutom vill snabbavveckla den energikällor som i alla fall är säkra när det gäller elförsörjningen - kärnkraften. I vintras var de tvungna att stänga av vindkraftverken för att kylan var för sträng och dessa gick sönder då.
Detta är ett verkligt problem - imorgon bitti får dottern ta bilen till jobbet i gamla stan. Men vart ska hon parkera?
Ja, Mary.. du kanske ska prata med dina partikamrater varför det blivit som det blivit.
De som ytterst är ansvariga för trafikinfarkten i Stockholmsregionen är moderaterna och socialdemokraterna som i ohelig allians alltför länge satsade på bilen i stället för att bygga ut kollektivtrafiken.
Att man inte kan bygga bort trafikinfarkten med nya motorvägar har forskarna känt till sedan slutet på 1960-talet, trots detta har inte dessa partier vaknat förrän nu (o knappt det).
Skicka en kommentar