Vem är du i din grupp...

Grupper kan vara stora och de kan vara små och de kan fungera mer eller mindre bra. Framförallt så är de inte statiska även om man kan känna så när man befinner sig mitt i dem. Olika roller finns och spelas, men det är dock alltid gruppen som bestämmer vem som ska vara på olika postitioner. Själv har man inte så stort val. I bra fungerande grupper tillåts alla att delta med sina kompetenser och sin kraft alla ser till målet som ska uppnås och frid och fröjd råder. I alla fall under en period. Det kan snabbt ändras. Maktförskjutningar är vanligt och det finns ofta ett formellt kontra ett informellt ledarskap.

Jag lånade en tabell som ses nedan, den beskriver de olika rollerna i en grupp ur dimensionerna popularitet och makt. Metoden att få fram detta kallas Sociometri, den skapades av J.L. Moreno. Det handlar om att få fram dolda strukturer i en grupp. Vilka som vill vara med vem och var tilliten finns och så vidare. Alla vill höra till ett sammanhang och bör få göra det också. De personliga relationerna i en grupp är svåra att nå och det finns ofta maktstrider med mobbningstendenser och liknande i en grupp som i sin tur skuggar det arbete och det mål gruppen en gång skapades för.

Det kan räcka med att i sitt eget huvud fundera lite kring hur det ser ut i den grupp man är verksam. Var är du själv placerad? Kan du göra något åt det om du inte gillar positionen? Utifrån det kan man sedan göra sina val. Är det värt att vara kvar och vänta in förändringen som alltid kommer eller ska man gå vidare? Det är nämligen inte exakt lika i varje grupp.


****************************

Popularitetsdimension - den sociala distansen

1) De populära, stjärnorna - föredras av de flesta
2) De omtyckta - föredras av många
3) De accepterade - föredras av en del
4) De tålda - föredras av ett fåtal
5) De utanförstående som föredras av ingen
6) De förbisedda som får vara med och som gärna vill, men inte kan göra sig gällande
7) De avvisade som gärna vill vara med men inte får
8) Enstöringarna som får men inte vill vara med
9) De isolerade som varken vill eller får vara med

Maktdimensionen - position i hierarkin

1) Ledarna - centralfigur(er)
2) Medhjälparna - de aktiva
3) Medlöparna - de beroende
4) De passiva
5) De perifera rollerna
a) Syndabocken som gör allt det felaktiga
b) Svarta fåret som gruppen skäms för
c) Clownen som gruppen skrattar åt
d) Dumbommen som gruppen tycker är dum

Sammanställningen ovan är lånad från Svedberg Lars, (1997), sidan 107, Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap, Studentlitteratur, Lund - en bok som i sig är väl värd att läsa om man är intresserad av ämnet.
*****************

En skicklig och erfaren ledare ser förstås detta och gör någonting åt saken.

Moreno skrev 1934 ”Who shall survive? Foundations of Sociometry, Group Psychotherapy and Sociodrama”. Varje människa måste höra till ett sammanhang, att ingen ska lämnas utanför och att det är allas ansvar att se till att alla människor finns med och räknas med så att alla överlever. Det är en del av mänskligheten.

Syndabocken är bara en tillfällig lösning...

Det är alltid intressant att studera processer i olika grupper. En grupp går som bekant igenom olika faser och det förändras över tid. Från början är alla lite avvaktande men mest glada och på något sätt har vi överseende med varandras olikheter, ser dem som fördelar. Vilket egentligen borde vara det optimala även i fortsättningen. En grupp som bygger på gemensam tolerans mot varandra alltså, som ser fördelarna med detta och använder den gemensamma nyttan för att nå mål. Men så enkelt är det inte, tyvärr. Det handlar oftast om tolkningsföreträden. Vem som ska få uttala sig i olika frågor, vem som ska få bestämma. I grupper med välutbildade människor som är vana att jobba i projekt där alla vet att man har olika kompetenser och respekterar det kan det flyta på ganska bra, man har ett mål att nå. Men det är oftast i professionella sammanhnag det är så.

Sen finns det andra mer traditionella grupper där hierarikerna är viktiga. Är du med i en sådan grupp ska du inte ifrågasätta för mycket för då åker du ut. Det måste vara rätt person som uttalar sig. Även de mest uppenbara dumheterna vill man helst stoppa under mattan. Har någon gjort fel ska det inte påpekas, då blir det störningar i gruppen. Ingen vill vara dum och ingen vill bli inblandad.

Vad gör man då med den person som ser problem och uttrycker dem med meningen att alla kan lära av det som sker så att misstag inte fortsätter att begås. Enkelt man utser personen i fråga till syndabock. Alla går samman mer eller mindre tydligt och lägger skulden på en enskild person. 

Alla vet att problemen som påpekats finns men ingen vill ta upp dem för någon kan bli skyldig och ingen vill ha bråk. Istället för att försöka göra något åt saken utser man en person som får bli ansvarig för allt. Syndabocken får ensam bära det hela och blir anledningen till och får skulden för all oro. Då blir det tillfälligt lugnt och skönt och så fortsätter gruppens omnipotens vidare tills någon ny konflikt uppstår. Det gör det alltid eftersom de ursprungliga problemen inte är lösta, bara stoppade under mattan. Poppar det upp igen så löser man detta med att utse en ny syndabock. Och så går det runt runt och tar aldrig slut. Alla grupper vill ha ro men de vill eller vågar inte alltid göra något radikalt för att verkligen få det. Oron består men syndabockarna byts ut. Tycker man att man blir behandlad som en syndabock så är det nog också så. Ingen kommer dock att tillstå det. Detta är dessvärre en inte helt ovanlig situation. Det handlar ofta om makt.

Blir man eller känner sig utsatt ska man hålla sig undan och ta det hela med ro. Om det går. Man ska dock försöka låta bli att fastna. Grupper har en förmåga att förändras och att man var på fel plats igår betyder inte att man behöver vara det i morgon. 

Läs denna mycket intressanta artikel om Syndabocken i civilisationens ursprung. Tänkvärt på många sätt.

Om vi nu vet att det är så här varför fortstätter vi att acceptera det? Det är en spännande fråga.

Läs även andra bloggares åsikter om makt, syndabockar, grupptryck