Vem är bäst på härskarteknik, upp med en hand...

Har man skrivit nästan 6000 inlägg på sin blogg är det intressant att titta tillbaka ibland och se vad tänkte man då på.

Allt sedan Berit Åhs synliggjorde härskartekniker utifrån sina egna erfarenheter som kvinna i politiska sammanhang poppar diskussionen upp då och då. När kvinnor tar makt så förändras taktiken. Det blir mer subtilt menar organisationskonsulterna Helene Thomsson och Ylva Elvin-Nowak som skrivit boken 11 nyanser av tystnad. En bok väl värd att läsa om problemet kring härskartekniker intresserar.

"– Härskarteknikerna kan orsaka mycket skada, egentligen handlar det om mobbningstekniker. Det är inte ovanligt att vi kallas till en arbetsplats där det finns en ”besvärlig person” som andra beskriver som ”helt omöjlig”. Sedan visar det sig att personen i själva verket är utsatt för andras härskartekniker." säger Thomson och Nova till SvD.

Härskartekniker går att överlista menar Elaine Eksvärd i sin bok Härskartekniker även den intressant att läsa för den som är intresserad av ämnet. Se upp bara så att ni inte träffar på personer som använder den som handbok. De finns...

Jag skrev en text om detta för ett par år sedan som kanske kan vara av intresse att läsa även idag.

Härskarteknik är intressant... från 19 oktober 2010

Efter valet här har jag lovat många att skriva om lite annat än bara politik och det ska jag med glädje göra. Min huvudsakliga utbildning finns inom ämnet pedagogik som omfattar väldigt mycket kommunikation och psykologi och liknande. Beteendevetenskap alltså. Med detta i bakfickan så studerar jag alltid hur människor gör och hur de beter sig i olika sammahang. Ska absolut inte säga att jag alltid förstår för så är det långt i från. Men lite har man lärt sig genom åren och ett ämne som ofta dyker upp och är ganska modernt är härskarteknik. När någon yngre än du själv lägger hvuudet på sned och kallar dig för "vännen" är det fara å färde. Jag delar med mig lite trix härnedan som ja bland annat byggt på vad

Berit Åhs, professor i socialpsykologi vid universitetet i Oslo  upptäckt i sitt arbete som politiker när hon sett hur män(niskor) systematiskt använder sig av olika tekniker för att utöva makt. De gäller förstås inte bara i politiska sammanhang detta, utan överhuvudtaget där maktspel kan vara av intresse.

Teknikerna är mer eller mindre medvetna hos utövarna och är ett effektivt sätt att skapa subgrupper och hierarkier. Är man medveten om vad teknikerna går ut på kan man synliggöra dominansen människor emellan och skapa medvetna strategier för en mer tillåtande miljö där alla får känna sig delaktiga och viktiga i arbetsgruppen. Målet är att skapa en tillåtande och trivsam arbetsmiljö med välmående och kreativitet. Åhs har delat upp härskarteknikerna i fem punkter som hon ser som särskilt viktiga.

1) Osynliggörande

Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.

Att osynliggöra en person är ett sätt att utestänga eller förminska en person. Det kan vara svårt att identifiera osynliggörandet eftersom det oftast sker utan ord. Genom gester och bristen på gester, kroppsspråk, som det ofta uttrycks på exempelvis styrelsemöten. Den person som blir utsatt för osynliggörande känner att den är till besvär när den säger något.

Exempel på osynliggörande:

En persons område på ett möte anses inte lika intressant som de andras. En person får mindre utrymme att tala än de andra på mötet. Vissa grupper i samhället får mindre utrymme i media. I barnböcker, barnprogram och filmer har oftast inga tjejer huvudroller. Hjältarna är killar, och de syns och hörs mest. En person har en annorlunda åsikt som inte ”stämmer” in för resten av gruppen. De andra tittar enbart på varandra när de pratar eftersom de förstår varandra bättre. Den enskilde exkluderas från gemenskapen,

Strategi mot osynliggörande:

Att vara medveten om att detta är en härskarteknik. Uppmärksamma sig själv och andra som utövar detta – det kan vara omedvetet. Se vem som talar mest och minst på ett möte. Mät taltid, alltså hur lång tid var och en talar för att ta reda på om det är någon som inte får lika mycket utrymme. Talutrymme är viktigt. Det gäller att låta alla komma till tals. Men det gäller också att man själv håller igen och ger andra chansen att komma till tals. Man kan exempelvis göra rundor i början och i slutet av ett möte. Försök att uppskatta allas olika åsikter. Säg hellre – Vad intressant, berätta mer, i stället för att dra egna slutsatser om att allt personer säger är trams.

2) Förlöjligande

Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Det är en obehaglig upplevelse att bli förlöjligad. Som maktstrategi används förlöjligandet genom att se människor som skrattretande, inkompetenta och otillräckliga. Hån, kommentarer, sarkasm och skämt kan vara tecken på förlöjligande. Den som utnyttjar den här härskartekniken har skrattarna på sin sida. Den som blir utsatt uppfattas som humorlös och tråkig. Personer som blir utsatta för förlöjligande väljer ofta att anpassa sig för att smälta in och inte synas.

Exempel på förlöjligande:

En person som blir förlöjligad tystnar i samlingen eller på arbetsplatsen för att slippa miner och kommentarer. En person kommer med förslag och det slås ned med – Så kan man inte tänka/säga/göra! En person förminskas genom att bli klappad på huvudet och kallas för lilla vän, flicka lilla, lilla gubben eller lilla gumman.

Strategi mot förlöjligande:

När människor lär sig känna igen förlöjligande som en av härskarteknikerna kan han/hon lättare tydliggöra kränkningar och kräva att de upphör. Medvetandegör situationen genom att säga – Du förlöjligar mig! – Du stör mig med ditt viskande! – Jag gillar inte att du viskar när jag talar! – Jag vill att du slutar viska och lyssnar på mig! Exempelvis att kalla mig någon för andranamn i stället för tillnamn.

3) Undanhållande av information

Att utestänga någon eller marginalisera dess roll genom att undanhålla dem väsentlig information. Kunskap, fakta och information, ger makt. Upplevelsen att andra har mer information kan vara obehagligt och känslan av att beslutet redan har tagits någon annanstans kan skapa förvirring. Det finns gott om tillfällen då människor hamnar utanför för att andra skapar lojalitetsband. Dessa tillfällen sker informellt. Att anse att det är oviktigt att mäta jämställdhet kan vara ett uttryck för att vilja undanhålla information. De som har makt vill inte lämna ifrån sig den.

Exempel på undanhållande av information:

Under ett möte har alla deltagare fått förberedelsematerial. Det blir tydligt att några har pratat ihop sig innan mötet och är ute efter att få igenom de förslag som de kommit överens om. De har redan en mängd argument för att deras förslag ska klubbas igenom. När en person kommer med motförslag får denne svaret att han/hon inte har tillräckligt med argument för sitt förslag. Då gäller det att kräva att korten läggs på bordet.

Strategi mot undanhållande av information:

Lär dig känna igen undanhållandets tekniker. Kräv bättre information och underlag innan beslut ska tas. Uppmuntra samarbete, rättvisa, delaktighet och att arbeta mot gemensamma mål. Det finns alla skäl att delta i föreningsarbetet. Man kan inte alltid förvänta sig att få informationen serverad, man måste ta den. Det sker genom att man deltar i möten och föreningsarbetet eller helt enkelt ställer frågor till berörda.

4) Dubbelbestraffning

Att försätta någon i en situation där de nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ de än väljer. Dubbelbestraffning innebär att hur en person än gör blir det fel. Om en person engagerar sig tar denne för mycket plats. Om inte är denne passiv, tråkig och tar inget ansvar. Den som blir dubbelbestraffad upplever en hopplöshet och att det blir fel vad man än gör oavsett hur man beter sig. Den som blir utsatt för dubbelbestraffning kan bli handlingsförlamad.

Exempel på dubbelbestraffning:

En kille ska inte vara för känslosam och feminin då kan han kallas för fjolla eller bög. Är han hård, tuff och stökig kan han bli dömd av vuxna för att vara en ”värsting”.

Tjejer förväntas att vara mjuka och omhändertagande, men riskerar samtidigt att betraktas som ”veka”. Om en tjej bryter mot den traditionella kvinnligheten genom att agera tufft betraktas hon som okvinnlig. Det kan kanske handla om en person som sätter emot, då betraktas denne som bråkig och stridbar, bara för att han/hon vill försvara den och dem tycks bli orättvist utsatta.

Strategi mot dubbelbestraffning:

Att ha en medvetenhet om denna härskarteknik ger en möjlighet att distansiera sig från denna och se vad det egentligen handlar om, att det är en fråga om maktutövning.

Synliggör de outtalade system som finns för vad som värderas som bra eller dåligt och vad som är mer eller mindre viktigt. Fundera på vilket beteende som belönas i er organisation? Vilka har detta beteende? Vad räknas som kompetens? Vad straffas i er organisation? Vad räknas som mindre bra beteende? Får man säga emot? Får man vara stridbar för det man tror på?

5) Påförande av skuld och skam

Detta är nästan det värsta. Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Känslan av skam och skuld kan infinna sig utan att man riktigt förstår varför. Då är det bra att uppmärksamma att upprätthållandet av en maktstruktur ligger bakom känslan. Genom vardagligt osynliggörande och förlöjligande av människor finns en grund till att ta på sig skam och skuld. När man förlöjligat någon tillräckligt länge och lyckats få med sig även andra på tåget är det illa.

Exempel på påförande av skuld och skam:

Tjejer som har våldtagits eller misshandlats. De känner sig djupt skamsna och medansvariga till det som inträffat fastän de är helt oskyldiga. Alla vill bli omtyckta, det ligger djupt i själen. Människor kan känna att deras intressen är oviktiga medan andras intressen prioriteras mer. Vardagligt osynliggörande kan vara en bidragande orsak till att människor påför sig skuld och skam.

Strategi mot påförande av skuld och skam.

Vad pratar olika grupperingar om? Är det skillnad? Brainstorma om vad du tror att det kan talas om. Markera sedan de ord som är du tror uppfattas positiva och negativa med plus och minus. Ser du något mönster? Tydliggör mönstret och tänk efter varför det ser ut så här?

Att kringgå härskarteknik

Genom att vara medveten om att det finns härskartekniker så kan det vara en bra hjälp på väg. Ett gammalt talesätt är att skrämma ut trollen ur hörnorna och fram i ljuset så försvinner dom. Det är samma teknik man kan använda här. Det finns flera motstrategier som man kan använda sig av. Det är tydligheten i det man gör och säger som ska vara vägledande. Alla behöver inte vara överens om allting, det gäller dock att vara tydlig med att skilja på sak och person. Sammanfattat kan det se ut som nedan.

Härskarteknik - Motstrategi - Bekräftarteknik

Osynliggörande - Tag plats - Synliggörande

Förlöjligande - Ifrågasättande - Respekterande

Undanhållande av info  - Korten på bordet  - Informera

Dubbel bestraffning - Bryta mönstret  - Dubbel belöning

Skuld och skam - Intellektualisera  - Bekräfta rimliga normer

(intressant)

Bloggar: AnetteGrinde

Läs även andra bloggares åsikter om härskarteknik, gruppdynamik, psykologi,

#Blogg100

Ledarskapet och förhållandet till makten...

Makt kan vara ett redskap för att få något att hända. Makten skapar möjligheter och den bör användas med förstånd. Makt kan också vara att bestämma över andra. Personligen gillar jag makt i den första betydelsen. Möjligheter att driva frågor och få saker att hända. Den som gillar makten för att kunna bestämma över andra borde inte ha den. 

Foucault beskrev disciplineringsprocessen som en riktning mot människans psyke. Genom påtryckningar via samvetet och skuldbeläggning skapas en individ som underordnar sig. Tidigare utövades kroppsstraff och tortyr i de öppna och offentliga rummen. Makthavaren markerade tydligt vem som bestämde och vad som händer om man inte lyder och är tillräckligt beundrande. Vitsen var att visa att den som inte underordnar sig blir straffat. Åskådarna och massan förstår vad som kan hända. Focault menar att när bestraffningen förflyttar sig in i fängelserna och individen skils åt från kollektivet så utsätts ändå individen för olika disciplinära åtgärder - i namn att försvara samhället. 

Disciplin innebär att att individerna fördelas i olika lag. Disciplineringsprocessen börjar med fördelningen av individerna i rummet som är en sluten miljö, en grupp till exempel. Alla har en plats och kan kontrolleras, det blir synligt vem som är närvarande eller inte och man kan styra önskvärda kommunikationer. Alla som ingår i det disciplinära systemet kan bytas ut eftersom det finns en given plats i förhållande till andra. Focault menade att det finns en plats för varje individ och en individ för varje plats. Därmed går det att låta människor byta plats. Ibland är den ena populär och ibland den andre. Rangordningen styrs genom att människor förflyttas av de/den som för tillfället innehar makten. Även den positionen är naturligtvis utbytbar. Exempel kan vara hur man placeras på en lista till en politisk församling. Den som gillar makten för att komma vidare och uppnå någon slags politisk kapacitet för att gynna helheten väljer ett sätt och den som gillar att bestämma över och styra andra väljer utifrån andra kriterier.

För att upprätta disciplinen krävs naturligtvis att alla som ingår i systemet delar uppfattningen om hur det ska vara. En person som likt pojken i Kejsarens nya kläder påpekar konsekvenser flyttas lätt undan till annan plats, alternativt trycks bort ur gemenskapen. Det kan ske med olika metoder, alla är inte öppna med med sina avsikter utan arbetar subtilt. Genom baktaleri, exkludering, förminskning kan man komma ganska långt om man vill bli av med misshagliga element. Gruppen i övrigt ser stumt på. Ingen vill riskera att hamna i dålig dager och därmed råka illa ut själv, kanske tappa sina privilegier. Det är mänskligt.

Ibland finns det naurligtvis i en grupp personer som är allmänt stökiga och för gruppens fortlevnad behöver göra annat för att återskapa lugnet. Oro vill ingen ha. Det där tar sig uttryck på olika sätt förstås. En ledare som inte vill bli ifrågasatt av olika skäl reagerar naturligtvis annorlunda än den som naturligen är nyfiken på vad andra har att komma med. I vissa grupepr finns en inbyggd ångest som hanteras med disciplinering för att frid ska råda. Det är en evig kräftgång.

Med de allt högre utbildningsnivåer allt fler människor har så kommer ifrågasättandet mer naturligt. Det är inte alltid längre ledaren som sitter på mest kunskap. Det är inte heller nödvändigt att göra det om man vågar kasta loss och känna tillit till omgivningen och se möjligheten till utveckling som många människors sammanlagda kunskape kan skapa. Den som är skraj för att bli ertappad med sin okunskaps håller hårdare på disciplinen och stöter bort dem som kan avslöja den egna inkompetensen. Det i sin tur brukar leda till att folk som vill ha utveckling försvinner till platser och rum där det finns utveckling. Kvar blir de som nickar och ler och uppför sig innanför den stränga kod som ledaren/ledarna satt upp. I längden är det naturligtvis ohållbart för överlevnaden. Var och en kan bli förflyttad till ny position i gruppen. Syndabockens plats vill ingen ha, men vem som helst kan få den.

Om man är nyfiken på makt och grupper och hur man kan kolla det så läs om metoden sociometri här  Vem är du i din grupp. Kanske kan ge vissa tankar ändå.

Gruppdynamik är fascinerande. Men också så förödande ibland.

Vem är du i din grupp...

Grupper kan vara stora och de kan vara små och de kan fungera mer eller mindre bra. Framförallt så är de inte statiska även om man kan känna så när man befinner sig mitt i dem. Olika roller finns och spelas, men det är dock alltid gruppen som bestämmer vem som ska vara på olika postitioner. Själv har man inte så stort val. I bra fungerande grupper tillåts alla att delta med sina kompetenser och sin kraft alla ser till målet som ska uppnås och frid och fröjd råder. I alla fall under en period. Det kan snabbt ändras. Maktförskjutningar är vanligt och det finns ofta ett formellt kontra ett informellt ledarskap.

Jag lånade en tabell som ses nedan, den beskriver de olika rollerna i en grupp ur dimensionerna popularitet och makt. Metoden att få fram detta kallas Sociometri, den skapades av J.L. Moreno. Det handlar om att få fram dolda strukturer i en grupp. Vilka som vill vara med vem och var tilliten finns och så vidare. Alla vill höra till ett sammanhang och bör få göra det också. De personliga relationerna i en grupp är svåra att nå och det finns ofta maktstrider med mobbningstendenser och liknande i en grupp som i sin tur skuggar det arbete och det mål gruppen en gång skapades för.

Det kan räcka med att i sitt eget huvud fundera lite kring hur det ser ut i den grupp man är verksam. Var är du själv placerad? Kan du göra något åt det om du inte gillar positionen? Utifrån det kan man sedan göra sina val. Är det värt att vara kvar och vänta in förändringen som alltid kommer eller ska man gå vidare? Det är nämligen inte exakt lika i varje grupp.


****************************

Popularitetsdimension - den sociala distansen

1) De populära, stjärnorna - föredras av de flesta
2) De omtyckta - föredras av många
3) De accepterade - föredras av en del
4) De tålda - föredras av ett fåtal
5) De utanförstående som föredras av ingen
6) De förbisedda som får vara med och som gärna vill, men inte kan göra sig gällande
7) De avvisade som gärna vill vara med men inte får
8) Enstöringarna som får men inte vill vara med
9) De isolerade som varken vill eller får vara med

Maktdimensionen - position i hierarkin

1) Ledarna - centralfigur(er)
2) Medhjälparna - de aktiva
3) Medlöparna - de beroende
4) De passiva
5) De perifera rollerna
a) Syndabocken som gör allt det felaktiga
b) Svarta fåret som gruppen skäms för
c) Clownen som gruppen skrattar åt
d) Dumbommen som gruppen tycker är dum

Sammanställningen ovan är lånad från Svedberg Lars, (1997), sidan 107, Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap, Studentlitteratur, Lund - en bok som i sig är väl värd att läsa om man är intresserad av ämnet.
*****************

En skicklig och erfaren ledare ser förstås detta och gör någonting åt saken.

Moreno skrev 1934 ”Who shall survive? Foundations of Sociometry, Group Psychotherapy and Sociodrama”. Varje människa måste höra till ett sammanhang, att ingen ska lämnas utanför och att det är allas ansvar att se till att alla människor finns med och räknas med så att alla överlever. Det är en del av mänskligheten.

Kejsaren är naken och att vara den som ser det...

De flesta känner till sagan om Kejsarens nya kläder. Som alltid i gamla sagor finns det en liten extra tanke, sensmoral, man ska lära sig nåt. I den här sagan handlar det om att kläder till Kejsaren sys med osynlig tråd. Alla ser att det inte blir några plagg men alla håller tyst. Utom den lille aningslösa pojken. Man kan fundera på vad som skulle hända med honom idag, eller om han vore vuxen. Det vore uteslutning ur gemenskapen direkt. Utmanöverering med samma finess som gruppen använde när de såg Kejsaren utan kläder.  Tystnaden. Då slipper man själv bli ansatt. Alla vet vilket obehag det är när vreden riktas emot en själv. Ibland kan jag tycka att just det är höjden av ynklighet. Men å andra sidan så åker jag själv på en smäll då och då på grund av att jag har modet eller ska vi kalla det dumheten att tala om vad jag ser eller inte ser. När logiken haltar är det dock svårt att hålla tyst. När man ser att vägen kröks och kartan visar på rakt fram och är den som ska gälla är det svårt att vara tyst. Även när man borde. Vissa tycker att det är modigt att säga ifrån eller våga säga till, fler borde göra det säger dem. Men de backar sällan upp sen när det börjar vina om öronen på den som hade just modet eller dumheten.

Förundrad är väl ordet som kommer över en när man ser den nakne Kejsaren springa omkring och låtsas att allt är toppen, finns inga problem och finns det några så skuffas de undan så att de inte syns. Han har inte en tråd på kroppen och frågan är om han inser det själv. Tiden går och alla står runt omkring och vinkar och ler bara. Naken skrider Kejsaren fram, rak i ryggen och stolt som en tupp. Ingen bryr sig om att det är på väg att gå åt pipan . Vägen till helvetet är fullständigt uppenbar för alla klart tänkande männniskor. Rakt utför utan annat skyddsräcke än tystnaden från omgivningen. För så länge ingen säger något så slipper de bli inblandade i något jobbigt, i alla fall direkt och världen är lugn och fin en vecka till. Dock så är det ett bedrägligt gastkramande lugn.

Så kommer plötsligt pojken och säger - men du har ju inga kläder... Han tar en risk förstås, utan att kanske riktigt förstå. Två saker kan hända. Antingen så släpper det i gruppen och alla vågar ta ton och hålla med eller så utmanövreras pojken så att allt återgår till sin vanliga lunk. Kejsaren fortsätter sin nakna vandring och alla håller med. Tills nästa person stiger fram och säger - Kejsaren har inga kläder... Det händer då och då.

Känner ni igen er?  Vad kan man göra åt det?


intressant






Läs även andra bloggares åsikter om Kejsarens nya kläder, mod, dumdistrighet, gruppdynamik, mod

Vem är bäst på härskarteknik, upp med en hand...

Allt sedan Berit Åhs synliggjorde härskartekniker utifrån sina egna erfarenheter som kvinna i politiska sammanhang poppar diskussionen upp då och då. När kvinnor tar makt så förändras taktiken. Det blir mer subtilt menar organisationskonsulterna Helene Thomsson och Ylva Elvin-Nowak som skrivit boken 11 nyanser av tystnad. En bok väl värd att läsa om problemet kring härskartekniker intresserar.

"– Härskarteknikerna kan orsaka mycket skada, egentligen handlar det om mobbningstekniker. Det är inte ovanligt att vi kallas till en arbetsplats där det finns en ”besvärlig person” som andra beskriver som ”helt omöjlig”. Sedan visar det sig att personen i själva verket är utsatt för andras härskartekniker." säger Thomson och Nova till SvD.

Härskartekniker går att överlista menar Elaine Eksvärd i sin bok Härskartekniker även den intressant att läsa för den som är intresserad av ämnet. Se upp bara så att ni inte träffar på personer som använder den som handbok.

Jag skrev en text om detta för ett par år sedan som kanske kan vara av intresse att läsa även idag.

Härskarteknik är intressant...

Efter valet här har jag lovat många att skriva om lite annat än bara politik och det ska jag med glädje göra. Min huvudsakliga utbildning finns inom ämnet pedagogik som omfattar väldigt mycket kommunikation och psykologi och liknande. Beteendevetenskap alltså. Med detta i bakfickan så studerar jag alltid hur människor gör och hur de beter sig i olika sammahang. Ska absolut inte säga att jag alltid förstår för så är det långt i från. Men lite har man lärt sig genom åren och ett ämne som ofta dyker upp och är ganska modernt är härskarteknik. När någon yngre än du själv lägger hvuudet på sned och kallar dig för "vännen" är det fara å färde. Jag delar med mig lite trix härnedan som ja bland annat byggt på vad 
Berit Åhs, professor i socialpsykologi vid universitetet i Oslo  upptäckt i sitt arbete som politiker när hon sett hur män(niskor) systematiskt använder sig av olika tekniker för att utöva makt. De gäller förstås inte bara i politiska sammanhang detta, utan överhuvudtaget där maktspel kan vara av intresse. 

Teknikerna är mer eller mindre medvetna hos utövarna och är ett effektivt sätt att skapa subgrupper och hierarkier. Är man medveten om vad teknikerna går ut på kan man synliggöra dominansen människor emellan och skapa medvetna strategier för en mer tillåtande miljö där alla får känna sig delaktiga och viktiga i arbetsgruppen. Målet är att skapa en tillåtande och trivsam arbetsmiljö med välmående och kreativitet. Åhs har delat upp härskarteknikerna i fem punkter som hon ser som särskilt viktiga.

1) Osynliggörande

Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.
Att osynliggöra en person är ett sätt att utestänga eller förminska en person. Det kan vara svårt att identifiera osynliggörandet eftersom det oftast sker utan ord. Genom gester och bristen på gester, kroppsspråk, som det ofta uttrycks på exempelvis styrelsemöten. Den person som blir utsatt för osynliggörande känner att den är till besvär när den säger något.

Exempel på osynliggörande: 

En persons område på ett möte anses inte lika intressant som de andras. En person får mindre utrymme att tala än de andra på mötet. Vissa grupper i samhället får mindre utrymme i media. I barnböcker, barnprogram och filmer har oftast inga tjejer huvudroller. Hjältarna är killar, och de syns och hörs mest. En person har en annorlunda åsikt som inte ”stämmer” in för resten av gruppen. De andra tittar enbart på varandra när de pratar eftersom de förstår varandra bättre. Den enskilde exkluderas från gemenskapen,

Strategi mot osynliggörande:

Att vara medveten om att detta är en härskarteknik. Uppmärksamma sig själv och andra som utövar detta – det kan vara omedvetet. Se vem som talar mest och minst på ett möte. Mät taltid, alltså hur lång tid var och en talar för att ta reda på om det är någon som inte får lika mycket utrymme. Talutrymme är viktigt. Det gäller att låta alla komma till tals. Men det gäller också att man själv håller igen och ger andra chansen att komma till tals. Man kan exempelvis göra rundor i början och i slutet av ett möte. Försök att uppskatta allas olika åsikter. Säg hellre – Vad intressant, berätta mer, i stället för att dra egna slutsatser om att allt personer säger är trams.


2) Förlöjligande

Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Det är en obehaglig upplevelse att bli förlöjligad. Som maktstrategi används förlöjligandet genom att se människor som skrattretande, inkompetenta och otillräckliga. Hån, kommentarer, sarkasm och skämt kan vara tecken på förlöjligande. Den som utnyttjar den här härskartekniken har skrattarna på sin sida. Den som blir utsatt uppfattas som humorlös och tråkig. Personer som blir utsatta för förlöjligande väljer ofta att anpassa sig för att smälta in och inte synas. 

Exempel på förlöjligande:

En person som blir förlöjligad tystnar i samlingen eller på arbetsplatsen för att slippa miner och kommentarer. En person kommer med förslag och det slås ned med – Så kan man inte tänka/säga/göra! En person förminskas genom att bli klappad på huvudet och kallas för lilla vän, flicka lilla, lilla gubben eller lilla gumman.

Strategi mot förlöjligande:

När människor lär sig känna igen förlöjligande som en av härskarteknikerna kan han/hon lättare tydliggöra kränkningar och kräva att de upphör. Medvetandegör situationen genom att säga – Du förlöjligar mig! – Du stör mig med ditt viskande! – Jag gillar inte att du viskar när jag talar! – Jag vill att du slutar viska och lyssnar på mig! Exempelvis att kalla mig någon för andranamn i stället för tillnamn.

3) Undanhållande av information

Att utestänga någon eller marginalisera dess roll genom att undanhålla dem väsentlig information. Kunskap, fakta och information, ger makt. Upplevelsen att andra har mer information kan vara obehagligt och känslan av att beslutet redan har tagits någon annanstans kan skapa förvirring. Det finns gott om tillfällen då människor hamnar utanför för att andra skapar lojalitetsband. Dessa tillfällen sker informellt. Att anse att det är oviktigt att mäta jämställdhet kan vara ett uttryck för att vilja undanhålla information. De som har makt vill inte lämna ifrån sig den. 

Exempel på undanhållande av information:

Under ett möte har alla deltagare fått förberedelsematerial. Det blir tydligt att några har pratat ihop sig innan mötet och är ute efter att få igenom de förslag som de kommit överens om. De har redan en mängd argument för att deras förslag ska klubbas igenom. När en person kommer med motförslag får denne svaret att han/hon inte har tillräckligt med argument för sitt förslag. Då gäller det att kräva att korten läggs på bordet. 

Strategi mot undanhållande av information:

Lär dig känna igen undanhållandets tekniker. Kräv bättre information och underlag innan beslut ska tas. Uppmuntra samarbete, rättvisa, delaktighet och att arbeta mot gemensamma mål. Det finns alla skäl att delta i föreningsarbetet. Man kan inte alltid förvänta sig att få informationen serverad, man måste ta den. Det sker genom att man deltar i möten och föreningsarbetet eller helt enkelt ställer frågor till berörda.


4) Dubbelbestraffning

Att försätta någon i en situation där de nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ de än väljer. Dubbelbestraffning innebär att hur en person än gör blir det fel. Om en person engagerar sig tar denne för mycket plats. Om inte är denne passiv, tråkig och tar inget ansvar. Den som blir dubbelbestraffad upplever en hopplöshet och att det blir fel vad man än gör oavsett hur man beter sig. Den som blir utsatt för dubbelbestraffning kan bli handlingsförlamad. 


Exempel på dubbelbestraffning:

En kille ska inte vara för känslosam och feminin då kan han kallas för fjolla eller bög. Är han hård, tuff och stökig kan han bli dömd av vuxna för att vara en ”värsting”.

Tjejer förväntas att vara mjuka och omhändertagande, men riskerar samtidigt att betraktas som ”veka”. Om en tjej bryter mot den traditionella kvinnligheten genom att agera tufft betraktas hon som okvinnlig. Det kan kanske handla om en person som sätter emot, då betraktas denne som bråkig och stridbar, bara för att han/hon vill försvara den och dem tycks bli orättvist utsatta. 

Strategi mot dubbelbestraffning:

Att ha en medvetenhet om denna härskarteknik ger en möjlighet att distansiera sig från denna och se vad det egentligen handlar om, att det är en fråga om maktutövning.

Synliggör de outtalade system som finns för vad som värderas som bra eller dåligt och vad som är mer eller mindre viktigt. Fundera på vilket beteende som belönas i er organisation? Vilka har detta beteende? Vad räknas som kompetens? Vad straffas i er organisation? Vad räknas som mindre bra beteende? Får man säga emot? Får man vara stridbar för det man tror på?


5) Påförande av skuld och skam

Detta är nästan det värsta. Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Känslan av skam och skuld kan infinna sig utan att man riktigt förstår varför. Då är det bra att uppmärksamma att upprätthållandet av en maktstruktur ligger bakom känslan. Genom vardagligt osynliggörande och förlöjligande av människor finns en grund till att ta på sig skam och skuld. När man förlöjligat någon tillräckligt länge och lyckats få med sig även andra på tåget är det illa.

Exempel på påförande av skuld och skam:

Tjejer som har våldtagits eller misshandlats. De känner sig djupt skamsna och medansvariga till det som inträffat fastän de är helt oskyldiga. Alla vill bli omtyckta, det ligger djupt i själen. Människor kan känna att deras intressen är oviktiga medan andras intressen prioriteras mer. Vardagligt osynliggörande kan vara en bidragande orsak till att människor påför sig skuld och skam.

Strategi mot påförande av skuld och skam.

Vad pratar olika grupperingar om? Är det skillnad? Brainstorma om vad du tror att det kan talas om. Markera sedan de ord som är du tror uppfattas positiva och negativa med plus och minus. Ser du något mönster? Tydliggör mönstret och tänk efter varför det ser ut så här? 


Att kringgå härskarteknik

Genom att vara medveten om att det finns härskartekniker så kan det vara en bra hjälp på väg. Ett gammalt talesätt är att skrämma ut trollen ur hörnorna och fram i ljuset så försvinner dom. Det är samma teknik man kan använda här. Det finns flera motstrategier som man kan använda sig av. Det är tydligheten i det man gör och säger som ska vara vägledande. Alla behöver inte vara överens om allting, det gäller dock att vara tydlig med att skilja på sak och person. Sammanfattat kan det se ut som nedan.


Härskarteknik - Motstrategi - Bekräftarteknik

Osynliggörande - Tag plats - Synliggörande

Förlöjligande - Ifrågasättande - Respekterande

Undanhållande av info  - Korten på bordet  - Informera

Dubbel bestraffning - Bryta mönstret  - Dubbel belöning

Skuld och skam - Intellektualisera  - Bekräfta rimliga normer

(intressant)
  
Läs även andra bloggares åsikter om härskarteknik, gruppdynamik, psykologi,