Det är skönt med ordning i tillvaron. Man känner sig trygg. Men plötsligt rasar verkligheten över en och man måste ta ställning. För vad är vad och vad är sant och vad är det som gäller egentligen. Sanningen finns inte. Den är inte greppbar. När den kommer farande än från den ena sidan och än från den andra och inget stämmer blir man förvirrad.
Jag kan väl tänka mig att regeringen hoppas att FRA-lagen är något som alla ska glömma. Som en gammal släktfejd mellan mostrarna. Under en period är alla osams och telefonerna går varma och sen är det jul och alla sitter där med sin glögg och ler trevligt mot varandra. Att det varit osämja talar ingen om.
Ungefär så känns det nu när FRA-lagen kommer upp till ytan igen. Vem talar sanning och vem ljuger och ljugs det med vilje eller av bekvämlighet eller med en önskan om att komma undan enklast möjligt. Hur ska man veta?
Mark Klamberg menar idag att FRA kommer att fortsatt lämna uppgifter till SÄPO. Han fick uppgifterna från bloggen Frendo där man kan läsa att talet om att FRA-shoppen stängning för andra än regeringen kommer att kunna kringgås. Är det bra eller är det dåligt? Hur i hela fridens namn ska man kunna hålla ordning på alla dessa turer. Det kanske är meningen å andra sidan, att man ska förvirras? Mikael Nilsson påstår att FRA-lagen inte tål en demokratisk granskning. Ja vad vet man med alla dessa turer? Min egen önskan är att någon ur regeringen tog sig för att förklara på riktigt vad som gäller. Man behöver inte fastna i detaljer, däremot behövs rationella svar. Omgivningen består inte bara av nickedockor och dumbommar.
Nu höjs rösterna igen mot masslagring av datakommunikationen och Mark Klamberg skriver på sin blogg om att Rumäniens författningsdomstol (dom har alltså en sådan) sågar hela konceptet med trafikdatalagring rakt över. Ingen lapptäckesteknik där inte. Klamberg har skrivit en artikel om FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv. Det är intressant läsning.
Detta undansmusslande och "vi-låtsas-att-vi-inget-hört" är inte så förtroendeingivande. Det smärtar att tillstå det. Verkligen. Man måste förtjäna sitt förtroende. Det gäller alla. Nu kommer moderaterna med ett förslag om att det ska rensas i alla register. Ingen vet hur många statliga register som finns. Jag har själv ingått i den referensgrupp, ledd av moderaten Henrik von Sydow som diskuterat de framtida internetfrågorna på uppdrag av partistyrelsen och känner mig mycket kontant med vad som framkommit där och upplever att det inom partiet finns en stor vilja att ta tag i integritetsfrågor på olika sätt. Arbetet i gruppen har varit mycket konstruktivt och öppet och det har tagits intryck av både medhållare och motståndare. Positivt på väldigt många sätt. Men FRA-frågan ligger som en blöt filt över det hela. Tyvärr. Men det är ett steg åt rätt håll säger Kent P och Karl Sigfrid ser det också positivt att det börjar rensas i registersvängen.
Bloggar: Farmor Gun funderar över om Telia kan göra något åt saken. Emma på Opassande. Joshen undrar om vi ska hålla tyst bara för att det annars blir stökigt som Astrid Söderbergh Widding tycker. Anna Troberg ger svar på tal i den frågan. Annarkia uppmanar till grupparbete.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, moderaterna, personregister, personlig integritet, regeringen,
Visar inlägg med etikett övervakning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett övervakning. Visa alla inlägg
fredag 27 november 2009
tisdag 6 oktober 2009
Har FRA-lagen blivit en tävling...
Det finns få saker som är så jobbiga som att mötas med tystnad, man frågar och man frågar men får inga svar. Man ska helst vara tyst och gilla läget, någon annan vet bäst. FRA-lagen är en sådan sak. Regeringen har för all del jobbat hårt för att få till en massa tillägg som ska skydda den personliga integriteten. Men det är i grunden lagen behöver ändras för att tillfredsställa detta. Juristen Mark Klamberg och journalisten Per Agerman har båda intensivt följt och dissekerat såväl FRA-lagen som den motorväg till ett övervakningssamhälle vi befinner oss på just nu. Det känns inte som en självklar modell i en demokrati. De tvåa har tillsammans på millan grottat sig in i de nya förslagen och de ställer där frågan varför riksdagsledamöter frånsäger sig granskningsmöjligheten och överlåter den till andra. Det är en högst relevant fråga.
Hela diskussionen kring FRA-lagen har tyvärr varit av den arten att två läger har stått på varsin sida om en väldigt hög mur. Ingen har hört vad den andre har sagt. Det finns en teknisk expertis som vet vad man kan göra med innehållet i databaser. De finns också på båda sidor. Den ena vill inte att hela svenska folkets digitala kommunikation ska samlas ty de vet vad man kan göra med den och framförallt hur mycket fel det kan bli. De tycker inte att det är OK att samla uppgifter om alla eftersom det är ett stort ingrepp i vår personliga integritet. Andra mer instrumentella tänkare och experter på området, de som jobbar på FRA, gnuggar snarare händerna för att de nu ska få tillgång till och kunna bearbeta all denna information. Man kunde lika gärna operera in en sändare i skallen på oss. Det kan bli nästa steg.
Jag har stor förståelse för att signalspaning ska bedrivas. Men jag har ingen förståelse för att det ska innebära att man plötsligen börjar följa mig i min digitala färd. Bara för att det går. Jag vill inte ha me´t att göra eftersom jag inte har några planer alls att skada riket. Tvärtom.
Den här frågan är så pass infekterad nu att det snarare känns som om det mer handlar om vem som ska vinna tävlingen. Regeringen har matchboll. Vet inte om det känns så bra just nu. Som jag känner för statsminsitern så är han en eftertänksam person som analyserar och tar sig tid innan han uttrycker sig, men i den här frågan vet jag inte vad som gäller. Framförallt förstår jag inte varför det blivit som det blivit. Eftersom jag själv alltid försöker söka meningen med tillvaron så ter sig turerna kring FRA-lagen allt underligare och svårare att begripa.
Frågan om den personliga integriteten tog Piratpartiet in i EU-parlamentet. De får kanske två platser där nu. Jämför det med moderaternas fyra och socialdemokraternas fem. Om man nu ser till storlek på partierna alltså. Inför nästa års riksdagsval kan det mycket väl bli så att Piratpartiet tar plats i Riskdagen också. Det kan bli FRA-frågan och dess betydelse för den personliga integriteten som avgör. I synnerhet som frågan just nu verkar avgöras lite från fall till fall. Om det är hyckleri eller bristande helhetssyn vet man inte. Men vi har har en grundlag, varför inte följa den?
FRA-lagen oroar ända in i själen... jag kan inte förstå det här. När gick det hela in i tävlingssnurren. Får man åberopa lite kvalitativ eftertanke? Det är för viktigt det här för att handla om vem som ska vinna. Riv muren. Börja prata.
(intressant)
Det skrivs förstås om FRa-lagen här och där:
Frendo - här finns samlad historia kring FRA-lagen, DN, Ekot, SR Studio Ett, Johan Westerholm, Arvid Falk, HAX, Mathias Sundin, Niklas Frykman, Seved Monke, Farmor Gun, Olof B,
Opassande, Jens O, Christian Valtersson
Hela diskussionen kring FRA-lagen har tyvärr varit av den arten att två läger har stått på varsin sida om en väldigt hög mur. Ingen har hört vad den andre har sagt. Det finns en teknisk expertis som vet vad man kan göra med innehållet i databaser. De finns också på båda sidor. Den ena vill inte att hela svenska folkets digitala kommunikation ska samlas ty de vet vad man kan göra med den och framförallt hur mycket fel det kan bli. De tycker inte att det är OK att samla uppgifter om alla eftersom det är ett stort ingrepp i vår personliga integritet. Andra mer instrumentella tänkare och experter på området, de som jobbar på FRA, gnuggar snarare händerna för att de nu ska få tillgång till och kunna bearbeta all denna information. Man kunde lika gärna operera in en sändare i skallen på oss. Det kan bli nästa steg.
Jag har stor förståelse för att signalspaning ska bedrivas. Men jag har ingen förståelse för att det ska innebära att man plötsligen börjar följa mig i min digitala färd. Bara för att det går. Jag vill inte ha me´t att göra eftersom jag inte har några planer alls att skada riket. Tvärtom.
Den här frågan är så pass infekterad nu att det snarare känns som om det mer handlar om vem som ska vinna tävlingen. Regeringen har matchboll. Vet inte om det känns så bra just nu. Som jag känner för statsminsitern så är han en eftertänksam person som analyserar och tar sig tid innan han uttrycker sig, men i den här frågan vet jag inte vad som gäller. Framförallt förstår jag inte varför det blivit som det blivit. Eftersom jag själv alltid försöker söka meningen med tillvaron så ter sig turerna kring FRA-lagen allt underligare och svårare att begripa.
Frågan om den personliga integriteten tog Piratpartiet in i EU-parlamentet. De får kanske två platser där nu. Jämför det med moderaternas fyra och socialdemokraternas fem. Om man nu ser till storlek på partierna alltså. Inför nästa års riksdagsval kan det mycket väl bli så att Piratpartiet tar plats i Riskdagen också. Det kan bli FRA-frågan och dess betydelse för den personliga integriteten som avgör. I synnerhet som frågan just nu verkar avgöras lite från fall till fall. Om det är hyckleri eller bristande helhetssyn vet man inte. Men vi har har en grundlag, varför inte följa den?
FRA-lagen oroar ända in i själen... jag kan inte förstå det här. När gick det hela in i tävlingssnurren. Får man åberopa lite kvalitativ eftertanke? Det är för viktigt det här för att handla om vem som ska vinna. Riv muren. Börja prata.
(intressant)
Det skrivs förstås om FRa-lagen här och där:
Frendo - här finns samlad historia kring FRA-lagen, DN, Ekot, SR Studio Ett, Johan Westerholm, Arvid Falk, HAX, Mathias Sundin, Niklas Frykman, Seved Monke, Farmor Gun, Olof B,
Opassande, Jens O, Christian Valtersson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)