Stå på dig Mia Skäringer...

Snåla skator sparkar alltid starka systrar. Det är mer regel än undantag. Alla chanser tas. Om det är skillnad att skriva i tidningen Mama eller hos Proviva vet ej tusan. Båda betalar antar jag och det kan vara avgörande ibland. Skulle snarast säga att det är de med fast lön som kan hacka på den som frilansar sig fram i livet. Jag tror att de har tråkigt och avundsjuka är de också och söker blottor hos sina friare medsystrar. Sökandet efter den politiska korrektheten luktar inte alltid fräscht. Det är som om det finns en längtan att döma andra. Visst allt man gör är inte genomtänkt, men det gäller nog de flesta av oss...

Mia Skäringers krönika läser ni här.

Den är befriande på alla sätt och helt i linje med mina egna tankar kring hur livet är. Självklart skapar det ångest hos dem som springer ihjäl sig och äter för lite bara för att vara smala. Denna hets kring hur kroppen ska se ut är helt uppåt väggarna. Därmed inte sagt att man ska strunta i allt som har med hälsa att göra och bara vräka i sig Mc Donalds processade mat. Att gå in i matvarubutiken där 25% av golvytan upptas av läsk och chips är säkert inte det enklaste för den som känner sig sugen. Det är naturligtvis två ytterligheter det här.

Ett enkelt knep är dock att äta och vara mätt innan man handlar. Husmorstips.



Även om man är kulturpersonlighet så får man skärpa till sig lite innan man ger sig på andra tycker jag.

Expressen

Tyvärr jag behöver sova...

Den som har problem med sömnen vet hur det känns i kroppen när man måste stiga upp och försöka fungera i vardagen. Det kan vara olidligt. Sömndrucken är ett bra uttryck för nog kan det kännas som om man fick i sig ett par glas vin för mycket kvällen innan när man stapplar upp efter en natt av ständigt krängande i sängen i längtan och desperation över den sömn som aldrig kommer. Fram och tillbaka, lakanen ligger som en korv och allt känns skrynkligt och obekvämt. När klockan ringer vill man dö... man vill sova.

Detta är vissa människors vardag. En del har möjlighet att sova igen, för andra är det inte möjligt. De kan lida av depression exmepelvis där sömnlöshet kan vara en del av sjukdomen. De kan vara småbarnsföräldrar med barn som har sömnproblem. Alla har inte kroppen inställd på samhällsklockans krav på vaken- och sovtid. För den som reser mycket och har oregelbundna tider kan det också vara besvärligt.

Råden kring hur man ska sova bättre är många. Man ska ha svalt i rummet, städat. Inga störande moment som TV eller dator. Det ska vara mörkt. Lakanen ska vara rena. Man ska bara ha sovrummet som just sovrum. Man ska vara där på regelbundna tider. Man ska gå upp på morgonen och hålla sig vaken hela dagen. Inte dricka kaffe, te eller Coca-Cola för sent på dagen.  Ni har hört det förut. Eller hur?

Problemet för många är att livet inte ser ut så där. Man har jobb med oregelbundna tider, ungar som vägrar att sova när de är små och är ute och ränner på nätterna när de blir äldre. Man har inte eget sovrum. Det är myckt som förstör nattsömnen. Och sen kompisarna. Du borde träna mer så blir du piggare. Kom igen nu då. Bara en öl. Vad tråkig du är.

Tänk om vi istället kunde acceptera att när någon säger att de inte vill hänga med för att de måste sova så är det precis vad det handlar om. Man behöver sova... Bara känslan av att det är OK från omgivningen att man sover en stund vore mycket värt. Den omgivande pressen är stor. Stå emot den.

Det är naturligt att sova. Gör det. Strunta i vad andra tycker om saken. Visa vägen. Om ni saknar mig på någon fest så ligger jag förmodligen och sover...


Inspirerad blev jag av Cervenkas artikel i Svd.

Uppdaterat: Mer om sömn.


Läs även andra bloggares åsikter om sömn, depression, utbrändhet,