Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
Visar inlägg med etikett personlig integritet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett personlig integritet. Visa alla inlägg
onsdag 29 januari 2014
på min gata ser det lugnt ut - inga prickar i Lexbase...
Utan tvekan gick det fort att få fart på den nu livligt debatterade sajten Lexbase. Allts där man via kartor kan hitta röda prickar i sitt område. Dessa prickar står för att här bor det en lagförd person. Vad det handlar om vet man inte - men när moralens väktare slår till spelar det ingen roll. Alla vet vi ändå att det där inte en pålitligt person. Vill man kan man genom att betala en slant beställa ut hela domen.
Dessa handlingar, domarna, råder under offentlighetsprincipen och kan fås redan idag men det kräver lite mer ansträngning än att skaffa dem via internet. Domarna å sin sida innehåller namn, adresser och annan information som kan vara bra att ha för både den nyfikne och även dem med mer skumma avsikter. Offentlighetsprincipen var i grunden tänkt för att det skulle vara möjligt att följa vad myndigheterna pysslar med. Inte för att ha helkoll på privatpersoner. Dock har både medier och andra glidit på det ändamålet. Moderaten och EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark skrev om sin syn på offentlighetsprincipen och det är en text som håller ännu och torde vara en bra grund för tankarna även kring Lexbase. - Om det som är offentligt.
Debatten kring Lexbase har inte låtit vänta på sig och på sätt och vis är det väldigt bra för användningen av den här tjänsten påvisar det som vi som kämpar för den personliga integriteten har påpekat alla dessa år. Den mänskliga faktorn går aldrig att rå på. Skvallerspegeln online blir lätt en urkraft. Det visade sig ganska snabbt. Talesmannen för sajten blev mordhotad och slutade. Människor är felaktigt utpekade på sajten. Människor som har avlidit finns med. Sen är det så att har man sonat sitt brott så ska det vara sonat. Inte leva kvar i all oändlighet för alla att kolla.
Självklart har jag kollat på sajten, mest för att jag var intresserad av hur det fungerade med kartorna. Jag kan pusta ut i mina trakter fanns det inga röda prickar. Det var väldigt skönt. Funderar på hur jag hade reagerat om jag sett en röd prick hos någon granne. En sak vet jag i alla fall. Jag hade inte skickat efter extra information, där går gränsen. Men tänk när fantasin drar iväg i områden med många prickar som allså inte ens behöver vara korrekta. Blir det medborgargarde då? Många scenarios dyker fram.
Något mer besök på sajten kommer det inte att bli. Om den ens kommer att överleva veckan. Vi får se. NU har den tydligen blivit hackad också och mängder med domar har läckt ut på nätet. Det är inte bara nyfikenhet detta väcker utan tänder nog ideer hos mindre nogräknade individer som kan ha synpunkter och användning av detta. Hur tänkte man egentligen?
Men återigen - det mesta går att göra med teknikens hjälp idag. Ditt digitala liv kan lätt övervakas in på blodlättarna. Det är inte säkert att allt som går att göras ska göras...
Fredrik Reinfeldt menar att det borde diskuteras mer om hur vi förhåller oss till nätverksamheten och tror inte på lagändring av friheter vi har. Men personuppgiftslagen borde väl ändå kunna skärpas, eller i alla fall användas mer, det kunde vara en möjlig väg.
Tre röda punkter i mitt hus skriver Mattias L - läs hans bloggpost. Vad de tre prickarna står för vet man inte. Det kan vara fortkörning. Tydligen är huvuddelen av de doma som är registrerade i belastningsregistret den typen av ordningsförseelser.
Uppdatering: Ja vad var det jag sa - nu är sajten nere.
CS SVD AB NyTeknik
lördag 25 januari 2014
Lite kan du allt lyssna på Piratpartiet Calle...
Carl Bildt blir nu ordförande i en Internationell kommission som ska diskutera fram hur nätfriheten ska fungera och bevaras i framiden. Vissa skakar på huvudet och tycker att det är uppåt väggarna helt. Bland annat Piratpartiets Anna Troberg som skriver Bildt spatserar i bara mässingen i nätfrihetsfrågor. och att han är helt fel man på helt fel plats.
Aftonbladet ställer följande fråga:
Du har blivit utsedd till ordförande i Internetkommissionen. Nu undrar vissa om du verkligen är rätt person med tanke på Sveriges nära samarbete med USA inom signalspaning?
Bildt svarar:
– Det har inte med saken att göra. Det är väl ”the usual suspects” som Piratpartiet och vänstern som har en hangup på de här frågorna. Sysslade med internetfrågorna innan de överhuvudtaget kom på dem.
Undra på att det uppstår problem när två världar ska försöka förstå varandra när de har helt olika utgångspunkter. Förvisso handlar det om nätfrihet men ur helt olika perspektiv. Carl Bildt talar om frihet till nätet i relation till andra länder inte i förhållande till underhållningsindustrins önskan om begränsningar av sitt utbud och dess innehåll på internet.
Jag är helt övertygad om att Carl Bildt är rätt man på rätt plats i det här avseendet och förstår att han slår bakut när människor framställer honom som en idiot som inget kan. Det är verkligen inte sant. Han är en av de mer framträdande användarna av såväl nät som sociala medier och förstår nog både det ena och det andra ur ett helhetsperspektiv och det är lite på gränsen till oförskämt att tilltala honom som man gör. Det som står i tidningarna är inte allt som sägs eller görs. Är man utrikesminister så har man kompetenser, kontaktnät och möjligheter som man inte har genom att genom att demonstrera, hytta med näven och kalla folk för idioter. Det är inte en framgångsrik väg helt enkelt. Det är av stor betydelse att man får med sig hela etablissemanget om något skall kunna genomföras, det krävs kunskaper om diplomati, personliga kontakter och annat. Det har Carl Bildt säg inget annat.
Däremot och det tycker jag också är viktigt i sammanhanget att det Piratpartiet står för är också viktigt. Jag delar deras åsikt i många avseenden. Inte att man fritt ska förfoga över andras material som tycks vara där många motståndare till dem har stannat upp vid och slutat lyssna. Det är inte gratis de talar om, utan mer ett annat sätt att se på upphovsrätt, möjligheten till personlig integritet och annat är viktigt. Det senare tycks många andra länder, även USA, diskutera nu efter alla avslöjanden av Snowden om avlyssning av internetanvändare på senare tid. Först och främst måste vi dock ha ett internet...
Jag har arbetat och befunnit mig i mellanrummet mellan teknik och organisation i princip i hela mitt yrkesliv och ser de diskrepanser som finns i framförandet av vad som är vad här. Diskussionerna har gått i stå och fastnat. Så visst vore det bra om det fanns en vilja från båda sidor att försöka förstå vad den andre menar. För det är inte samma sak... Men lite kan nog Carl Bildt lyssna också som den kloka karl han ändå är.
För internets skull så vore det bra om de olika falangerna slutade slå varandra i skallen... och började prata lite. Ni skulle förmodligen ha mer att ge varandra än ni tror.
Den här gamla sketchen från kvarteret Skatan är så oerhört talande när man vill påvisa ytterligheterna i kommunikationen. Mellan tekniken och organisationen. Kolla på den...
måndag 24 juni 2013
Allt går att göra och man blir lätt paranoid...
Under FRA-debattens bloggbävning stod jag på barrikaderna och önskade att denna lag skulle rivas upp och göras om. Just med anledning av att den släppte på möjligheterna för att avlyssna oss alla. Våra mail, våra telefonsamtal, våra faxmeddelanden (om nu någon håller på med det numera). Vi var många då från blandad bakgrund som kämpade. Här spelade inte partisympatier in så mycket - det handlade mest om saken. Piratpartiet kom till och med in i EU-parlamentet genom att profilera sig i frågan.
Det var just det där att släppa på kranen för möjligheten att göra stora intrång i den personliga integriteten som vi protesterade emot. På olika sätt. Viss påverkan hade vi allt men regeringen stod vid beslutstillfället enig med vissa förbättringar för att tysta dem som var emot. EN ledamot röstade NEJ - det var inget som gjorde henne populär i fortsättningen. Men lagen gick igenom.
Är inte den som inte förstår att det kan finnas skäl för signalspaning och annat. Säkerligen helt nödvändigt. Mn det var just det där med inklivandet i den personlig integriteten som kändes mins sagt besvärande. I synnerhet för den som är uppvuxen med Postlagen och brevhemligheten. Man bara vet att man inte öppnar post som är adresserad till annan person. Man kan till och med få fängelse för detta intrång. På Posten finns/fanns det strikta regler för hur post utan adressat skulle hanteras. Inget man bara öppnade hur om helst. Det har alltid varit ett grundläggande förhållningssätt.
Efter senaste tidens händelser kan man i och för sig bara sitta och säga - Vad var det vi sa. Men det fastnar lite i halsen. Man inser att FRA och Sverige trots allt var en mindre aktör i det stora sammanhanget. Det har framkommit mer och mer, inte minst när Edward Snowden visslade ut om NSAs avlyssningsmetoder. Han har dock inte avslöjat vad man kommit fram till, bara att det man använder systemen. Snowden har tydligen fått hjälp av Wikileaks att komma till Ecuador på något sätt. Via Ryssland. USA är förbittrade. Nu börjar förvecklingarna dem emellan. Det kan bli intressant och lite obehagligt samtidigt.
Plötsligt så har det krupit fram både det ena och det andra från olika länder. Nu senast i Norge enligt tidningen Journalisten så sker avlyssning där. I Europaparlamentet också vad det verkar.
Att vara en Whistleblower" har ofta ett högt pris. Man utmanar makten och den gillar inte det. Vissa matktmänniskor vill till varje pris sätta dit en sådan medan andra beundrar dem. Spelet bakom är svårt att förstå dock. Plötsligt poppar Assange upp som gubben i lådan och blir talesman för Snowden. Man kan undra om inte han har andra problem egentligen? Sig själv och Manning.
Personligen förvånar inte detta mig alls. Vi är inte enskilda små entiteter i universum även om det är lätt att tro det ibland. FRA hör i hör ihop och kan kopplas samman mer än någonsin tack vare internet. Det är på både gott och ont. Verkligen.
Det är liksom ingen idé att idiotförklara vare sig länder eller enskilda politiker eller andra personer. Nu om någonsin så har vi alla fått bekräftat att det går att göra precis vad som helst i informationsväg vad gäller internet och databaser. Hur informationen man får fram sedan tolkas är en sak för sig. Det handlar om avsikter och kunskaper. Att ha vitt mjöl i påsen räcker inte. Man ska komma ihåg att det inte är man själv som bestämmer vad som är vitt eller ej.
Som den optimist jag alltid är mitt i allt elände så ser jag i denna situation en mäjlighet till förbättringar. Det kan handla om att sätta upp lagar för vad man får göra med all information som strömmar runt i etern. Helt enkelt skapa lagar som förbjuder viss användning som exempelvis den att lyssna av alla oavsett om de ha rnågot med saken att göra eller ej. Man kan alltid hoppas.
Någonstans finns väl ändå något slags förnuft mitt i sörjan?
Men jag har nästan gett upp... nästan.
Uppdatering: Läser att bankerna kan tänkas att avgöra om du är en bra låntagare genom att kolla din Facebookstatus. Det är bara lösryckta meningar de får tag i där. Det gäller att se upp i framtiden.
Mark Klamberg - bra läsning.
Guardian
Christian Engström
SvD
Läs även andra bloggares åsikter om avlyssning, Snowden, FRA, internet, personlig integritet, moderaterna, regeringen, politik
Det var just det där att släppa på kranen för möjligheten att göra stora intrång i den personliga integriteten som vi protesterade emot. På olika sätt. Viss påverkan hade vi allt men regeringen stod vid beslutstillfället enig med vissa förbättringar för att tysta dem som var emot. EN ledamot röstade NEJ - det var inget som gjorde henne populär i fortsättningen. Men lagen gick igenom.
Är inte den som inte förstår att det kan finnas skäl för signalspaning och annat. Säkerligen helt nödvändigt. Mn det var just det där med inklivandet i den personlig integriteten som kändes mins sagt besvärande. I synnerhet för den som är uppvuxen med Postlagen och brevhemligheten. Man bara vet att man inte öppnar post som är adresserad till annan person. Man kan till och med få fängelse för detta intrång. På Posten finns/fanns det strikta regler för hur post utan adressat skulle hanteras. Inget man bara öppnade hur om helst. Det har alltid varit ett grundläggande förhållningssätt.
Efter senaste tidens händelser kan man i och för sig bara sitta och säga - Vad var det vi sa. Men det fastnar lite i halsen. Man inser att FRA och Sverige trots allt var en mindre aktör i det stora sammanhanget. Det har framkommit mer och mer, inte minst när Edward Snowden visslade ut om NSAs avlyssningsmetoder. Han har dock inte avslöjat vad man kommit fram till, bara att det man använder systemen. Snowden har tydligen fått hjälp av Wikileaks att komma till Ecuador på något sätt. Via Ryssland. USA är förbittrade. Nu börjar förvecklingarna dem emellan. Det kan bli intressant och lite obehagligt samtidigt.
Plötsligt så har det krupit fram både det ena och det andra från olika länder. Nu senast i Norge enligt tidningen Journalisten så sker avlyssning där. I Europaparlamentet också vad det verkar.
Att vara en Whistleblower" har ofta ett högt pris. Man utmanar makten och den gillar inte det. Vissa matktmänniskor vill till varje pris sätta dit en sådan medan andra beundrar dem. Spelet bakom är svårt att förstå dock. Plötsligt poppar Assange upp som gubben i lådan och blir talesman för Snowden. Man kan undra om inte han har andra problem egentligen? Sig själv och Manning.
Personligen förvånar inte detta mig alls. Vi är inte enskilda små entiteter i universum även om det är lätt att tro det ibland. FRA hör i hör ihop och kan kopplas samman mer än någonsin tack vare internet. Det är på både gott och ont. Verkligen.
Det är liksom ingen idé att idiotförklara vare sig länder eller enskilda politiker eller andra personer. Nu om någonsin så har vi alla fått bekräftat att det går att göra precis vad som helst i informationsväg vad gäller internet och databaser. Hur informationen man får fram sedan tolkas är en sak för sig. Det handlar om avsikter och kunskaper. Att ha vitt mjöl i påsen räcker inte. Man ska komma ihåg att det inte är man själv som bestämmer vad som är vitt eller ej.
Som den optimist jag alltid är mitt i allt elände så ser jag i denna situation en mäjlighet till förbättringar. Det kan handla om att sätta upp lagar för vad man får göra med all information som strömmar runt i etern. Helt enkelt skapa lagar som förbjuder viss användning som exempelvis den att lyssna av alla oavsett om de ha rnågot med saken att göra eller ej. Man kan alltid hoppas.
Någonstans finns väl ändå något slags förnuft mitt i sörjan?
Men jag har nästan gett upp... nästan.
Uppdatering: Läser att bankerna kan tänkas att avgöra om du är en bra låntagare genom att kolla din Facebookstatus. Det är bara lösryckta meningar de får tag i där. Det gäller att se upp i framtiden.
Mark Klamberg - bra läsning.
Guardian
Christian Engström
SvD
Läs även andra bloggares åsikter om avlyssning, Snowden, FRA, internet, personlig integritet, moderaterna, regeringen, politik
fredag 8 februari 2013
Filmen om Pirate Bay...
På SVT Play kan man just i kväll och en tid framöver se filmen kring Pirate Bay och hur det gick till under den stora rättegången kring dem som ledde till fullständigt ohemula skadestånd. Det var så uppenbart att det handlade om helt olika världar. Tre nördar, småkillar på sätt och vis som gjorde sin grej mot ett etablissemang som hade en annan agenda och betrakade saken ur en helt annan vinkel.
Jag satt klistrad vid datorn och lyssnade på detta som jag upplevde som ett spektakel. En teaterföreställning närmast. I februari 2009 betraktade jag det hela så här.
Källa:
Jag satt klistrad vid datorn och lyssnade på detta som jag upplevde som ett spektakel. En teaterföreställning närmast. I februari 2009 betraktade jag det hela så här.
Skadestånd för privatpersoner på 115 miljoner - rättssal för 40 personer
Fildelningsrättegången mot Pirate Bay handlar om skadestånd på 115 miljoner kronor. Treprivatpersoner ställs till svars för fildelning. De har en motståndare som är penningstark och oerhört inriktad på att stanna kvar i sina gamla affärsmodeller och sätta dit Pirate Baykillarna, som faktiskt inte själva har gjort något annat än att möjliggöra för andra att hitta filer på internet. Copy me Happy - skrivs av Peter Sunde, en av de åtalade - kräver en transparent rättegång och ser helst att rättegången sänds ut via Bambuser också. Emma ger en bra sammanställning av läget. Skadestånd på 115 miljoner till privatpersoner! Dödar du någon så får du knappt fängelsestraff. Det är inte rätt att denna rättegång ska få ske i skymundan.
Upphovsrättsindustrin är stark och väldigt otäck i sitt tillvägagångssätt och det är inget nytt, tyvärr. Men nog hade man hoppats på att politiker skulle se igenom detta. Det talas om en av Sveriges största politiska rättegångar. Jag vet inte om det är rätt. Men få politiker har ställt sig på de anklagades sida i alla fall, den saken är klar. Det känns som om man blivit fullständigt hjärntvättad och inte ser skogen för bara träd. Isobel Hadley-Kamptz skriver idag om att upphovsrätten inte är självklar som den ser ut idag. Det är något både jag själv och andra förfäktat länge. Internet pågår och utvecklingen runtom kring likaså, men fick upphovsrättslobbyn sin vilja igenom skulle internet stängas av helt.
Alltid försökt förhindra tillgång
Det fanns en tid som kanske några minns, när man inte fick vara utsocknes för att köpa musik på Megastore i Stockholm. Det är väl ändå helt otroligt om man tänker efter. Man ville förbjuda rullbandspelare, på radion spelade man inte klart låtarna utan snackade mitt i bara för att förhindra att någon kopierade och så där har det hållit på. Vi lite äldre minns den heta striden om videobandspelarna som filmindustrin ville förbjuda. Vi talar om 70-80 tal, det är inte så länge sen.
Sony lade under en period in "fulkod" på din PC när du stoppade in vissa av deras CD-skivor för att lyssna på dem. Många upptäckte att de inte kunde använda sin CD-läsare efteråt, den slutade att fungera. Efter mycket tjat från allmänheten släpptes ett avinstallationsprogram som i sin tur lämnade datorn öppen för attacker utifrån. Det tog mindre än två dygn för de första trojanerna att nyttja det hålet. Kopieringskyddsprogrammet som i smyg installerades använde "rootkitmetoder" för att gömma sig för användaren. En vanlig användare hade aldrig hittat det. Allt för att man inte skulle kunna kopiera deras musik. Men att för att ge lite perspektiv så stämdes Sony av delstaten Texas på skadestånd på 800.000 kronor per drabbad person. Vilket kanske kan ge en hint åt att det är amerikanska skadeståndskrav som börjar gälla i Tingsrättens lokaler i Stockholm. Det är alltså dessa filurer som nu vill passa på att nita till den moderna teknikutvecklingen i stället för att anpassa sig själva till den. Så har de alltid gjort. Varför ser ingen det? De är inte utarmade på något sätt utan tjänar mer pengar än någonsin.
Inte nog med detta utan det visade sig att den kod som Sony installerade på persondatorer innehöll stulen kod. Ni kan läsa hela historien om Sony Rootkit här. Bra för att få en bild av hur bland annat Sony jobbar. De är inte helt oskyldiga små lamm precis. Starka krafter.
I andra änden - den digitala världen
Chris Anderson, chefredaktör på Wired, mannen som gillar begreppet "Fritt" på internet, men bara för basutbudet, har varit i Sverige och hållit föredrag om sina tankar. Hur man kan tjäna pengar trots att det är fri tillgång till vissa saker. Oscar Swartz har skrivit en intressant bloggpost om Chris besök i en artikel på sin blogg som dessutom är fylld med andra i ärendet viktiga länkar. Det visar sig i en undersökning att den som laddar ner också är köpare.
Datan blir galen om den inte får en patientbricka sa man på sjukhusens akutintag för inte så många år sedan. Datan blev ofta galen eftersom den inte var kodad/programmerad utifrån det praktiska behovet. Den som sitter på koden sitter ockå på makten att få datorerna att agera som man vill. Det handlar om makt och då blir det politik menar Anders Rydell: "Den som har makten att skriva koden, har makten att forma världen. Det är därför frontkriget i fildelningsfrågan i huvudsak har förts mellan jurister och programmerare, inte mellan fildelare och artister."
Jag är självklart inte för olagliga handlingar, det är mig helt främmande. Men man måste kunna diskutera principer för vad som ska vara lagligt eller olagligt. Det är viktigt. Är det något verktyg du kan använda för att hitta upphovsrättsskyddat material så är det de stora sökmotorerna. Varför stämmer man inte dem? De tillhandahåller samma tjänst som The Pirate Bay har gjort - nämligen sökning. Beror det på att de här tre killarna är lämpliga om man vill få fram en prejudicerande dom. För vem ger man sig på då om inte en fattig privatperson som inte har samma möjlighet att försvara sig som ett multimiljarddollarföretag?
Det känns inte helt rumsrent det här.
Vi är ett gäng som hänger på en köpbojkott mot produkter från film- och musikindustrin. Idén gjorde bloggen Svensk Myndighetskontroll och en annan av härledarna är Scaber Nestor. Det kanske inte har så stor betydelse men det känns bra att markera. På Facebook finns en grupp med 1000-talet personer. Kolla in där. Bojkotten startar måndagen den 9 februari. Häng på.
Deeped jämför med skadeståndet i Arboga målet. 200.000 kronor!
Sydsvenskan
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, pirate bay, politik, skadestånd,fildelning, internet, information
Upphovsrättsindustrin är stark och väldigt otäck i sitt tillvägagångssätt och det är inget nytt, tyvärr. Men nog hade man hoppats på att politiker skulle se igenom detta. Det talas om en av Sveriges största politiska rättegångar. Jag vet inte om det är rätt. Men få politiker har ställt sig på de anklagades sida i alla fall, den saken är klar. Det känns som om man blivit fullständigt hjärntvättad och inte ser skogen för bara träd. Isobel Hadley-Kamptz skriver idag om att upphovsrätten inte är självklar som den ser ut idag. Det är något både jag själv och andra förfäktat länge. Internet pågår och utvecklingen runtom kring likaså, men fick upphovsrättslobbyn sin vilja igenom skulle internet stängas av helt.
Alltid försökt förhindra tillgång
Det fanns en tid som kanske några minns, när man inte fick vara utsocknes för att köpa musik på Megastore i Stockholm. Det är väl ändå helt otroligt om man tänker efter. Man ville förbjuda rullbandspelare, på radion spelade man inte klart låtarna utan snackade mitt i bara för att förhindra att någon kopierade och så där har det hållit på. Vi lite äldre minns den heta striden om videobandspelarna som filmindustrin ville förbjuda. Vi talar om 70-80 tal, det är inte så länge sen.
Sony lade under en period in "fulkod" på din PC när du stoppade in vissa av deras CD-skivor för att lyssna på dem. Många upptäckte att de inte kunde använda sin CD-läsare efteråt, den slutade att fungera. Efter mycket tjat från allmänheten släpptes ett avinstallationsprogram som i sin tur lämnade datorn öppen för attacker utifrån. Det tog mindre än två dygn för de första trojanerna att nyttja det hålet. Kopieringskyddsprogrammet som i smyg installerades använde "rootkitmetoder" för att gömma sig för användaren. En vanlig användare hade aldrig hittat det. Allt för att man inte skulle kunna kopiera deras musik. Men att för att ge lite perspektiv så stämdes Sony av delstaten Texas på skadestånd på 800.000 kronor per drabbad person. Vilket kanske kan ge en hint åt att det är amerikanska skadeståndskrav som börjar gälla i Tingsrättens lokaler i Stockholm. Det är alltså dessa filurer som nu vill passa på att nita till den moderna teknikutvecklingen i stället för att anpassa sig själva till den. Så har de alltid gjort. Varför ser ingen det? De är inte utarmade på något sätt utan tjänar mer pengar än någonsin.
Inte nog med detta utan det visade sig att den kod som Sony installerade på persondatorer innehöll stulen kod. Ni kan läsa hela historien om Sony Rootkit här. Bra för att få en bild av hur bland annat Sony jobbar. De är inte helt oskyldiga små lamm precis. Starka krafter.
I andra änden - den digitala världen
Chris Anderson, chefredaktör på Wired, mannen som gillar begreppet "Fritt" på internet, men bara för basutbudet, har varit i Sverige och hållit föredrag om sina tankar. Hur man kan tjäna pengar trots att det är fri tillgång till vissa saker. Oscar Swartz har skrivit en intressant bloggpost om Chris besök i en artikel på sin blogg som dessutom är fylld med andra i ärendet viktiga länkar. Det visar sig i en undersökning att den som laddar ner också är köpare.
Datan blir galen om den inte får en patientbricka sa man på sjukhusens akutintag för inte så många år sedan. Datan blev ofta galen eftersom den inte var kodad/programmerad utifrån det praktiska behovet. Den som sitter på koden sitter ockå på makten att få datorerna att agera som man vill. Det handlar om makt och då blir det politik menar Anders Rydell: "Den som har makten att skriva koden, har makten att forma världen. Det är därför frontkriget i fildelningsfrågan i huvudsak har förts mellan jurister och programmerare, inte mellan fildelare och artister."
Jag är självklart inte för olagliga handlingar, det är mig helt främmande. Men man måste kunna diskutera principer för vad som ska vara lagligt eller olagligt. Det är viktigt. Är det något verktyg du kan använda för att hitta upphovsrättsskyddat material så är det de stora sökmotorerna. Varför stämmer man inte dem? De tillhandahåller samma tjänst som The Pirate Bay har gjort - nämligen sökning. Beror det på att de här tre killarna är lämpliga om man vill få fram en prejudicerande dom. För vem ger man sig på då om inte en fattig privatperson som inte har samma möjlighet att försvara sig som ett multimiljarddollarföretag?
Det känns inte helt rumsrent det här.
Vi är ett gäng som hänger på en köpbojkott mot produkter från film- och musikindustrin. Idén gjorde bloggen Svensk Myndighetskontroll och en annan av härledarna är Scaber Nestor. Det kanske inte har så stor betydelse men det känns bra att markera. På Facebook finns en grupp med 1000-talet personer. Kolla in där. Bojkotten startar måndagen den 9 februari. Häng på.
Deeped jämför med skadeståndet i Arboga målet. 200.000 kronor!
Sydsvenskan
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, pirate bay, politik, skadestånd,fildelning, internet, information
Källa:
fredag 1 februari 2013
Den liberala kompassen...
I och med att jag nu börjat delta i utmaningen att skriva ett bloggomlägg om dagen i 100 dagar så har jag börjat kolla lite grann på vad jag skrivit förut. Den här bloggen innehåller många tusen inlägg och jag har väl inte varit jättestjärna på att kategorisera dem heller. Men vissa grejer hänger kvar - den här texten skrevs 2009. Lite längre som kanske passar på lördagsmorgonen... Det här var vad vi diskuterade då och en del av oss tänker på det ofta. Lite har hänt sedan dess, bland annat har flera flygplatser i USA tagit bort kroppskanningen för att den var för personlighetskränkande.
Frågan är hur som helst viktig. Inte minst med tanke på hur vi själva lägger upp väldigt mycket material om oss i olika sociala medier och de uppgifterna kan också tolkas av den som är intresserad förstås. Men vi har valt att lägga upp dem själva.
Här kör vi då...
Frågan är hur som helst viktig. Inte minst med tanke på hur vi själva lägger upp väldigt mycket material om oss i olika sociala medier och de uppgifterna kan också tolkas av den som är intresserad förstås. Men vi har valt att lägga upp dem själva.
Här kör vi då...
FREDAGEN DEN 6:E FEBRUARI 2009
Har vi tappat den liberala kompassen...
Datainspektionen har gjort en bra sammanställning av de integritetsinkräktande lagarna som varit på tapeten under det senaste året. Över 20 olika lagförslag påverkade vår personliga integritet bara under förra året. Det är intressant och samtidigt skrämmande och framförallt tankeväckande, eller hur? Särskilt politiker borde läsa denna sammanställning och fundera ett varv på saken. Är det så här vi vill ha det? Vad är det som pågår och hur fungerar de olika lagarna i ett sammanhang? Tack Datainspektionen för att ni skrev den här rapporten.
När en personliga integriteteten inskränks så börjar vi själva bete oss på annat sätt. Vi tänker efter innan vi agerar. Emma på opassande avstår från att publicera en bloggpost för att hon funderar på om den kan användas emot henne av någon intolkande tjänsteman i framtiden. Man börjar censurera sig själv, det är obehagligt. Varje gång min internetkoppling går ner får jag nojan här och tänker - håller de på och stänger av mig för att jag sagt något olämpligt nu, för att jag protesterar. Telia har ju tidigare visat att en tjänsteman på skapligt lösa grunder kan dra ner farten och strypa internetkopplingen ganska lätt utan att ens meddela i förväg. Så rent praktiskt finns möjligheterna redan här.
Som beteendevetare har min värld och mitt intresse oftast fokus på hur vi agerar och beter oss i olika situationer. Särskilt intressant för mig är när det gäller hur vi agerar på internet med allt vad det innebär av transparens och inte minst hur vi tolkar in det vi uppfattar. Vi alla har olika uppfattning om vad som är sant och hur det ligger till eftersom vi alltid tolkar världen utifrån våra egna föreställningar och de kunskaper vi har om den. Därför kan det uppstå en hel del obehagliga överraskningar när vi plötsligt tillskrivs egenskaper och tankar som inte var är/var vår egen mening.
Thomas Hartman är socialdemokrat och tycker liksom jag att frågan om vår personliga integritet är något som är partiöverskridande och handlar om demokrati. Det handlar mycket om att inte se skogen för bara träd. Det är lite olyckligt det som sker, ingen verkar tänka i konsekvenser.
Annan intressant läsning på temat finns här:
Bara för att det går så behöver man inte använda tekniken fullt ut. Metod finns men inte mandatet skriver Nicklas Lundblad. "Tjänstemannen vill egentligen inte ha ett mandat, han vill ha en metod. Anledningen är lika enkel som kanske nedslående: med mandat följer ansvar, med metod följer ansvarsfrihet. Därför får vi också en lagstiftning som handlar om metoden, inte om mandatet. Om DNA-register. Om signalspaningsteknik. Inte om att bekämpa brott eller att skydda riket."
Sanna Rayman: "Det är något mycket filmiskt med att checka in på hotell under falskt namn. En air av kosmopolitiskt flackande. Att världsvant glida in och ta ett rum som Miss Pocahontas, eller nåt. Fast det går ju inte. Att ta in på hotell kräver oftast både pass och kreditkort. Inkognito är ett utdött ord. Under 2008 har integriteten ständigt hotats med samma öde."
Mårten Schultz: "Det här gör integritetsskyddet till ett samtidens lackmustest för liberaler, långt viktigare än frågan om fria finansmarknader eller rätten att få dö. Det har synts tydligt i diskussionen om datalagringsdirektivet där liberala debattörer hej vilt blandat ihop frågan om offentligt tvång med det accepterade intrånget. Om man inte kan hålla tungan rätt i mun när det gäller att skilja statens allt mer långtgående möjligheter att samla på sig information om oss genom tvångsmakt och företags möjligheter att samla på sig information om oss genom civilrättsligt bindande överenskommelser mellan rättskapabla personer så har den liberala kompassen gått sönder. Rejält."
Christian Rudolf : "Lagen om hemlig dataavläsning (SOU 2005:38) är en process som startades redan av den förra regimen i regeringskansliet. Just nu förbereder man denna proposition som skall möjliggöra lagen om hemlig dataavläsning. Denna lag gör det möjligt för staten att tränga in i din dator och se vilken information som finns där. Just detta intrång är inte helt okontroversiellt men lyckligtvis finns det idag aktörer som skyddar dig mot intrång. Antivirusprogramföretagaren. Många svenskar har ett antivirusskydd/brandvägg i sin dator som skyddar dem mot angrepp från människor med ondsint vilja. Kommer dessa antivirusföretag att skydda oss från statens försök att infiltrera din dator?"
Jag lyfter också upp en tankeväckande kommentar jag fick på en annan bloggpost här:
"Var går gränsen för när den enskildes integritet måste viktas mot behovet av att ha redskap för att försvara demokratin? Den gränsen är mycket klart definierad sedan mycket lång tid tillbaks. Integritet är något personligt, det är privat kommunikation vi talar om, därför måste varje avvägning företas in casu, inte kollektivt. Före FRA-lagen så hade vi en lagstiftning som stod i samklang med detta, och därmed även grundläggande fri- och rättigheter. För att ens teletrafik skulle kunna bli avlyssnad, så var det tvunget att personen i fråga skulle vara skäligen misstänkt för rätt så grova brott. Därmed gjordes en bedömning in casu.
Med FRA-lagen görs inget sådant när operatörerna tvingas att kopiera alla våra elektroniska brev till de där "samverkanspunkterna" ("samverkan" - ännu mer nyspråk). Det har ibland sagts att e-post är att jämföra med vykort, men det har aldrig varit sant, varken med eller utan FRA-lag. Förr gällde att man var brottsmisstänkt, således var kommunikationen skyddad i lag, och inte alls så öppen som ett vykort, även om brevbärare inte får avslöja vad som stått på vykort, ens till polisen utan åklagares in casu-bedömning. Det har dessutom i alla tider varit mycket lättare att avlyssna gammal analog telefoni än att gräva i postsäckar, vilket varit lika olagligt utan brottsmisstanke, och inte skulle väl du kalla privata telefonsamtal för lika öppet som vykort? Idag med FRA-lagen så har det slagit över åt andra hållet, idag är elektronisk kommunikation (alltså även telefonsamtal) mindre privat än vykort, för med vykort kan avsändaren fortfarande vara fullständigt anonym, även om meddelandet inte är förtroligt i samma grad som brev.
Lägg därtill att vi alla har så mycket mer kontakter och informationsinhämting genom nätet än vad vi någonsin haft genom andra kommunikationskanaler. Så sakta kommer detta att gå upp för folk, och då ändras kommunikationvanorna efter vad en utomstående övervakare kan tänkas tycka. En anpassning till vad man tror att någon annan skall tro, dvs. det privata betraktas då som offentligt. Då förändras saker o ting radikalt på sätt som skadar den grundlagsfästa fria åsiktsbildningen och däremd opinionsbildningen som är grundläggande för demokratin. Det om något borde du som arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inse allvaret i, och däremd också lägga all din kraft och till buds stående medel för att riva upp FRA-lagen, för nu talar vi verkligen om ett reellt hot mot samhället och dess förmåga att utvecklas.
För sisådär 70 år sedan var homosexualitet brottsligt, blasfemistraff fanns kvar ända in på någotsånär modern tid osv.. Hade inte anonymitet tillåtits, privat kommunikation varit skyddad, så hade dessa saker helt säkert fortfarande varit brottsligt. De informella nätverk som rev ned de gamla murarna hade inte kunnat bildas. Tänk efter.. skulle en brottsling (ja, att vara bög var brottsligt då) kommunicera med sina vänner om han visste att de var avlyssnade, och därmed dra in dem. Knappast. Det där är ett strålande exempel på samhällsutveckling, ett exempel på varför den fria åsiktsbildningen är så viktig för hela samhällets utveckling och hur det påverkas när det privata inte tillåts vara strikt privat. Denna generella massavlyssning kommer att få socialpsykologiska konsekvenser som är fullständigt oöverskådliga och ge sår i samhällskroppen som är oerhört svårläkta. Gissa varför vi hade en bild av öststatsmänniskan som grå, trist och tekniskt underutvecklad? Jo, exakt samma socialpsykologi grundlade det.
I en alltför kontrollerad omgivning tenderar människor att abdikera ansvar. Ingen tar risker och vågar sticka ut, och alla lyder bara order. När något uppenbart behöver göras, så görs ingenting så länge ordern inte kommit uppifrån, en extrem toppstyrning som är fullkomligt handlingsförlamad inför det oväntade. Blir då brottsbekämpningen effektivare? Javisst. Jag behöver bara dra mig till minnes ett propagandblad från 70-talets öst. En bild från Moskvas tunnelbara jämte en annan från Harlem eller Bronx i NewYork, så hävdade de sitt vedervärdiga systems förträfflighet..
Men frågan är: "Effektiv brottsbekämpning eller demokrati?" Sök gärna på den frasen, som första google-träff får du ett tal som hölls vid demokrativeckan i Eskilstuna härom året.överväg att FRA inte kunde signalspana och dechiffrera under världskriget Supprise.. Då kunde inte FRA signalspana i privat kommunikation. Då hade man fortfarande hederligheten att kalla avlyssning för avlyssning, när man avlyssnade kabelburen kommunikation. Men inte ens då under brinnande krig runt våra gränser skedde avlyssningen generellt, även då gjordes en viss bedömning in casu om vilka peronsers telefoner som skulle avlyssnas och varför. Men nu skall all vår kommunikation registreras och snokas i, om så bara för att kontrollera hurvida den är "svensk".
Men vad gör mig så misstänkt att staten skall snoka i min kommunikation bara för att jag brevväxlar med någon utomlands? Nu lever vi i en värld av datorkommunikation och datormysticism, och därmed fungerar nyspråket om "signalspaning" på alla som tror sig förstå bara för att de kan avända en dator, när de flesta inte ens med en mening kan förklara vad en dator är (trots att det kan göras fullständigt och uttömmande med ett enda sammansatt ord som börjar med efternamnet på en engelsk matematiker).
---------------------------
En som vill vara anonym."
(intressant)
När en personliga integriteteten inskränks så börjar vi själva bete oss på annat sätt. Vi tänker efter innan vi agerar. Emma på opassande avstår från att publicera en bloggpost för att hon funderar på om den kan användas emot henne av någon intolkande tjänsteman i framtiden. Man börjar censurera sig själv, det är obehagligt. Varje gång min internetkoppling går ner får jag nojan här och tänker - håller de på och stänger av mig för att jag sagt något olämpligt nu, för att jag protesterar. Telia har ju tidigare visat att en tjänsteman på skapligt lösa grunder kan dra ner farten och strypa internetkopplingen ganska lätt utan att ens meddela i förväg. Så rent praktiskt finns möjligheterna redan här.
Som beteendevetare har min värld och mitt intresse oftast fokus på hur vi agerar och beter oss i olika situationer. Särskilt intressant för mig är när det gäller hur vi agerar på internet med allt vad det innebär av transparens och inte minst hur vi tolkar in det vi uppfattar. Vi alla har olika uppfattning om vad som är sant och hur det ligger till eftersom vi alltid tolkar världen utifrån våra egna föreställningar och de kunskaper vi har om den. Därför kan det uppstå en hel del obehagliga överraskningar när vi plötsligt tillskrivs egenskaper och tankar som inte var är/var vår egen mening.
Thomas Hartman är socialdemokrat och tycker liksom jag att frågan om vår personliga integritet är något som är partiöverskridande och handlar om demokrati. Det handlar mycket om att inte se skogen för bara träd. Det är lite olyckligt det som sker, ingen verkar tänka i konsekvenser.
Annan intressant läsning på temat finns här:
Bara för att det går så behöver man inte använda tekniken fullt ut. Metod finns men inte mandatet skriver Nicklas Lundblad. "Tjänstemannen vill egentligen inte ha ett mandat, han vill ha en metod. Anledningen är lika enkel som kanske nedslående: med mandat följer ansvar, med metod följer ansvarsfrihet. Därför får vi också en lagstiftning som handlar om metoden, inte om mandatet. Om DNA-register. Om signalspaningsteknik. Inte om att bekämpa brott eller att skydda riket."
Sanna Rayman: "Det är något mycket filmiskt med att checka in på hotell under falskt namn. En air av kosmopolitiskt flackande. Att världsvant glida in och ta ett rum som Miss Pocahontas, eller nåt. Fast det går ju inte. Att ta in på hotell kräver oftast både pass och kreditkort. Inkognito är ett utdött ord. Under 2008 har integriteten ständigt hotats med samma öde."
Mårten Schultz: "Det här gör integritetsskyddet till ett samtidens lackmustest för liberaler, långt viktigare än frågan om fria finansmarknader eller rätten att få dö. Det har synts tydligt i diskussionen om datalagringsdirektivet där liberala debattörer hej vilt blandat ihop frågan om offentligt tvång med det accepterade intrånget. Om man inte kan hålla tungan rätt i mun när det gäller att skilja statens allt mer långtgående möjligheter att samla på sig information om oss genom tvångsmakt och företags möjligheter att samla på sig information om oss genom civilrättsligt bindande överenskommelser mellan rättskapabla personer så har den liberala kompassen gått sönder. Rejält."
Christian Rudolf : "Lagen om hemlig dataavläsning (SOU 2005:38) är en process som startades redan av den förra regimen i regeringskansliet. Just nu förbereder man denna proposition som skall möjliggöra lagen om hemlig dataavläsning. Denna lag gör det möjligt för staten att tränga in i din dator och se vilken information som finns där. Just detta intrång är inte helt okontroversiellt men lyckligtvis finns det idag aktörer som skyddar dig mot intrång. Antivirusprogramföretagaren. Många svenskar har ett antivirusskydd/brandvägg i sin dator som skyddar dem mot angrepp från människor med ondsint vilja. Kommer dessa antivirusföretag att skydda oss från statens försök att infiltrera din dator?"
Jag lyfter också upp en tankeväckande kommentar jag fick på en annan bloggpost här:
"Var går gränsen för när den enskildes integritet måste viktas mot behovet av att ha redskap för att försvara demokratin? Den gränsen är mycket klart definierad sedan mycket lång tid tillbaks. Integritet är något personligt, det är privat kommunikation vi talar om, därför måste varje avvägning företas in casu, inte kollektivt. Före FRA-lagen så hade vi en lagstiftning som stod i samklang med detta, och därmed även grundläggande fri- och rättigheter. För att ens teletrafik skulle kunna bli avlyssnad, så var det tvunget att personen i fråga skulle vara skäligen misstänkt för rätt så grova brott. Därmed gjordes en bedömning in casu.
Med FRA-lagen görs inget sådant när operatörerna tvingas att kopiera alla våra elektroniska brev till de där "samverkanspunkterna" ("samverkan" - ännu mer nyspråk). Det har ibland sagts att e-post är att jämföra med vykort, men det har aldrig varit sant, varken med eller utan FRA-lag. Förr gällde att man var brottsmisstänkt, således var kommunikationen skyddad i lag, och inte alls så öppen som ett vykort, även om brevbärare inte får avslöja vad som stått på vykort, ens till polisen utan åklagares in casu-bedömning. Det har dessutom i alla tider varit mycket lättare att avlyssna gammal analog telefoni än att gräva i postsäckar, vilket varit lika olagligt utan brottsmisstanke, och inte skulle väl du kalla privata telefonsamtal för lika öppet som vykort? Idag med FRA-lagen så har det slagit över åt andra hållet, idag är elektronisk kommunikation (alltså även telefonsamtal) mindre privat än vykort, för med vykort kan avsändaren fortfarande vara fullständigt anonym, även om meddelandet inte är förtroligt i samma grad som brev.
Lägg därtill att vi alla har så mycket mer kontakter och informationsinhämting genom nätet än vad vi någonsin haft genom andra kommunikationskanaler. Så sakta kommer detta att gå upp för folk, och då ändras kommunikationvanorna efter vad en utomstående övervakare kan tänkas tycka. En anpassning till vad man tror att någon annan skall tro, dvs. det privata betraktas då som offentligt. Då förändras saker o ting radikalt på sätt som skadar den grundlagsfästa fria åsiktsbildningen och däremd opinionsbildningen som är grundläggande för demokratin. Det om något borde du som arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inse allvaret i, och däremd också lägga all din kraft och till buds stående medel för att riva upp FRA-lagen, för nu talar vi verkligen om ett reellt hot mot samhället och dess förmåga att utvecklas.
För sisådär 70 år sedan var homosexualitet brottsligt, blasfemistraff fanns kvar ända in på någotsånär modern tid osv.. Hade inte anonymitet tillåtits, privat kommunikation varit skyddad, så hade dessa saker helt säkert fortfarande varit brottsligt. De informella nätverk som rev ned de gamla murarna hade inte kunnat bildas. Tänk efter.. skulle en brottsling (ja, att vara bög var brottsligt då) kommunicera med sina vänner om han visste att de var avlyssnade, och därmed dra in dem. Knappast. Det där är ett strålande exempel på samhällsutveckling, ett exempel på varför den fria åsiktsbildningen är så viktig för hela samhällets utveckling och hur det påverkas när det privata inte tillåts vara strikt privat. Denna generella massavlyssning kommer att få socialpsykologiska konsekvenser som är fullständigt oöverskådliga och ge sår i samhällskroppen som är oerhört svårläkta. Gissa varför vi hade en bild av öststatsmänniskan som grå, trist och tekniskt underutvecklad? Jo, exakt samma socialpsykologi grundlade det.
I en alltför kontrollerad omgivning tenderar människor att abdikera ansvar. Ingen tar risker och vågar sticka ut, och alla lyder bara order. När något uppenbart behöver göras, så görs ingenting så länge ordern inte kommit uppifrån, en extrem toppstyrning som är fullkomligt handlingsförlamad inför det oväntade. Blir då brottsbekämpningen effektivare? Javisst. Jag behöver bara dra mig till minnes ett propagandblad från 70-talets öst. En bild från Moskvas tunnelbara jämte en annan från Harlem eller Bronx i NewYork, så hävdade de sitt vedervärdiga systems förträfflighet..
Men frågan är: "Effektiv brottsbekämpning eller demokrati?" Sök gärna på den frasen, som första google-träff får du ett tal som hölls vid demokrativeckan i Eskilstuna härom året.överväg att FRA inte kunde signalspana och dechiffrera under världskriget Supprise.. Då kunde inte FRA signalspana i privat kommunikation. Då hade man fortfarande hederligheten att kalla avlyssning för avlyssning, när man avlyssnade kabelburen kommunikation. Men inte ens då under brinnande krig runt våra gränser skedde avlyssningen generellt, även då gjordes en viss bedömning in casu om vilka peronsers telefoner som skulle avlyssnas och varför. Men nu skall all vår kommunikation registreras och snokas i, om så bara för att kontrollera hurvida den är "svensk".
Men vad gör mig så misstänkt att staten skall snoka i min kommunikation bara för att jag brevväxlar med någon utomlands? Nu lever vi i en värld av datorkommunikation och datormysticism, och därmed fungerar nyspråket om "signalspaning" på alla som tror sig förstå bara för att de kan avända en dator, när de flesta inte ens med en mening kan förklara vad en dator är (trots att det kan göras fullständigt och uttömmande med ett enda sammansatt ord som börjar med efternamnet på en engelsk matematiker).
---------------------------
En som vill vara anonym."
(intressant)
torsdag 11 november 2010
Personlig integritet och teknik...
Brottsbekämpning är naturligtvis viktigt och lagring av trafikuppgifter anses vara en framkomlig metod. Förvisso så innebär det en oerhörd kränkning av den personliga integriteten och det har också diskuterats ganska livligt under de senaste åren. Digital kommunikation skapar inte bara möjligheter till informationsöverföring i den positiva bemärkelsen. Det skapar också möjligheten till totalkontroll och övervakning. Det senare kan göra mig illamående, minst sagt.
Det handlar om genomförandet av det EU-direktiv från 2006 som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter, abonnemang och användare avseende elektroniska kommunikationstjänster. Regeringen har idag beslutat att skicka ett förslag på remiss till Lagrådet för yttrande. Vi får hoppas att Lagrådet säger tack, men nej tack. Och om de gör det kommer då regeringen att lyssna?
"De uppgifter som ska lagras enligt direktivet svarar - enkelt uttryckt - på frågorna vem kommunicerade med vem, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes. Uppgifterna får däremot inte avslöja innehållet i kommunikationen." (Pressmeddelande)
Uppgifterna får inte avslöja innehållet. Det är lätt sagt. Men de finns där möjliga för den som vill. Alla följer inte lagar och regler. Det vet vi. Det förekommer alltid missbruk av register och informationen som finns där. Det gäller att få alla att förstå det och inte bara ge efter för den kortaste vägen och låta andra avgöra. De som man tror vet bättre, för så är det inte. Det visade inte minst fadäsen med riksdagsmotionen där författarna använt upphovsrättsskyddat material utan att ange källa.
Mathias Sundin (FP) skriver i en debattartikel i Aftonbladet "Tänk vad som skulle avslöjas om oss, om alla våra sökningar i sökmotorer blev kända. Våra åsikter, religion, intressen, drömmar, sexuella preferenser, resvanor, vänner, sjukdomar, juridiska problem, romantiska förhållanden, ekonomiska problem, affärsrelationer – listan kan göras hur lång som helst. Tänk själv vad du googlat bara den senaste veckan. Tänk vad dessa sökningar säger om dig. Ingen, förutom du själv, ska veta det."
Det övergår mitt förstånd hur man kan tycka att detta är bra. Förmodligen handlar det om att många personer tror att de själva står över detta, att det aldrig kommer att hända dem något kränkande. De har så kallat vitt mjöl i påsen. Men vem bestämmer vad som är rent mjöl i påsen? Det är inte man själv i alla fall. Sacber beskriver konsekvenserna. Att surfa runt på internet innebär att man kan hamna i princip var som helst och man behöver inte vara gangster, suspekt eller annat för det.
Det kan tyckas att det är en tröst att regeringen ändå försöker få till det att skyddet av den personliga integriteten ska få stort utrymme, att lagringstiden inte ska vara längre än sex månader, och man har trots allt hållit på genomförandet så länge att man fått påbackning från EU och till och med betalat böter. Så helt självklart har det inte varit och politik är alltid en fråga om kompromisser.
Tänk om vår svenska regering kunde gå i bräschen för svenska medborgares integritet och säga nej till den här typen av kränkande förslag. Det vore väl fantastiskt. Man behöver inte genomföra allt bara för att det går. Effektivt kanske det är men är det värt priset för oss som inte är inblandade i brottslig verksamhet? Nej, det är det inte.
Vem ska betala kalaset? Det är en annan icke oväsentlig fråga. Övervakningsskatt? Nåväl tekniken brukar alltid ligga före lagstiftningen så vi lär få se på lösningar framöver. Henrik Alexandersson har samlat intressanta länkar på sin blogg - Motståndet växer.
HAX igen.
(intressant)
Oskar Fredriksson SvD Aftonbladet
Karl Sigfrid Expressen HAX
DN
Läs även andra bloggares åsikter om politik, datalagring, personlig integritet, EU
Det handlar om genomförandet av det EU-direktiv från 2006 som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter, abonnemang och användare avseende elektroniska kommunikationstjänster. Regeringen har idag beslutat att skicka ett förslag på remiss till Lagrådet för yttrande. Vi får hoppas att Lagrådet säger tack, men nej tack. Och om de gör det kommer då regeringen att lyssna?
"De uppgifter som ska lagras enligt direktivet svarar - enkelt uttryckt - på frågorna vem kommunicerade med vem, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes. Uppgifterna får däremot inte avslöja innehållet i kommunikationen." (Pressmeddelande)
Uppgifterna får inte avslöja innehållet. Det är lätt sagt. Men de finns där möjliga för den som vill. Alla följer inte lagar och regler. Det vet vi. Det förekommer alltid missbruk av register och informationen som finns där. Det gäller att få alla att förstå det och inte bara ge efter för den kortaste vägen och låta andra avgöra. De som man tror vet bättre, för så är det inte. Det visade inte minst fadäsen med riksdagsmotionen där författarna använt upphovsrättsskyddat material utan att ange källa.
Mathias Sundin (FP) skriver i en debattartikel i Aftonbladet "Tänk vad som skulle avslöjas om oss, om alla våra sökningar i sökmotorer blev kända. Våra åsikter, religion, intressen, drömmar, sexuella preferenser, resvanor, vänner, sjukdomar, juridiska problem, romantiska förhållanden, ekonomiska problem, affärsrelationer – listan kan göras hur lång som helst. Tänk själv vad du googlat bara den senaste veckan. Tänk vad dessa sökningar säger om dig. Ingen, förutom du själv, ska veta det."
Det övergår mitt förstånd hur man kan tycka att detta är bra. Förmodligen handlar det om att många personer tror att de själva står över detta, att det aldrig kommer att hända dem något kränkande. De har så kallat vitt mjöl i påsen. Men vem bestämmer vad som är rent mjöl i påsen? Det är inte man själv i alla fall. Sacber beskriver konsekvenserna. Att surfa runt på internet innebär att man kan hamna i princip var som helst och man behöver inte vara gangster, suspekt eller annat för det.
Det kan tyckas att det är en tröst att regeringen ändå försöker få till det att skyddet av den personliga integriteten ska få stort utrymme, att lagringstiden inte ska vara längre än sex månader, och man har trots allt hållit på genomförandet så länge att man fått påbackning från EU och till och med betalat böter. Så helt självklart har det inte varit och politik är alltid en fråga om kompromisser.
Tänk om vår svenska regering kunde gå i bräschen för svenska medborgares integritet och säga nej till den här typen av kränkande förslag. Det vore väl fantastiskt. Man behöver inte genomföra allt bara för att det går. Effektivt kanske det är men är det värt priset för oss som inte är inblandade i brottslig verksamhet? Nej, det är det inte.
Vem ska betala kalaset? Det är en annan icke oväsentlig fråga. Övervakningsskatt? Nåväl tekniken brukar alltid ligga före lagstiftningen så vi lär få se på lösningar framöver. Henrik Alexandersson har samlat intressanta länkar på sin blogg - Motståndet växer.
HAX igen.
(intressant)
Oskar Fredriksson SvD Aftonbladet
Karl Sigfrid Expressen HAX
DN
Läs även andra bloggares åsikter om politik, datalagring, personlig integritet, EU
måndag 22 mars 2010
FRA-lagen strikes back...
De är inte dumma de där socialdemokraterna. Nu använder de FRA-lagen i valdebattem. De gör de rätt i. De inser förmodligen att det finns flera hundratusen förstagångsväljare att vinna på den debatten. Dessutom ställer det till lite problem för alliansen i valrörelsen. Samt ger Piratpartiet lyftet de kan behöva.
Den ska skrämmas fram ur skrymslena den lagen och åtgärdas är min uppfattning. Här försvinner partipolitiken för min del och jag går in i en slags övergripande samhällsdebatt som korsar alla partigränser och går tvärs igenom åldrar, kön och intressen. Alla som följt min blogg vet var jag står i den frågan. Integriteten är viktig, att kunna yttra sig anonymt likaså. Här finns inget att kompromissa om för min del. Riv upp och gör om den om den ska bort från dagrodningen. Mycket viktigare än många andra frågor som nu tas upp som aktuella faktiskt.
Thomas Bodström talar om FRA-lagen och säger att han var beredd att lämna sitt jobb som politiker för den. Hur som helst så är det han som fått bära hundhuvudet på den sidan. Jag var inte med så vad som är rätt eller fel vet man inte. Men lagen är inte OK. Basta. Thomas Bodström blir statsminister i en (S)-gängsledd regering, tro mig.
Jag skrev igår om partipiskor. Sanna Rayman tar upp frågan och diskuterar grupptryckets fenomen. Hon talar också om personvalet och funderar kring om det inte vore bra om vi kunde stryka politiker på listor istället. Ja, det kunde man förr och det var ganska bra. Kanske att någon blev ledsen, men det får man tåla.
Aftonbladet Korseld programmet som 100.000 lyssnar på. Mark Klamberg fortsätter att ställa frågor till Bodström.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, integritet, alliansen, val 2010
Den ska skrämmas fram ur skrymslena den lagen och åtgärdas är min uppfattning. Här försvinner partipolitiken för min del och jag går in i en slags övergripande samhällsdebatt som korsar alla partigränser och går tvärs igenom åldrar, kön och intressen. Alla som följt min blogg vet var jag står i den frågan. Integriteten är viktig, att kunna yttra sig anonymt likaså. Här finns inget att kompromissa om för min del. Riv upp och gör om den om den ska bort från dagrodningen. Mycket viktigare än många andra frågor som nu tas upp som aktuella faktiskt.
Thomas Bodström talar om FRA-lagen och säger att han var beredd att lämna sitt jobb som politiker för den. Hur som helst så är det han som fått bära hundhuvudet på den sidan. Jag var inte med så vad som är rätt eller fel vet man inte. Men lagen är inte OK. Basta. Thomas Bodström blir statsminister i en (S)-gängsledd regering, tro mig.
Jag skrev igår om partipiskor. Sanna Rayman tar upp frågan och diskuterar grupptryckets fenomen. Hon talar också om personvalet och funderar kring om det inte vore bra om vi kunde stryka politiker på listor istället. Ja, det kunde man förr och det var ganska bra. Kanske att någon blev ledsen, men det får man tåla.
Aftonbladet Korseld programmet som 100.000 lyssnar på. Mark Klamberg fortsätter att ställa frågor till Bodström.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, integritet, alliansen, val 2010
onsdag 3 mars 2010
FRA-lagen åter i fokus...
Hela FRA-lagshanteringen var mystisk på ala sätt, för att inte säga märklig. Den egentliga anledningen till varför ett frihetsparti som moderaterna som vill strida för den enskildes rätt att vara ifred från statlig inblandning till varje pris skulle klappa igenom denna lag har vi ännu ej fått. Om man nu inte tror på att det handlar om att stötta soldaterna i Afghanistan förstås. Jag gör det inte.
Att det inte var bra från början insåg man inte minst när det tillkom en massa lappning och lagning och tillägg - på ett dygn. Klart att det inte kunde bli bra det heller. Lappingarna blev ett problem för polisen och nu ska det till ny utredning här för att lösa deras problem. Min lapptäckesmetafor håller:
"... jag har tidigare gjort jämförelsen med ett lapptäcke där var och en strider för sin bit utan att se om det passar ihop eller inte och när täcket väl sitter ihop och är tvättat blir det som när man fått in en svart strumpa i vittvätten. Allt blir grågrått, förstört och går inte att återskapa."
Vi vill inte ha våra e-brev lästa, våra telefonsamtal avlyssnade. Är det så svårt att förstå? Jobba gärna med punktavlyssning baserad på angelägna grunder. Dra inte in oss alla i processen bara för att det går.
Att polisen ska ha bra verktyg att jobba med är självklart på nåt sätt. Men spela inte tärning med allas vår personliga integritet.
Mark Klamberg ger sin syn på saken i en bloggpost och ger förvissa den nye utredaren beröm men:
"Synsättet är alltför inskränkt. Människors integritet påverkas redan då informationen inhämtas, och ur integritetssynpunkt torde sakna betydelse om det är FRA eller polisen som får del av överskottsinformationen."
"När jag nu uttryckt min respekt för Runar Viksten vill jag ändå framhålla det märkliga i att samma person som leder Försvarsunderrättelsedomstolen ska utreda verksamhet som samma domstol förmodligen kommer att pröva. Sverige är för litet."
FRA-lagen blev nu en valfråga och Piratpartiet fick vind under vingarna igen.
Är det inte lika bra att riva upp den och börja om från början?
Scaber nestor
Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen
Att det inte var bra från början insåg man inte minst när det tillkom en massa lappning och lagning och tillägg - på ett dygn. Klart att det inte kunde bli bra det heller. Lappingarna blev ett problem för polisen och nu ska det till ny utredning här för att lösa deras problem. Min lapptäckesmetafor håller:
"... jag har tidigare gjort jämförelsen med ett lapptäcke där var och en strider för sin bit utan att se om det passar ihop eller inte och när täcket väl sitter ihop och är tvättat blir det som när man fått in en svart strumpa i vittvätten. Allt blir grågrått, förstört och går inte att återskapa."
Vi vill inte ha våra e-brev lästa, våra telefonsamtal avlyssnade. Är det så svårt att förstå? Jobba gärna med punktavlyssning baserad på angelägna grunder. Dra inte in oss alla i processen bara för att det går.
Att polisen ska ha bra verktyg att jobba med är självklart på nåt sätt. Men spela inte tärning med allas vår personliga integritet.
Mark Klamberg ger sin syn på saken i en bloggpost och ger förvissa den nye utredaren beröm men:
"Synsättet är alltför inskränkt. Människors integritet påverkas redan då informationen inhämtas, och ur integritetssynpunkt torde sakna betydelse om det är FRA eller polisen som får del av överskottsinformationen."
"När jag nu uttryckt min respekt för Runar Viksten vill jag ändå framhålla det märkliga i att samma person som leder Försvarsunderrättelsedomstolen ska utreda verksamhet som samma domstol förmodligen kommer att pröva. Sverige är för litet."
FRA-lagen blev nu en valfråga och Piratpartiet fick vind under vingarna igen.
Är det inte lika bra att riva upp den och börja om från början?
Scaber nestor
Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen
tisdag 1 december 2009
Mörkerrädsla... Är FRA där?
Imorgon kanske någon lyssnar skriver deeped på sin blogg och han menar FRA. Vi är båda beteendevetare och tänker ofta i banor kring hur människor reagerar och agerar. Det är väldigt intressant. Själv fick jag känslan av att vara mörkrädd, den där obehagliga som gör att man spänner sig extra hårt och blir vaksam. Man vet inte om det finns någon eller något därute i mörkret. Därför går man inte ut. Det är lite samma känsla just nu när jag sitter här och skriver.
Jag är kritiker - kommer det att påverka mina chanser. Eller har det redan gjort kanske? Vad vet man? Ingenting. I Kina har man stängt av Carl Bildts blogg men han har tydligen kommit på ett sätt i alla fall att lägga upp inlägg.
Våra grannländer talar om en elektronisk mur runt Sverige. Telia Sonera har flyttat sina servrar från Sverige. Och i Norge tror deras datainspektion Datatillsynet att det kommer att påverka yttrandefriheten och därmed beteenet eftersom man känner sig övervakad. Att trafik mellan personer som befinner sig i Sverige, eller mellan svenskar inte får spanas på är ingen större tröst, eftersom man måste kolla i trafiken för att kunna avgöra om man får spana eller ej. Så funkar tekniken. Men ingen av de som beslutar verkar bry sig om det. Tröstlöst är vad det är. Det känns inte som om man talar om samma sak heller - Mikael Elmlund fick chansen att tala med statsministern och där blev det uppenbart att det är så. Olika världar... Man kan bara sucka. Alla tycker att de har rätt utifrån sina egna perspektiv. Ungefär som löntagarfonderna - "... är ett jävla skit ... nu har vi baxat dem ända hit..."
NyTeknik
Bloggar: Peter Andersson, Amanda, Calandrella, Blogge, Oscar (grattis !), PW, FarmorGun, opassande, Kent Persson, Sagor från Livbåten
(intressant)
(DN) (IDG) (CS)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, elektronisk mur, moderaterna, alliansen, personlig integritet
Jag är kritiker - kommer det att påverka mina chanser. Eller har det redan gjort kanske? Vad vet man? Ingenting. I Kina har man stängt av Carl Bildts blogg men han har tydligen kommit på ett sätt i alla fall att lägga upp inlägg.
Våra grannländer talar om en elektronisk mur runt Sverige. Telia Sonera har flyttat sina servrar från Sverige. Och i Norge tror deras datainspektion Datatillsynet att det kommer att påverka yttrandefriheten och därmed beteenet eftersom man känner sig övervakad. Att trafik mellan personer som befinner sig i Sverige, eller mellan svenskar inte får spanas på är ingen större tröst, eftersom man måste kolla i trafiken för att kunna avgöra om man får spana eller ej. Så funkar tekniken. Men ingen av de som beslutar verkar bry sig om det. Tröstlöst är vad det är. Det känns inte som om man talar om samma sak heller - Mikael Elmlund fick chansen att tala med statsministern och där blev det uppenbart att det är så. Olika världar... Man kan bara sucka. Alla tycker att de har rätt utifrån sina egna perspektiv. Ungefär som löntagarfonderna - "... är ett jävla skit ... nu har vi baxat dem ända hit..."
NyTeknik
Bloggar: Peter Andersson, Amanda, Calandrella, Blogge, Oscar (grattis !), PW, FarmorGun, opassande, Kent Persson, Sagor från Livbåten
(intressant)
(DN) (IDG) (CS)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, elektronisk mur, moderaterna, alliansen, personlig integritet
tisdag 13 oktober 2009
Medborgarna måste skyddas, men hur...
Moderata regionrådet i Skåne, Pia Kinhult uttrycker sig om FRA-lagen i SR idag. Jag delar helt hennes uppfattning i frågan. Lagen har förvisso förbättrats men är ännu ej bra och hon tycker liksom jag att man kunde börjat att stifta lagen utifrån tanken att skydda oss medborgare och vår personliga integritet som bas och sedan funderat på hur vi ska skydda oss mot de yttre hoten. För det finns också såna som vi måste förhålla oss till. På något sätt.
Lyssna på Pia Kinhult här. (Heja Pia!)
De många ändringarna i lagen har trots allt visat en god vilja att försöka få en förbättring till stånd. Tillräckligt bra för att de största kritikerna och motståndarna i riksdagen nu tänker säga ja till förslaget.
Försvarsministern har chattat på DN idag och det har också folkrättsjuristen Mark Klamberg gjort. Jag lämnar inga kommentarer här. Det handlar om olika världar den saken är klar. Jag är helt övertygad om att regeringen inte är ute efter totalavlyssning av alla svenska medborgare som självändamål, men inte lika övertygad om att man faktiskt riktigt har tagit till sig eller om det är så att man bortser ifrån de konsekvenser som lagen i sin nuvarande form kommer att ge möjligheter till. Det är själva inkopplingen av all digital vår trafik i den stora centraldatabasen som är det oroande i det hela.
Den politiker som i alla fall försökt ha en dialog i den här frågan är centerns Staffan Danielsson, det hedrar honom. Man behöver inte tycka exakt lika om allt, men man måste i alla fall kunna diskutera saken. Det har han gjort.
Själv tänker jag läsa om boken Välkommen till övervakningssamhället av Kristoffer Gunnartz (tyvärr slut på förlaget) . Den boken ställer frågor som inte bara har med FRA att göra utan överhvudtaget när det gäller övervakningsmetoder, tilltron till DNA-bevis (vilka numera tydligen kan framställas), intelligenta kameror mm mm.
Bloggar: Farmor Gun gör en sedavnligt bra sammanställning av det som uttryckt under dagen i olika bloggar. Opassande har med ett aktuellt inlägg från Johan Norberg om det hela. Tänkvärt utifrån det beteendevetenskapliga perspektivet. För det finns absolut ett sådant här, det är rent allmänt något jag själv kommer att arbeta hårt för om jag blir invald i Riksdagen nästa val. Politiken måste uttrycka mer VARFÖR så att människor förstå den politik som förs. Det duger inte med att bara göra och stå fast. Det skapar bara förvirring, kanske helt i onödan.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, folkrätt, personlig integritet
Lyssna på Pia Kinhult här. (Heja Pia!)
De många ändringarna i lagen har trots allt visat en god vilja att försöka få en förbättring till stånd. Tillräckligt bra för att de största kritikerna och motståndarna i riksdagen nu tänker säga ja till förslaget.
Försvarsministern har chattat på DN idag och det har också folkrättsjuristen Mark Klamberg gjort. Jag lämnar inga kommentarer här. Det handlar om olika världar den saken är klar. Jag är helt övertygad om att regeringen inte är ute efter totalavlyssning av alla svenska medborgare som självändamål, men inte lika övertygad om att man faktiskt riktigt har tagit till sig eller om det är så att man bortser ifrån de konsekvenser som lagen i sin nuvarande form kommer att ge möjligheter till. Det är själva inkopplingen av all digital vår trafik i den stora centraldatabasen som är det oroande i det hela.
Den politiker som i alla fall försökt ha en dialog i den här frågan är centerns Staffan Danielsson, det hedrar honom. Man behöver inte tycka exakt lika om allt, men man måste i alla fall kunna diskutera saken. Det har han gjort.
Själv tänker jag läsa om boken Välkommen till övervakningssamhället av Kristoffer Gunnartz (tyvärr slut på förlaget) . Den boken ställer frågor som inte bara har med FRA att göra utan överhvudtaget när det gäller övervakningsmetoder, tilltron till DNA-bevis (vilka numera tydligen kan framställas), intelligenta kameror mm mm.
Bloggar: Farmor Gun gör en sedavnligt bra sammanställning av det som uttryckt under dagen i olika bloggar. Opassande har med ett aktuellt inlägg från Johan Norberg om det hela. Tänkvärt utifrån det beteendevetenskapliga perspektivet. För det finns absolut ett sådant här, det är rent allmänt något jag själv kommer att arbeta hårt för om jag blir invald i Riksdagen nästa val. Politiken måste uttrycka mer VARFÖR så att människor förstå den politik som förs. Det duger inte med att bara göra och stå fast. Det skapar bara förvirring, kanske helt i onödan.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, folkrätt, personlig integritet
Vem ska man lita på i FRA-frågan...
Egentligen hade jag tänkt skriva om annat men detta FRA poppar upp hela tiden. Nu har vi diskuterat denna fråga så mycket att man borde tröttnat vid det här laget. Det är väldigt tjat om det där, de vet nog vad de gör säger vissa. Ja det är den enklaste vägen att gå förstås att överlåta till andra att tänka. Dels behöver man inte få ovett, bli utesluten ur gemenskapen eller annat. Det är bekvämast att låta bli. Har själv blivit uppmanad att kanske ålla mig undan från väljare för att jag tycker "fel" saker. Detta är faktiskt sant. Men man kan inte ta allt man hör på allvar. I det här fallet handlar det int eom att vara andra till lags utan att upplysa om något man tycker är i grunden mycket fel.
Hur som helst i frågan om FRA-lagen och dess konsekvenser för oskyldiga så går det inte att bara stoppa huvudet i sanden för att göra andra glada. Ty det kan bli precis tvärtom. Hur den här frågan kommit att bli så infekterad kan man undra över. Flera personer som jag träffar säger - vi måste ha spioneri och övervakning. Signalspaning är grejen. Ja, ingen säger väl emot det. Men metoden? Det är den det är fel på. Så länge det inte går att avskilja vad som är vad utan att skanna all information om all vår digitala kommunikation så är metoden inte acceptabel. Många tycks dock tro att det inte kommer att gälla dem utan andra, det är det där med att ha rent mjöl i påsen, har man bara det så är det ingen fara tror en del. Nåväl det där med tolkningen av data är det stora problemet, oavsett om det görs med maskin eller för hand/huvud. Här finns utrymme för mycket missförstånd.
Hur många politiker nu agerar övergår mitt förstånd. Jag funderade tidigare i tanken av att det hela blivit en kamp, en tävling. Om det är så är det väldigt olyckligt med tanke på att det handlar om vår personliga integritet. En av grogrunderna i en sund demokrati trots allt. Det här handlar inte om vi mot dom, det är en fråga som gäller oss alla.
De flesta människor har privata rum, ställen där man är i fred, där man säger det man vill, sådant som man själv vill avgöra vem som ska höra. Med FRA-lagen försvinner den möjigheten i alla fall vad gäller den digitala kommunikationen. Det är obehagligt minst sagt.
När det gäller just FRA-lagen så har regeringen försökt täppa till allsköns hål och det med goda avsikter tror jag trots allt. Men det räcker inte säger experter på området. Personer som har jobbat sig ner i frågan och analyserat den grundligt. Det går inte alltid att bara hänga på vad andra säger, ibland måste man tänka själv. Jag har i princip alltid full tilltro till regeringen men i justfallet med FRA-lagen så haltar det lite, det beror nog mest på att det är så tyst och att det känns som om FRA-lagen måste röstas igenom till varje pris nu. Det känns bedrövligt. Ibland är det stort att backa också. Så mycket fakta som framkommit kring denna lag och dess utformning borde göra att man backar och funderar ett varv till.
Många av de utredningar som gjorts av kunnig expertis utanför regeringskretsar känns betydligt mer relevanta och kunskapsspäckade än vad det sönderhackade beslutsunderlaget är. Man borde tacka och ta emot. Jag känner full tillit till folkrättsjuristen Mark Klamberg och djupgrävande journalisten Per Agerman (bloggen Frendo där övervakningssamhället finns i samlad dokumentation). Jag tror på civilingenjörerna Anna Petersson och Mikael Nilsson, de båda startade sajten stoppafralagen.nu som på bara någon vecka fick flera hundra tusen träffar under sin första vecka. Det finns ett stort engagemang i den här frågan. Man ska inte glömma att det var den som ledde Piratpartiet rätt in i EU-parlamentet. Mikael Nilsson har också skrivit på newsmill om de frågor som borde ställas kring FRA-lagen och han ger också svaren på dessa.
På millan ställer Per Agerman och Mark Klamberg frågan om varför de folkvalda inte vill ta tag i och granska FRA-lagen. Det har under senaste åren framkommit så mycket ny information så att det nästan är lite tjänstefel att inte sätta sig in i frågan.
Jag gillar som bekant regeringen och stöttar den. Men just i den här frågan är det omöjligt. Jag kan bara vädja till förnuftet nu. Det handlar inte om att vinna något slag, det handlar om att lyssna på medborgarna. Det är många som inte säger något men det beror nog mycket på att frågan är så komplex och att det är enklare att lämna över ansvaret till andra och slippa bestämma själv. Säkerligen känner många folkvalda så också.
Uppdatering: PÅ DN finns nu en film där riksdagsledamöterna som var kritiska mot FRA-lagen uttalar sig. De kommer att rösta ja denna gång säger några, Camilla från fp funderar på att avstå. Jag kan förstå dom på sätt och vis - det finns gränser för hur långt man kan driva sina idée, som i alla större sammanhang där man inte själv bestämmer. Det gör man aldrig i grupp, oavsett om det är riksdagen eller någon annanstans. PÅ DN kan man också följa en chat med Mark Klamberg. Senare idag kommer också Försvarsminister Tolgfors att chatta i frågan på DN.
Vi är ett tappert gäng som skruvar i frågan från olika vinklar och med olika kunskaper och tankar. Det vi är överens om är att FRA-lagen är ett debacle som aldrig borde kommit upp på agendan. Här kommer bloggväggen - från farmor Gun (som har gjort en snabb genomlysning av andras kommentarer) denna gång:
OlofB, Kommunisterna, Anna jobbar och bloggar, ArvidFalk, Dagens Konflikt, Jinge, Annarkia, Sossar mot Storebror, Lando, Anders Widén, TantraBlog, Minimaliteter, Folkpartiet Norrköping, Sundin, Lindberg, MMK, JensO, Anohito, Liberal & Långsint, Bandhunden skäller, ProjO, Blågrön Röra, Frykman, Kent Persson, Oscar, DN, SvD, Dagens Arena, PP, Mer vänster i Uppsala, Hallén, Varjager, Blå Borgen, S_N, PP2, UD/RK, Loppsi, NU, Dexion, Klamberg, Sultan, Opassande, Falkvinge2, Widén, Mullvaden, Svensson, Satmaran, Tomas, Polisstaten, Leo Erlandsson, Free&Thinking, Svart Måndag, Nemokrati, ConnyT, MiniMaliteter, HAX, OscarF (c), PPDrift, knivsöder, Falkvinge, NSM-Sverige, Maria Ferm, Motpol, Herr Klokbok, Lars-Erick, Törnebom, Intensifier, Bloggvärldsbloggen, XOR, Christian Engström, SR, GP, Lake, Dahlberg, Aron Modig (kdu), dnmr, Lando, Opassande, FarmorGun, JRL, Dexe, Maloki.
(just nu blinkar min hårddisk så till den milda grad att jag får tanken på att den är avlyssnad, troligen är det bara någon uppdatering som pågår i bakgrunden, men hur kan man vara säker)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, piratpartiet, personlig integritet, massavlyssning
Hur som helst i frågan om FRA-lagen och dess konsekvenser för oskyldiga så går det inte att bara stoppa huvudet i sanden för att göra andra glada. Ty det kan bli precis tvärtom. Hur den här frågan kommit att bli så infekterad kan man undra över. Flera personer som jag träffar säger - vi måste ha spioneri och övervakning. Signalspaning är grejen. Ja, ingen säger väl emot det. Men metoden? Det är den det är fel på. Så länge det inte går att avskilja vad som är vad utan att skanna all information om all vår digitala kommunikation så är metoden inte acceptabel. Många tycks dock tro att det inte kommer att gälla dem utan andra, det är det där med att ha rent mjöl i påsen, har man bara det så är det ingen fara tror en del. Nåväl det där med tolkningen av data är det stora problemet, oavsett om det görs med maskin eller för hand/huvud. Här finns utrymme för mycket missförstånd.
Hur många politiker nu agerar övergår mitt förstånd. Jag funderade tidigare i tanken av att det hela blivit en kamp, en tävling. Om det är så är det väldigt olyckligt med tanke på att det handlar om vår personliga integritet. En av grogrunderna i en sund demokrati trots allt. Det här handlar inte om vi mot dom, det är en fråga som gäller oss alla.
De flesta människor har privata rum, ställen där man är i fred, där man säger det man vill, sådant som man själv vill avgöra vem som ska höra. Med FRA-lagen försvinner den möjigheten i alla fall vad gäller den digitala kommunikationen. Det är obehagligt minst sagt.
När det gäller just FRA-lagen så har regeringen försökt täppa till allsköns hål och det med goda avsikter tror jag trots allt. Men det räcker inte säger experter på området. Personer som har jobbat sig ner i frågan och analyserat den grundligt. Det går inte alltid att bara hänga på vad andra säger, ibland måste man tänka själv. Jag har i princip alltid full tilltro till regeringen men i justfallet med FRA-lagen så haltar det lite, det beror nog mest på att det är så tyst och att det känns som om FRA-lagen måste röstas igenom till varje pris nu. Det känns bedrövligt. Ibland är det stort att backa också. Så mycket fakta som framkommit kring denna lag och dess utformning borde göra att man backar och funderar ett varv till.
Många av de utredningar som gjorts av kunnig expertis utanför regeringskretsar känns betydligt mer relevanta och kunskapsspäckade än vad det sönderhackade beslutsunderlaget är. Man borde tacka och ta emot. Jag känner full tillit till folkrättsjuristen Mark Klamberg och djupgrävande journalisten Per Agerman (bloggen Frendo där övervakningssamhället finns i samlad dokumentation). Jag tror på civilingenjörerna Anna Petersson och Mikael Nilsson, de båda startade sajten stoppafralagen.nu som på bara någon vecka fick flera hundra tusen träffar under sin första vecka. Det finns ett stort engagemang i den här frågan. Man ska inte glömma att det var den som ledde Piratpartiet rätt in i EU-parlamentet. Mikael Nilsson har också skrivit på newsmill om de frågor som borde ställas kring FRA-lagen och han ger också svaren på dessa.
På millan ställer Per Agerman och Mark Klamberg frågan om varför de folkvalda inte vill ta tag i och granska FRA-lagen. Det har under senaste åren framkommit så mycket ny information så att det nästan är lite tjänstefel att inte sätta sig in i frågan.
Jag gillar som bekant regeringen och stöttar den. Men just i den här frågan är det omöjligt. Jag kan bara vädja till förnuftet nu. Det handlar inte om att vinna något slag, det handlar om att lyssna på medborgarna. Det är många som inte säger något men det beror nog mycket på att frågan är så komplex och att det är enklare att lämna över ansvaret till andra och slippa bestämma själv. Säkerligen känner många folkvalda så också.
Uppdatering: PÅ DN finns nu en film där riksdagsledamöterna som var kritiska mot FRA-lagen uttalar sig. De kommer att rösta ja denna gång säger några, Camilla från fp funderar på att avstå. Jag kan förstå dom på sätt och vis - det finns gränser för hur långt man kan driva sina idée, som i alla större sammanhang där man inte själv bestämmer. Det gör man aldrig i grupp, oavsett om det är riksdagen eller någon annanstans. PÅ DN kan man också följa en chat med Mark Klamberg. Senare idag kommer också Försvarsminister Tolgfors att chatta i frågan på DN.
Vi är ett tappert gäng som skruvar i frågan från olika vinklar och med olika kunskaper och tankar. Det vi är överens om är att FRA-lagen är ett debacle som aldrig borde kommit upp på agendan. Här kommer bloggväggen - från farmor Gun (som har gjort en snabb genomlysning av andras kommentarer) denna gång:
OlofB, Kommunisterna, Anna jobbar och bloggar, ArvidFalk, Dagens Konflikt, Jinge, Annarkia, Sossar mot Storebror, Lando, Anders Widén, TantraBlog, Minimaliteter, Folkpartiet Norrköping, Sundin, Lindberg, MMK, JensO, Anohito, Liberal & Långsint, Bandhunden skäller, ProjO, Blågrön Röra, Frykman, Kent Persson, Oscar, DN, SvD, Dagens Arena, PP, Mer vänster i Uppsala, Hallén, Varjager, Blå Borgen, S_N, PP2, UD/RK, Loppsi, NU, Dexion, Klamberg, Sultan, Opassande, Falkvinge2, Widén, Mullvaden, Svensson, Satmaran, Tomas, Polisstaten, Leo Erlandsson, Free&Thinking, Svart Måndag, Nemokrati, ConnyT, MiniMaliteter, HAX, OscarF (c), PPDrift, knivsöder, Falkvinge, NSM-Sverige, Maria Ferm, Motpol, Herr Klokbok, Lars-Erick, Törnebom, Intensifier, Bloggvärldsbloggen, XOR, Christian Engström, SR, GP, Lake, Dahlberg, Aron Modig (kdu), dnmr, Lando, Opassande, FarmorGun, JRL, Dexe, Maloki.
(just nu blinkar min hårddisk så till den milda grad att jag får tanken på att den är avlyssnad, troligen är det bara någon uppdatering som pågår i bakgrunden, men hur kan man vara säker)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, piratpartiet, personlig integritet, massavlyssning
lördag 10 oktober 2009
Nej - jag gillar inte FRA-lagen...
För de allra flesta som läser den här bloggen är det nog tämligen klart vad jag anser om FRA-lagen. Jag gillar den INTE. Det handlar inte om behovet av signalspaning i sig utan det handlar om metoden. Som Emma uttrycker det "att koppla in FRA i våra kommunkationskanaler". Det är grunden i mitt motstånd, det inkräktar på den personliga integriteten i en grad som är oacceptabel för en frihetsälskande människa. Argumenten emot är många liksom uttryckssätten kring det hela. Men grunden i det hela är ändå det ingrepp i vår personliga integritet det handlar om. Hur kan du som moderat och tillika provvalskandidat till riksdagsvalet välja att vara emot FRA-lagen som drivits så hårt av ditt parti frågar många mig. Det är ganska enkelt, man måste kunna framföra en åsikt som politiker, det kan man göra i moderaterna. Man behöver inte hålla med om allt. Min grund till ställningstagandet ligger här nedan i Gösta Bohmans uttalande, tillsammans med kunskaper kring hur tekniken fungerar och framförallt kunskapen om hur människor fungerar när de får möjligheter att använda databaser och köra kors och tvärs, det kan bli allt för många fel, det är inte OK.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, personlig integritet,
Knycker också följande från Opassande, jag brukar inte heller använda bloggväggar numera men säger som Emma:
- Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.
- Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. "Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979" utgiven av Moderata samlingspartiet 1979
Idag är det demonstration mot FRA-lagen i Stockholm. Jag kommer inte att delta fysiskt men mentalt är jag där.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, personlig integritet,
Knycker också följande från Opassande, jag brukar inte heller använda bloggväggar numera men säger som Emma:
"För inspiration läs Farmor Gun, som jag även snott bloggväggen från nedan. Jag brukar inte göra så, men ibland måste man höja rösten."
Bloggväggen om FRA2.1:
JL, Badlands Hyena, Calandrella, ME, Gun, SB, F&T, HAX, EHT, IDG, CS, MMK, PA, SvD, KB, DN, Sossar mot Storebror, Gun2, Blå Borgen, Klamberg, Adam, Apelsineld, Josh, Lake, Linander, Tomas sida, Olofb, Scaber Nestor, Stoppa FRA-lagen.nu, Newsmill, Farmorgun i Norrtälje, Mitt i steget, Rick Falkvinge (PP), Mark Klamberg, Mark Klamberg, HAX, HAX, Scaber Nestor, Scaber Nestor, Christian Valtersson, Liberal och långsint…, Niklas Frykman, Sebastian Hallén, Mathias Sundin, opassande, Tankar från rooten, annarkia, SvD, DN, DN, Per pladdrar på, Anders Widén, Sagor från Livbåten, Svensson, projO’s/gothbarbie’s, Seved Monke, Scaber Nestor, XOR, Calandrella2, Scaber Nestor2, Mitt i steget, Farmorgun2, opassande2, Sagor från livbåten, opassande3, Stefan Tornberg (c), Blågrön röra, Scaber Nestor, Mattias, Svensson2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)