Så fort man nämner något om förändring överhuvudtaget så blir det ramaskri. Just nu handlar det om att man eventuellt skall införa ännu en karensdag. Faktum är att det hela är utdraget ur ett sammanhang och då brukar fel slutsatser snabbt dras. Anders Borg (DN) påpekar att det är ett arbetsmaterial, som kommit ut och nu nagelfars och funderas kring, det finns inga beslut tagna. Självklart dras de negativa konsekvenserna fram och blir de stora rubrikerna. Intressant vore att nu sätta in saker i ett sammanhang i stället för att piska upp en opinion mot något som är lösryckt.
Är det fel att det ska kollas om det finns ett jobb man kan klara av efter att man varit sjukskriven en längre period? Är det begreppet sjukskrivning i sig som lockar? De flesta vill väl vara friska? Skall man behöva vara just sjukskriven, alltså det är ordet/begreppet sjukskriven, inte stödet man kan behöva som jag är ute efter. Stödet om än i annan form kommer att finnas kvar för den som behöver. Det stödet kan vara att skaffa ett jobb som passar.
Nu verkar det väl i och för sig som att förslaget om ytterligare karensdag inte är populärt i alla läger, inte ens inom alliansen. Leijonborg är tveksam och tror inte att regeringen kommer att kunna enas om det här.
"TCO kallar innehållet i promemorian "ett frontalangrepp på de yrkesverksamma och sjukförsäkringen". (SvD)
Idag används sjukförsäkringen många gånger, inte alltid, på felaktigt sätt, det står väl ändå helt klart. Pengarna tar slut och kontrollapparaten tar vid för att komma åt den som fuskar. Det i sin tur drabbar dessvärre enskilda som verkligen behöver vara sjukskrivna hårt. Man behöver inte vara expert för att förstå att en kvinna nyligen opererad för lungcancer med ett tungt arbete som vårdbiträde behöver vara sjukskriven en längre period. Det är dock inte självklart idag, hon kan få avslag eftersom försäkringskassan måste specialgranska alla sjukskrivningar och verkar göra det med ögon jag inte alltid förstår. Därför tycker jag att det är alldeles utmärkt att man styr upp sjukkasseersättningen och ser till att det handlar om att det är de riktigt sjuka människorna som ska få stöd från sjukkassans plånbok. De som egentligen inte hör hemma i just det systemet ska inte vara där och ta upp resurser från dem som verkligen behöver.
Bidragssystemen har fastnat i ett ekorrhjul och det är inte bra som det är idag. Människor hamnar i utanförskap och blir alltför beroende av staten/andra för att överleva. Vissa människor utnyttjar systemet och gör det nästan till ett jobb i sig att förflytta mellan de olika bidragssystemen allt eftersom det passar. Det är fel. Det blir mindre över till den som verkligen behövder då. De vill jag värna om, inte den som ser det som ytterligare en möjlighet att dra pengar ur statskassan som om den vore en sedelpress, de är för många det är därför det drar iväg. Min åsikt bygger på empiri, jag träffar dessa människor varje dag och de kommer från alla möjliga samhällsklasser. Det som behövs är en attitydförändring och regeringen har en stor pedagogisk uppgift här att förklara varför den är nödvändig.
Ett par förkylningar om året kan vi nog klara av även om ett par karensdagar ryker. Det är ju faktiskt både korttidssjukskrivningarna man vill åt genom en ytterligare karensdag och att skapa möjlighet till rehabilitering för den som är långtidssjukskriven, eller hur? Är inte det en bra sak? Vem vill vara sjuk?
Hem till MinaModerataKarameller
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
6 kommentarer:
Det finns massa med arbetsguppgifter en sjuk kan klara av. Dessvärre fns det inte tillräckilgt med arbetsgivare som vill anställa dem.
Det måste ju vara bättre att ta bort BIDRAGET åt dom som är så lata att dom inte kan städa varken sitt hem eller sommarhuset vid Medelhavet.
Karensdagar är i grunden av ondo. Det tvingar folk att ta felaktiga beslut på grund av ekonomisk hänsyn.
Vår svenska sjukförsäkring har kommit att bli sämre än till exempel Estlands (och majoriteten många andra länders).
Kläm i stället åt fuskarna med hembesök, krav på läkarintyg och så vidare. De som är sjuka ska få vara hemma och bli friska och ine smitta andra.
De som fuskar skall automatiskt få krav på läkarintyg under närmaste fem åren och kraftigt nedsatt ersättning (plus återbetalning av det de fått under fusket).
Det beror på hur man ser på det hela. Jag själv är alltid sjuk minst 1 vecka när jag väl blir förkyldm det har att göra med min immunförsvar. Visst är det jobbigt att se ens arbetskamrater alltid vara förkylda kanske 3-4 dagar med feber medans man själv har samma förkyldning i 7-8 dagar, dessutom får jag mindre betalt än dem.. ska jag straffas ytterligare pg.a. ett sämmre immunförsvar? Vem bär i så fall ansvaret för mitt immunförsvar?
Det hjälper inte att gnälla över fuskarna. ALLA system missbrukas och kommer att missbrukas. Den nya karensdagen är avsedd för de som är sjuka och därmed är förslaget brutal och kommer drabba människor som inte har inkomst i klassen med Reinfeldt.
Min uppfattning är att regeringen har en gigantisk pedagogisk uppgift med att förklara varför och vad som kommer i stället.
Men faktum är att det har ännu ej fattas beslut om det hela, det är bara en rad på ett tjänstemannapapper vad jag förstått.
Skicka en kommentar