Texterna flödar och är en sak men bild och särskilt rörlig sådan med tal till är en annan sak som med automatik får betydligt större genomslagskraft. Det är naturligtvis också skillnad på om man själv valt att lägga ut information och på om någon annan lagt ut desinformation eller elakheter. I USA syns nu allt fler politiker online, på Youtube mm. Där finns det möjligheter för alla att göra sig hörda, ämnena är otaliga, både seriösa och på skoj. Svenska politiker har börjat förbereda sig för intåget på nätet och det är på tiden. Alla nya väljare finns redan där och de vet hur det fungerar. Så där måste man börja.
Att inte äga frågan
Att acceptera att man inte äger frågan och har sista ordet kan nog bli det svåraste för många etablerade politiska intressenter. Agendan är inte längre ens egen. Att man får mothugg om det man trodde var rätt och det inom 3 minuter kanske är en variabel att fundera kring. Detta bör alltså vara en stor del av press- och omvärldsbevakningen för både politiska partier och alla andra typer av organisationer. Man måste hålla kollen precis hela tiden för att hänga med i det som sker. Här gäller inga pressläggningstider.
Moderaterna lade ut några roliga filmer på nätet inför valet och kommunikationschefen Pär Henriksson tror att man måste ha lite humor i det som läggs ut. Det är säkert rätt, men man ska nog inte vara rädd för att lägga ut seriösa debatter eller ställningstaganden heller. Ty nätet används på många olika sätt och inget är isolerat från det andra all information flyter samman.
För många oinvigda kan det kanske uppfattas som om internet bara ingår på nöjeskontot och något man använder när man har tid över, men det är betydligt seriösare än så. Om man ser till all den information och de möjligheter som finns av allehanda slag från handel, skämt, tidningar, nyheter till akademiska avhandlingar eller allmän informationssökning så inser man det. Det är inte heller längre så att man sitter bakom sin dator hemma utan nu finns informationen i mobilen. Den finns alltså överallt där du är. För många av oss är det en fullständig självklarhet att vara uppkopplade, hela tiden. Vissa undrar hur man har tid, det handlar inte om tid det handlar om att delta i parallella värdar.
Källkritik är viktigt
Verktygen bakom kanske skiljer sig en aning men skärmen är densamma, stor eller liten kanske man kan säga. Enligt min mening så måste det viktigaste trots allt nu vara att man ser det som att även mottagaren har vissa skyldigheter att förhålla sig till den information som kommer strömmande - det ställer stora krav. Källkritik är en av de viktigaste saker man måste lära sig, att göra rimlighetsanalyser likaså. Kan det här stämma?
Så frågan kanske är om det inte är som mottagare man ska ha lite humor? Som avsändare får man släppa lite på kontrollen helt enkelt, man har ingen aning om vad som kommer tillbaka. Möjligheten finns alltid att skapa sin egen garanterade avsändare, exempelvis en egen sajt. Men man får vara beredd på att allt man gör poppar upp någon annanstans med ny betydelse - som en skämtfilm på Youtube till exempel. Många politiker har varit utsatta för det. Det är självklart inte kul att vara utsatt. Se på Mona Sahlin, men det gäller också andra.
Bloggandet och medborgartyckande
Bloggandet är också ett viktigt verktyg för möjligheten att publicera sina åsikter. Jag själv är exempel starkt emot införandet av trängselskatterna i Stockholm, tvärtemot det moderaterna nu varit med och drivit igenom. Ska jag vara tyst om det och gilla läget, eller är det OK att jag talar om vad jag tycker? Den som läser här på bloggen vet mitt svar på den frågan. Jag är inte mindre moderat för det, utan hoppas på att mina åsikter på något sätt tas om hand och värderas utifrån vad de är och sammanvägs med annat. I en demokrati behövs bara en rösts övervikt trots allt.
Carl Bildt är en av de mest närvarande politikerna på nätet och det har han varit alltsedan det hela startade med hans e-postlistor och nyhetsbrev i slutet av 90-talet. Hans blogg är mest läst i Sverige och den är intressant på många sätt både vad gäller innehåll eftersom den är ständigt aktuell och uppdaterad, och att man blir bekant med honom utan att vara det. Precis så där lagom bekant som man vill vara med sin politiker. Det är viktigt att politiken kommer närmare medborgaren och den kommande väljaren. Carl Bildt är förmodligen en naturbegåvning på kommunikation och han har mycket att lära ut.
Man måste vara med
PR-strategen Paul Ronne är (enligt SvD) oroad över anonymiteten som sprider sig på på nätet. Man kan drabbas av skvaller om precis vad som helst, det kan vara manipulerat och inte alls stämma med verkligheten. Det går väldigt lätt att skriva det man tycker, och så med ett tryck på knappen så är det publicerat, efteråt kanske man ångrar sig och då är det försent. Det är väl det mindre lyckade med det hela. Men det är bara att bryta ihop och gå vidare för nätet måste vi gilla. Som gammal IT-redaktör tycker jag att det är fantastiskt att ha fått följa med det hela allt från det första e-postandet på Digital Equipment i början av 80-talet fram till nu när man når vem som helst, när som helst...
(SvD)Andra bloggar om: politik, internet, youtube, moderaterna, carl bildt, bloggar, medborgarmakt, intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar