Jag trodde också att jag var frisk...

Inte rökare, måttlig med alkohol, massvis med frukt och grönsaker och antioxidanter och fibrer och hälsokost och ingen känd cancer i familjen. Kanske för lite motion, men någonstans må det få brista. Kärnfrisk alltså.

Mammografikallelse. Självklart tar man ett sådant erbjudande. Snabbt och lätt fixat på Danderyds sjukhus. Sen kom brevet i brevlådan om att de måste ta om bilderna. Så jag gick dit igen, fortfarande fullständigt viss om att det var något fel på apparaten, inte på mig.

Jag fick sitta och vänta tills bilderna var klara, men de måste tas om igen och igen och igen. Efter att ha suttit där i apparatrummet ett par timmar med ett gammalt nummer av ICA-kuriren som enda läsning blev jag allt mer stressad. Kunde det vara så svårt att få justa bilder, jag stod ju helt stilla och höll andan som jag blev tillsagd. Blodsockret sjönk och jag blev darrig av både det och lösa nervändar...

Sen fick jag komma till röntgenläkaren - Ja tyvärr, jag har hittat en liten förändring här sa han och visade en knappnålsstor area av små små vita grejor på röntgenplåten. Det kan vara en farlig förändring, men är i så fall ett förstadium sade han. Det var väldigt svårt att se, det var därför jag tog så många bilder. Han måste ha varit oerhört skicklig den läkaren som kunde urskilja detta lilla område. Sen bar det av till onkologen. Nu skulle det tas vävnadsprov, eftersom det var så litet så måste jag åka till S:t Göran för att göra en datorbiopsi.

Det är nog ingen fara sa alla, såna här förändringar kan man ha. Själv var jag skräckslagen. Det visade sig att det var någon slags möjlig fara trots allt. Så det blev operation. In på morgonen och ut på eftermiddagen. Som tur var betraktades jag som frisk efter ingreppet och slapp vidarebehandling. Skall gå på tätare kontroller bara och lita på att jag inte tänker missa dem.

Ser nu mera ut som Börje Salming med alla mina ärr efter olika ingrepp, men vem klagar på honom? Tanken att det kan komma tillbaka finns dock där hela tiden nu, även om jag är helt friskförklarad. Men man vet aldrig.

Med denna upplevelse i bagaget tycker jag att den MR-kamera som man säger skall vara bättre än mammografiundersökning måste vara värd varenda krona. Jag känner mig lyckligt lottad trots allt eftersom min förändring kom under lupp i tid. Jag är nu frisk som en nötkärna intalar jag mig hela tiden. Men nog har jag fått en ny syn på det här med bröstcancer alltid. Det kan aldrig bli för dyrt med politiska beslut som kan förebygga personligt lidande och höga kostnader i andra änden.

Läs artikeln om den nya MR-kameran i SvD med rapporten som bilaga.

(DN)
Andra bloggar om: politik, sjukvård, moderaterna, mammografi, MR-kamera, bröstcancer