Någonstans Herr Vilks har även du ett ansvar...

Jag tog bort gårdagens text eftersom den missförstods. En kommentator skrev till mig så här.

- Jag gillar inte din text, därför står du på min dödslista.

En mogen kommentar, eller hur?

Jag är absolut för yttrandefrihet och absolut emot dödshot - vem kan tro något annat?

Jag funderade i går bara i banor av hur man kan försätta sig i vissa situationer. Varför hoppa i en damm full med krokodiler med ett sår på armen? Sen förvänta sig att alla ska komma till hjälp. Jag tycker att det är en lika viktig fråga som att fördöma dödshot eller att dra alla muslimer över en kam. Det finns alltid flera vinklar och många frågor att ställa.

Carl-Otto Werkelid är inne på samma spår som jag i dagens krönika (ingen länk än så länge), han undrar också över syftet med att få den här typen av uppmärksamhet.

Det finns absolut flera vinklar på problemet. Som när P J Anders Linder i sin ledare idag skriver om vår svenska naivitet. Jag medger att jag själv gärna vill ha en ljsublå värld för att må bra, men inser att det inte alltid är möjligt.

Att fundera över och försöka förstå hur olika kulturer fungerar är dock viktigt, därmed behöver man inte tycka att allt är bra. Att bli dödshotad för att man gjort något som inte passar är fullständigt oacceptabelt och ingenting som kan ursäktas överhuvudtaget.

"Men, jo, även i Sverige. För den militanta islamismen hatar tankefriheten varhelst den manifesterar sig. Varken excentriska konstnärer eller liberala redaktörer på Närkeslätten beviljas undantag. Att gå sin egna vägar, och säga egna sanningar som strider mot Den Rätta Läran, kan straffas med dödshot var det än sker. Vi ska inte tappa modet inför den sortens arrogans - det öppna samhället har gång efter annan visat sig starkare än både fiender och vänner tror - men tiden måste vara förbi när vi möter den med naivitet. (P J Anders Linder, SvD)


Andra bloggar om: politik, reinfeldt, moderatena, regeringen, lars vilks, rondellhund, Muhammed, yttrandefrihet, samhälle, svea rikes lag