Jag har alltid försökt vara snäll mot andra. Att säga att man är det har dock tidigare haft en liten löjlig stämpel, men tack vare Stefan Einhorn så har det uttrycket blivit gångbart. Idag är det helt OK att ta upp snällheten som en personlig egenskap.
Det är särskilt härligt att det är en man som dragit en lans för snällheten. Naturligtvis är de flesta män lika snälla som kvinnor, men våra fördomar vill gärna peka på tvärtom. Att vara snäll har ansetts som lite mjäkigt och inte riktigt manligt. Inte riktigt kvinnligt heller för vem kan säga att kvinnor är särskilt mycket snällare än män? Det kan sannerligen vara tvärtom.
Stefan Einhorns bok - Konsten att vara snäll har sålts i över 200 000 exemplar så det finns kanske hopp för mänskligheten. Nu har han skrivit en ny bok som heter Medmänniskor.
Den boken köper jag idag. Alltid kan man lära sig något nytt om både sig själv och andra. Det är just det som är så spännande med livet tycker jag, alla de där stegen framåt man tar genom attvara nyfiken på det som sker runtomkring. Det är sannerligen inte bara i barndomen man lär sig saker. Jag undrar om inte Piagets stadieteori tog slut lite fort - det skulle säkert vara intressant att studera närmare hur vi utvecklas som människor under livet. Då menar jag mentalt som människor och som sociala varelser, inte i vilken ordning ålderskrämporna kommer.
Andra bloggar om: samhälle, einhorn, snäll, medmänsklighet, böcker, livsstil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar