Tänk om Persson kommer tillbaka...

Läser PJ Anders Linders ledare om Persson som en politisk lirare med lösa funderingar kring hur det skulle kunna vara om (s) regerade ihop med något av de borgerliga partierna i stället för vänsterkoalitionen. Intressant. Han kanske sitter och filar här på att återta sin position, sådant har hänt förr. Tackat nej har han också gjort och bidat sin tid för att köra över Mona Sahlin på mållinjen.

Jag är ganska övertygad om att Göran Persson inte tycker att det händer tillräckligt mycket i socialdemokraterna just nu, men att det däremot händer väldigt mycket socialdemokratiska saker i regeringen, det är många som tycker det inom de borgerliga. Det är ingen lätt uppgift att göra alla nöjda inte.

Att han då fantiserar om 50-talet som en intressant utgångspunkt är spännande egentligen. Påminner lite om hur Walt Disney byggde upp myten om småstaden som barndomens ideal som gick igen i princip i alla filmer jan gjorde. Trots att han själv inte bott i småstad i någon större utsträckning, bara kortare perioder. Men han förstod att spela på känslosträngarna, trivseln finns ju där i det förgångna och utifrån den kan det bara bli bättre. Det där är en konst som Göran Persson också behärskar.

"Utöver lusten i lirandet styrs Göran Persson av en känsla snarare än en ideologi" menar PJ Anders Linder.

Det är just det där känslosamma som är det riktigt farliga, eller kanske bra i det här fallet, beroende på hur man betraktar världen. En bra och vinnande politiker måste brinna för sina frågor och vara en god estradör, där leder Persson över dagens mer instrumentellt korrekta borgerliga regeringsledamöter. De kanske borde titta på hur Persson agerar? Videokurs kanske? Man behöver ju inte ta allt, bara de bästa delarna. Eller i alla fall försöka sig på att analysera det hela enligt principen att vara lite "wild and crazy" och titta lite på motståndarna.

Men det kan bli lite läskigt för borgerligheten det här. Ponera att Persson bara vilar upp sig ett par år och sedan tar tillbaka sin tron. Helt omöjligt är det faktiskt inte... För det verkar onekligen som om (s) också vilar lite grann just nu, det går ju inte att komma ifrån men man vet ju att björnar inte alltid är i sitt ide, rätt vad det är så vaknar de och ryter.

Som moderat blir man allt lite uppskakad när fantasin drar iväg så här...


(SvD)

Andra bloggar om: politik, göran persson., statsministern, regeringen, moderaterna, socialdemokraterna, mona sahlin