Uthängd på nätet...

Uppdatering: Jag hör nu att statsministern bett Beatrice Ask närvara i Kungsan ikväll.


Människor vill så väl å ena sidan, och å andra kan det bli så fel. Jag tänker nu på hur lättvindigt det startas en mobb mot de som man antar är skyldiga till misshandeln som ledde till att en ung pojke dog i samband med en ungdomsfest utan föräldrar.

Tidningar har länge varit försiktiga med att publicera namn och bilder på personer som ännu inte är dömda. För det kan ju tänkas att man har fel när rättsmaskineriet har gått ett par varv. Detta hänsynstagande har luckrats upp rejält på sistone och det beror på att de allra flesta av oss är uppkopplade mot varandra hela tiden, och väldigt liten kunskap om vad vi kan ställa till. Klick tar man en bild med telefonkameran, en liten sökning på Google och hitta.se så har man snabbt och enkelt fått fram personliga uppgifter om en person.

Det må vara att detta är bra, men det gäller också att hantera såna uppgifter med en viss finess, hänsyn till integritet mm. Det kan annars verkligen vara till mer skada än nytta. Journalistförbundet har etiska regler för hur man gör. Alla bryr sig inte om dem, de flesta känner inte ens till dem, men det är bra även för ickejournalister att ta sig en titt.

Sen finns också PUL Personuppgiftslagen som talar om vad som gäller vid publicering av personuppgifter. Den borde fler som använder nätet ta sig en titt på också. För förenligt med den kan det inte vara att skicka runt bilder med namn, adress och andra personuppgifter på människor som man antar har begått brott. Det vet man inte rätt upp och ned att de gjort, de kanske bara var närvarande. Man dömer i förväg.

Därför är det oroande nu att det sprids en massa villfarelse över internet som piskar upp en stämning av hat mot människor som kanske är helt utan skuld. Det bildas ett medborgargarde som tar lagen i egna händer. Det måste vi motarbeta kraftfullt, det kan ta en ände med förskräckelse. Vi måste helt enkelt lära ut lite mer om etik, moral, personlig integritet och lagar kring det och hur man använder personliga uppgifter på nätet. Det är grundläggande principer som finns men inte är spridda i tillräckligt stor utsträckning.

För en tid sedan fick jag själv ett mail med bilder och personuppgifter på de sk Stureplansprofilerna och en uppmaning att skicka det vidare. Det gjorde jag naturligtvis inte utan det fick gå i papperskorgen.

Att familjer ska behöva gömma sig för att de känner sig hotade av skrivelser över internet är verkligen tragiskt. Dessutom så riktar dessa hot de polisiära resurserna åt fel håll. Att leta syndabockar är lättast, men vad vi behöver är väl snarare en kollektiv rannsakning över hur samhället ser ut och hur individen verkar och fungerar i detta samhälle. Just nu ser det inte så ljust ut, i alla fall om man går på de händelser vi läst om på sistone. Den ena mer otrolig än den andra.

Det viktiga som jag ser det nu är att låta rättvisan ha sin gång och att vi andra arbetar för att detta inte ska ske en gång till. Det är stopp på det här nu, vi sätter ner klacken i marken och säger NEJ.

Tyvärr har jag brutit foten så jag kan inte åka in till manifestationen mot våld i Kungsan idag. Men jag var en av de första som gick med i Facebookgruppen och jag hoppas att någon politisk representant av rang deltar i mötet. Den politiker som lyckas med att få fram principer för en positiv vändning har all lycka att vänta i framtiden. Är mina 5 cent.

(SvD)

Andra bloggar om: politik, samhälle, ungdomsvåld, PUL, etik, internet, polis, regeringen, moderaterna, media