Jag vill ha fakta böcker i julklapp säger 8-åringen som har tur och har en läsande omgivning. Klart ungen får faktaböcker, så många han vill. Självklart.
I skolan är det tristare. När han nyligen skulle läsa högt för de andra valde han boken "Hur barn blir till" och höll lektion för intresserade klasskompisar. Fröknarna blev förfärade för de hade sagt att man inte fick välja faktaböcker, detta trots att dessa låg tillsammans med de andra i lådan. Ungen fick skäll, kände sig kränkt och tröttnade ännu mer på skolan - han är numera så uttråkad av skolan så att han med mycket pock får släpas dit. Det är väl trist?
Han går i tvåan och är en väldigt begåvad unge, än så länge. Tristessen kanske kommer att hålla tillbaka honom så att han blir lika kass som många andra eftersom han inte bryr sig om att följa med. Vem vet begåvade barn är påhittiga så det kanske är han som blir bråkstaken som hittar på hyssen för att hålla sig vid liv i det trista plugget?
Än så länge läser han godnattsaga för lillsyrran och avslutar sin egen dag med Illustrerad Vetenskap och förklarar till frukost hur bergvärme fungerar.
Men vad blir det sen? Nu kommer nog just den här ungens omgivning att backa upp honom, men det måste finnas många fler som har det likadant. Man kan undra om det inte vore bättre att ge honom en faktabok och låta honom slippa läsa igenom de böcker som alla andra läser bara för att man ska det. Han får ligga för de andra men ska göra samma uppgifter...
Det här är inte bra. Det är glädjande att Skolverket börjar uppmärksamma problemen nu så att det kanske finns lite hopp även för barn som inte är precis likadana som andra och inte passar in i den i förväg givna rutan. Det finns många såna barn. De måste lära sig disciplin säger andra, lära sig att lyssna, sitta stilla och göra som de blir tillsagda. Förvisso, men det måste också finans en mening utöver det med skolan.
(SvD)
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, jan björklund, läskunnighet, begåvade barn, skoltrötthet, moderaterna, regeringen
3 kommentarer:
Roligt med ett vettigt skolinlägg från en moderat! Jag håller med om att det är bättre att läsa faktaböcker än ingenting alls, och det är en jätteviktig färdighet att kunna göra det! Att läsa litteratur är dock inte samma sak. Det är inte samma sorts läsning man använder. Man kan inte utesluta den ena delen, varken litteratur eller fakta, och lyckas i skolan eller samhället.
I det här fallet så kan man säga att åttaåringen hade missuppfattat uppgiften och inte följt instruktionerna. Det kan både du och jag tycka vad vi vill om, men det skulle vara intressant att höra din åsikt om betyg i det här sammanhanget. Enligt borgerlig politik borde den här eleven förutom den kränkande tillsägelsen nämligen få ett IG i betyg...
När det gäller artikeln i SvD så tror jag att det är precis som det står: "Allt färre läser böcker på fritiden för att det är roligt och det finns inte lika mycket böcker i hemmet som tidigare." Litteraturläsningen måste ju av praktiska och tidsmässiga skäl främst ske i hemmet.
Läs och kommentera gärna mina blogginlägg om "Skoldebatt" (2 st). Jag skulle ärligt uppskatta dina åsikter.
MVH
Ja du har rätt, ungen följde inte instruktionerna. Samtidigt är frågan varför lärarna dålåter faktaböcker finnas på samma ställe som sagoböckerna, för det är sådana det handlar om i den här åldern. Man kan ju också undra om läraren i det här fallet hade blivit lika upprörd om han hade läst om stjärnhimlen?
Jag har en gediken utbildning i pedagogik och tycker att kunskapsinhämtningen är det viktigaste. Att ungar lär sig. Däremot vet jag inte exakt hur betygsystemet är uppbyggt. Testa kunskaper kan man gör apåmånga olika sätt. Min övertygelse ligger inte åt det "fyrkantiga" hållet utan åt att individen är viktigast. Min åsikt är att den skolpolitik som nu diskuteras är för instrumentell då jag tror på inlärningsglädje och egna drivkrafter. Man ser inte skogen för alla träd och pratar om att lärare ska kunna få ta mobiltelefoner, ja det är väl självklart att de ska kunna få hålla ordning i skolsalen men att användamobiltelefonen som ordningsexempel tycker jag är kortsiktigt. Den kommer förmodligen inom kort bli ett av de viktigaste pedagogiska verktygen. Då menar jag inte telefon som telefon utan mer som ett media.
Den här ungen känner jag och han läser både litteratur och annat, men är mer naturvetenskapligt inriktad... för närvarande. Sådant kan ju ändras över tid dock.
Hur det gick till i det här fallet vet vi ju inte exakt, och det spelar ju ingen roll egentligen. En elev ska inte behöva känna sig kränkt och jag hoppas att han/hon får uppskattning för sina kunskaper inom naturvetenskap och faktatexter vid andra tillfällen!
Jag har svarat på dina kommentarer i min blogg.
MVH
Christer
Skicka en kommentar