Låt oss nu inte skrämmas av datorspel...

En ung man ska tvångsomhändertas på grund av missbruk av datorspel. Han kan helt enkelt inte sluta utan spelar hela tiden och har isolerat sig från omvärlden. Han blir aggressiv och apatisk när han inte får sitta vid datorn.

Det är mycket ovanligt att myndigheter beslutar om tvångsvård för datorspelsberoende, det har hänt TRE gånger tidigare i Sverige. Därför tror jag att det är viktigt att inte lägga tyngdpunkten på datorspelandet utan snarare se detta som just den här killens sätt att agera ut sin tonårsångest som förmodligen beror på helt andra saker än just spelandet i sig. Vad som exakt gäller denna kille kan man inte utläsa av en tidningsnotis men att fåd et att låta som om datorn var problemet är nog inte helt rätt. Det är väl bara ett symptom på att något annat är ur fas.

Vad man glömmer i de här diskussionerna tycker jag är att det inte är helt ovanligt att man periodiskt snöar in på olika saker. Datorspel är en av dessa, men man bortser då lätt från allt det positiva som finns med detta. Den sociala kontakt man får med andra som är med och spelar är inte oviktig, man lär sig koncentration, samarbete, får användbara språkkunskaper, finmotoriken utvecklas och man lär sig att arbeta strategiskt. För att nämna några exempel. Det finns många bra effekter av datorspel och mycket lärande som man inte ska bortse ifrån.

Att man sedan får en för föräldrar konstig dygnsrytm är väl inte så konstigt eftersom hela världen är uppkopplad och spelandet sker inte alltid på svensk kontorstid. Själv löste jag en av mina livskriser med att spela Tetris dygnet runt, det ansågs vara väldigt fördummande för många. Tangentbordets piltangenter blev utslitna och så även översta leden i mitt långfinger. Men ut på andra sidan kom jag lycklig och det är sällan jag ägnar mig åt datorspel överhuvudtaget numera. Men jag tycker absolut inte att det är dåligt för det.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om datorspelande, samhälle, internet, beroende, tetris, WoW, pedagogik, lärande