Statsminister Reinfeldt är för ödmjuk. För väluppfostrad helt enkelt. Det kan ha sina fördelar men också sina nackdelar, det senare i synnerhet nu, när auktoriteten ifrågasätts.
Kanske det skulle vara bra att lägga uppfostran på hyllan och säga ifrån ordentligt ibland. Jag är övertygad om att irritationen är tämligen rejäl mellan varven. Fattas bara annat. Att det går att bita ifrån kan man märka i debatter. Mer sån´t nu.
Med tanke på att Fredrik Reinfeldt blev statsminster så måste det finnas något krut bakom den timida ytan. Det verkar dags att ta fram det och satsa mer på offentlighetens ljus för atttala om vad som tycks. Koncensus i all ära, men det fungerar inte alltid eftersom inte alla har en gemensam målbild. Visst måste det ibland vara problem att samköra med alla andra, men är man största partiet så är man och det visar sig i så många andra frågor.
Var inte så himla taktisk statsminsitern - det är mitt tips. Var lite mer "wild´n crazy", så där charmigt odräglig som Carl Bildt kan vara ibland. Servera lite sanningar rätt upp och ned, visa lite temperament. Tala om vad som gäller och vad som tycks. Fundera inte så mycket på om socialdemokrater också blir nöjda med det som sägs, tänk mer på vad vi moderater och vad alla i alliansen tycker. Det är vi som är grundstödet.
Så jag håller med SvDs ledarsida, det är dags att kliva fram i ljuset och stanna där. Det måste finnas gott om andra människor som kan sköta jobbet bakom kulisserna.
I all välmening och i största ödmjukhet. Peptalk kanske man ska kalla det. Jag gillar statsministern.
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, fredrik reinfeldt, carl bildt, samhälle, regeringen, temperament,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar