torsdag 8 november 2007

Vem kan klaga på honom...

Hoppsan!

Någon uppfattade det jag skrivit nedan som oempatiskt. Det är det absolut inte menat så. Tvärtom, tvärtom. Jag är en stor beundrare av duktiga tjejer och jobbar stenhårt för dem. Dessutom vet jag vad det kostar på toppen och jag har själv betalat priset för min egen kreativitet genom åren. Så jag vet vad det handlar om, även om jag sluppit bli beskådad genom lupp av pressen på samma sätt som nu skett. Men det har kostat i tårar och förtvivlan och känslan av att bli missförstådd. Tyvärr inte bara en gång. Med åren blir man som en tilltufsad vildkatt.

Jag vill egentligen bara uppmuntra Ulrica att ta nya tag, glömma det här och stärkt gå vidare, för värre kommer det väl aldrig att kunna bli. Dessutom tycker jag att ingen ska behöva behandlas som har skett, men omvärlden är tuff och man får dessvärre ta konsekvenserna. Att vara statssekreterare är ett jobb där det inte går att pussa någon och vara berusad offentligt. Så är det bara. Media är där direkt - som gamar rycker de tag i allt som luktar skandal.

Det är bra mycket lättare att rycka tag i en ung framgångsrik kvinna än en bastant man i sina bästa år som ser på en med stålblick. Man behöver lära sig att undvika dessa fällor. Ulrica Schenström som i det här fallet är en symbol för duktiga tjejer, är värd att ha det bra mycket roligare än vad det kan bli på ett sånt jobb. Jag vill se henne på en annan bra position omgående nu. Full respekt... Så småningom kan hon bli statsminister ;-)

Alla borde läsa Berger & Luckmanns bok Social construction of reality, där kan man få en viss förståelse för hur mekanismerna bakom fungerar och varför det blir ett sånt ståhej när någon går utanför ramarna.

Gårdagens text:

Statsministern är en klok karl och har nu vis av tidigare erfarenhet valt en person som har erfarenhet och säkert står pall för det mesta som krävs i rollen som statssekreterare. Det är nog så att på just det jobbet går det inte att förnya så mycket, utan det är mer en institutionell roll som passar en man med grånad tinning och en himla massa erfarenhet. Jag är född samma år som han och vet att det går att vara både ny och modern moderat trots den saken.

Och som en av mina husgudar, Platon sa och som jag brukar tjata om - Det är först i 50-åldern man är danad för statens högre ämbeten. (jag vet att det kan bli lite tjatigt, men medge att det är bra?)

Så nu hoppas jag att Ulrica Schenström strax kan få återgå till ett nytt kreativt jobb i lugn och ro där hon kan få ha det mycket roligare och dessutom få utlopp för sin kreativitet. Så inget ont som inte har något gott med sig. Men visst är det märkligt att kvinnorna åker dit, men samtidigt ska man inte ta vilken skit som helst. Det var bra att Ulrica att slutade nu. Tänk vad skulle hon annars ha kvar att göra i sin karriär egentligen?

Nu blir livet bra mycket roligare för henne - tror jag. Unga tjejer ska inte ha såna där allvarliga jobb.




(SvD)
Andra bloggar om: , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hu. En ganska oempatisk kommentar från din sida. Och väldigt mycket "von Oben". Du vet bättre än hon själv vad som roar henne och vad hon bör syssla med...

Konstigt helt enkelt.


A

Mary X Jensen sa...

Nej nej - inte alls oempatiskt. Bara skriven i all välmening och med största medkänsla.

Jag stöttar henne, men vet hur samhället fungerar och det är inte kompatibelt med ett "utåtagerande" på höga statliga jobb. Det finns en tyst ordning som alltid kommer att ta kommandot. Läs Berger&Luckmann. Det är intressant och man vaknar, dessvärre besviken kanske men man lär sig att hoppa över de värsta grynnorna.

Jag har dessvärre lärt mig den hårda vägen själv. Därför är jag krass - men jag vet att mankommer igen. och jag har varit 35 och duktig...