Plastikkirurgen i Malmö fick det inte lättare av att överklaga sin dom. Fängelsestraffet ökade från tingsrättens 3.5 års fängelse till mer än 4 år. Min lekmannamässiga uppfattning om det hela är att det verkar som om att det allt mer sällan händer att straffen blir lindrigare när man tar de uppåt i stegen. Samma sak hände med Stureplansprofilerna, de blev inte heller frikända i nästa instans som de kanske trodde.
Om detta är ett tecken på att våld mot kvinnor i allt större utsträckning betraktas som allvarligare än vad det gjorts tidigare eller är det så att de brott som begåtts på senare tid är grövre? Jag kan inte bedöma det. Men det verkar som om man lyssnar mer på kvinnorna numera och att deras klädsel inte är avgörande för att mannen kan få bete sig precis hur som helst. För kvinnor är det glädjande eftersom det markerar var gränserna går och framför allt att det finns gränser.
Vad jag dock undrar över nu, är hur män, som det oftast handlar om, frivilligt är beredda på att förstöra både sitt eget och andras liv på det här sättet. Vad är det som driver till synes framgångsrika människor, med kapacitet att skaffa sig ett kvalificerat yrke, att förstöra för sig själva på det här sättet. Det verkar inte helt ovanligt dessvärre. Det skulle vara spännande att få igång en diskussion kring det. Hur kan man bara vara så självdestruktiv?
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, fängelsestraff, plastikkirurgen, självdestruktiv, straff, rättsväsende, moderaterna, kvinnosyn,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar