Det är en synnerligen intressant fråga som Gudmundson tar upp. Har vi rätt politiker? En annan fråga vi kan ställa i det här sammanhanget är - Får vi rätt politiker? Om ett uppluckrat personvalssystem införs. Man ska inte glömma att det är ganska få personer som är villiga att ställa upp och bli offentlig person med allt vad det innebär av att bli nagelfaren och uthängd i media. Ett jobb som innebär att man aldrig är ledig men ständigt ifrågasatt för. Det är betydligt enklare att kritisera andra.
Partiorganisationerna styr starkt vilka kandidater man vill ha på olika positioner. Det är inte frågan om något annat. Det finns även här anledning att se på den frågan ur två vinklar. Ska kandidater släppas helt fritt med de resurser de har att skapa sig själva ett namn? Ty det behöver inte innebära att de är bra som politiker.
Eller är det kanske bra att erfarenheten och praktiken kan få chans att avstyra de värsta kandidaterna? Med de värsta i det här fallet menar jag de personer som ser sig själva som sända från Gud och därför inte heller har någon anledning att kompromissa och inordna sig ens i de mest grundläggande partifrågor. Politik är trots allt ett lagarbete även om det naturligtvis är önskvärt att det är högt i taket.
För det finns nämligen de som kan konsten att själva framställa sig som superkandidater och utan skrupler och någon som helst avvägning säljer in sig själva med olika och ibland tveksamma metoder. Man ordnar egna medlemsträffar och betalar medlemsavgifter till människor som lovar att kryssa både för egen del och för andra som man vill ha i sin närhet, man kampanjar helt skrupellöst. Om det är för att man brinner för politiken eller för den egna personen är svårt att bedöma.
Den moderate riksdagsmannen Göran Pettersson ger sin syn här och belyser det faktum att det inte behövs särskilt många kryss för att komma högt upp på en valsedel. Gå in här och kolla hur få kryssade kandidater det finns i era egna kommuner och fundera kring detta.
Per Gudmundson menar att man kanske kunde höja valdeltagande om man fick stryka namn, det gjorde man förr och det var en bra ordning. Min kunskap om varför det systemet togs bort är dock begränsad. Säkert någon som läser här som kan upplysa om det.
(intressant)
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, personval, moderaterna, valsystemet, regeringen
2 kommentarer:
Jag håller med om den aspekt du drar fram här. Även om jag i min gene kommentar i mitt eget blogginlägg tar det på ett något högre plan. men denna aspekt är nära förknippad med mina synpunkter kring korruption.
I bland är det förvånande hur konservativa (som du väl är?) och vänsterradikala kan hamna på samma ståndpunkter i förhållande till nyliberalser.
Det där med strykning tycker jag kan komma tillbaks. Det fanns ingen motivering som jag kommer ihåg till att ta bort det, mer än införandet av det positiva personvalet. Strykningen var ju en slag negativt personval kan man säga.
Jo då jag är konservativ på ett modernt sätt ;-) och därutöver aningens egensinnig.
Men faktum är att det är först när man börjar betrakta livet ur en pragmatisk och inte bara ur en ideologisk som man kan nå varandra över gränserna.
Jag tycker faktiskt att nya moderaterna jobbar en hel del på det sättet. Praktisk politik. Det ställer till mycket för den som sitter fast i sin ideologi. Även politik utvecklas.
Att vi sedan ser utifrån olika vinklar vad gäller individ och kollektiv är förstås en grundläggande skillnad.
Skicka en kommentar