När det blir färg på skärmen så är det lek...

Det blir mer och mer uppenbart att det finns en generationsklyfta mellan den som använder datorer och nätverk till att skapa mervärden i sin sociala omvärld och de som tror att datorer är till för att skriva brev och registrera på. Det gäller att tänka om här och det snabbt.

Under mitt yrkesliv har datorer alltid funnits med som en viktig variabel, såväl när jag arbetat som branschjournalist som när jag haft olika roller på företag som Digital Equipment, Microsoft, Hogia med flera. Det säger sig självt att på dessa företag har man haft en yvig inställning till datorer och kommunikation även socialt sätt. Här var e-posten en central del av företagets fortlevnad.

Bert-Inge Hogsved på Hogia ledde sitt företag till stor del via e-post. Som chef där hade man alltid möjlighet till direktkontakt med honom när det behövdes, via e-posten. Det var socialt så att det förslog med den tidens mått... nu är det andra möjligheter som gäller.

Internet har med skogsbrandens hastighet nått ut över både företag och privatliv. Sociala medier med bloggar och interaktiva nätverkssajter som Facebook exempelvis är en naturlig del av tillvaron för de flesta av oss. Vi söker vår information dirket via Google och andra sökmotorer och hoppar över dåtidens informationskällor.

Vi kastar Rollodexen och visitkorten och hanterar våra kontakter via Facebook, jaiku och twitter. Vi kommunicerar med andra och inte bara de som är närmast. Du kastar ut en fråga och du får svar, kanske från andra sidan jordklotet. Med blixtens hastighet sprids nyheter och förfrågningar. Vi bokar resor, vi köper mat, kläder, böcker... Vi bloggar, vi delar med oss av åsikter och kunskaper och vi får en hel del gjort på det sättet. Vi läser nyheter som vi tidigare gjorde på papper. Vi kommunicerar med omgivningen, skaffar nya kunder och kontakter och kan snabbt snappa upp både bra och dåliga vibrationer. Inte minst viktigt i kontakten med kunderna. De surfar också.

För den som inte gillar eller förstår det här moderna blir det förstås ett hot och på vissa ställen har man till och med förbjudit surfning på arbetstid. Jag begriper inte hur man tänker. Om någon gör en privatsurfning en stund på arbetstid och kanske beställer en semesterresa så innebär det i sin tur att man inte behöver gå hem tidigare eller ta ledigt för att göra detta. Förmodligen så tar man hem på gungorna det man förlorar på karusellerna.

På Nordea betraktar man inte surfning som ett problem utan anser att det är chefen som sätter gränser och att datorn är ett arbetsredskap, det låter mer vuxet och modernt på något sätt. SEBs personal får däremot inte längre surfa på Facebook och Youtube på arbetstid, inte på några andra sociala nätverkssajter heller. Det handlar om att ägna sig åt företagets kärnverksamhet under arbetstid menar den it-säkerhetsansvarige på banken. Vilken bank väljer den unga duktiga personalen att jobba på?

Smittskyddsinstitutet har också en IT-chef som spärrar de anställda från att besöka vissa sajter. Jag kan förstå det när man kollar på creeper, och kan se hur vissa offentliganställda sitter och kollar på porrsajter dagarna i ände. Men att ta steget till att stänga av exempelvis Facebook verkar helknäppt. Där kan man både finna och skapa nya kontakter på ett enkelt och oerhört effektivt sätt. Däremot handlar det om att lära sig att inte lägga upp bilder på sig själv "när man är full som en kastrull" iförd T-tröjan med företagets logga på, som ett exempel jag såg.

Det är väldigt intressant det här hur ny teknik krockar med gamla föreställningar. Textbaserad skärm är OK men så fort det blir grafik så blir det för skojigt. Då blir det genast privat och så kan vi inte ha det på arbetstid menar många. Med tanke på hur många det är som jobbar när de är hemma numera så är det väl uppenbart att begreppet arbetstid håller på och suddas ut. Bra eller dåligt det kan man kanske resonera om.

Men tänk så här du som är chef. Telefonkatalogerna börjar försvinna, visserligen kanske det finns någon gammal någonstans men den är säkert inaktuell. När jag vill ha tag på mina kontakter så kollar jag på självklart på Facebook. Det är min nya adressbok helt enkelt. Där kan jag också hitta nya kontakter och även träffa på såna som jag inte kände förr och som kanske känner någon som jag känner. Vilka affärsmöjligheter finns det inte i detta? Facebook är inte bara kul - det är till nytta också. Om jag sedan skjuter ner någon zombie medan jag väntar kanske det kan betraktas som telefonklotter.

Varför utgår gamla stofiler (förlåt mig men jag känner så för teknikfientlighet) ifrån att allt som har färg är för roligt? I de nya sociala nätverken finns stora möjligheter att skaffa nya kunder och knyta ihop gamla med varandra. Förstår ni inte det på SEB och andra ställen där vissa sajter stängs av. Att folk sitter och porrsurfar kanske inte hör till kärnverksamheten men att vara social med sin omgivning hör definitivt till.

Det är väl möjligt och till och med troligt att det finns en och annan som missbrukar sin tid och gör fel saker när de borde arbeta. Det är nog samma personer som har långa privatsamtal och överhuvudtaget ägnar sig åt annat än arbete ändå. Med eller utan internet, skulle jag tro. Detta är inte internets fel utan en ledarfråga och borde naturligtvis kunna lösas med ledning, arbetsbeskrivningar och policydokument. Man måste lära sig att leva med internet, sociala medier och modern kommunikationsteknik helt enkelt, det är liksom här för att stanna...

I dagens Computer Sweden har man siffror att ge, det surfas privat i genomsnitt 48 minuter om dagen på svenska sajter - en dryg fördubbling på fyra år. Men hör nu redaktören, ni är en IT-tidning. På de senaste fyra åren har det hänt så oerhört mycket vad gäller användningsområden inom det digitala området så det går inte att jämföra tid på det här sättet. Artikelförfattaren menar dock att det är ett symptom på något annat om folk surfar mycket på sin arbetstid. Det håller jag med om. På en arbetsplats måste det väl ändå vara en ledarfråga hur personalen arbetar och vad de ägnar sin tid åt.

Börjar inte arbetstid till exempel att bli en omodern variabel - nu när vi kan utföra vårt arbete vid olika tidpunkter och från olika platser. Är det inte resultat utifrån i förväg bestämd mål man vill uppnå? Hur mäter man allt arbete som utförs utanför kontorstid, bara för att det är möjligt. Det skulle jag vilja se siffror på. För att börja stänga av internet för de anställda innebär att man också vänder sina kunder ryggen menar Nicas Strandh på bloggen researcher.

För många av oss som vant oss vid sociala medier så är den digitala informationsflödena helt nödvändiga, vi går aldrig tillbaka. Så tala med oss som håller på om ni vill ha hjälp med kommunikationsstrategierna. Det finns många aspekter nämligen.

Åttaåringen gör en egen hemsida med sina favoritspel länkade till kompisarna, informationen finner han på internet, via Wikipedia och bland bloggar och sedan sprider han sina upptäckter. Är det någon som tror att han kommer att välja en arbetsplats där datorerna är avstängda? Inte blir det de vassaste knivarna i lådan med de unga i som vill arbeta på företag som stänger av delar av internet.

(intressant)

(DN)

Läs även andra bloggares åsikter om sociala media, media, internet, privatsurfning, surfa, företag, samhälle, IT, Facebook, arbetstid, ledarskap, förbud