Bitte Assarmo skriver i Aftonbladet att Jantelagen är viktig och
nödvändig och rent av väldigt bra. Häpp säger jag då och med ett brev på posten fick jag följande rader av min kompis Fredrik.
Hej Mary!
Jag läste artikeln om Jante i Aftonbladet. Tack, men...Jag håller inte alls med artikelförfattaren. Människor *är* olika bra på olika saker, och det är bra att det även i Sverige finns mer förståelse för det idag. Mindre Jantelag, alltså. Liksom att en del arbeten ger betydligt bättre betalt än andra - eftersom arbetsinsatsen är värd mer, i pengar räknat. Detta har dock *inget* att göra med det vi brukar kalla människovärde, och det är där som artikelförfattarinnan (och många andra debattörer) går vilse. Inte sällan därför att de *själv* omedvetet resonerar som om människovärdet ligger t.ex. i lönen eller prestationen.
Hon klarar själv inte att hålla isär detta, och projicerar sedan detta felslut på andra som hon anklagar för att se ner på människor. T.ex. menar hon att andra tycker så här, hon skriver: "Den som har en bostadsrätt är mer värd än en hemlös." Jag har aldrig hört någon uttrycka eller mena något sådant. Däremot finns det politiska krafter som motarbetar folks vilja att äga sina bostadsrätter. Vad har de för människosyn?
Hon skriver: "Den som är frisk är mer betydelsefull än den som är sjuk. Den som har jobb är närande medan den som blivit arbetslös är tärande." Den som är frisk och har jobb gör mer för landets tillväxt och skatteintäkter, medan den som är arbetslös och/eller sjuk naturligtvis behöver hjälp av andra och försämrar BNP och statsbudget etc. Det är självklarheter som man bör kunna konstatera utan att bli anklagad för att nedvärdera människovärdet hos arbetslösa eller sjuka.
Jag har själv varit både arbetslös och hemma pga sjukdom, och blev då förstås tillfälligt "tärande" med avseende på t.ex. mina och andras besparingar utan att vara mindre värd som människa. Detta gäller förstås även andra sjuka etc, men om jag säger så om andra så blandar artikelförfattaren ihop detta med begreppet människovärde och påstår att jag ser ner på sjuka och arbetslösa. Hon skriver: "För varför i hela friden ska vissa människor nödvändigtvis tro att de är bättre än andra?" Därför att vissa människor *är* bättre på en del saker än andra, förstås. Och de andra är kanske bättre på något annat.
Fast hon kanske avser de människor som anser att de *generellt* är bättre och klokare än andra, och därför måste bestämma vad som ska göras med t.ex. 60% av de andras egen lön, eller hur länge de andra (mindre kloka) ska kunna stanna hemma hos sina barn, och därför tvingar sig till denna makt?
Nehej, inte det.
mvh
fredrik w
florens
Läs även andra bloggares åsikter om jantelagen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
"Den som är frisk och har jobb gör mer för landets tillväxt och skatteintäkter, medan den som är arbetslös och/eller sjuk naturligtvis behöver hjälp av andra och försämrar BNP och statsbudget etc. Det är självklarheter som man bör kunna konstatera utan att bli anklagad för att nedvärdera människovärdet hos arbetslösa eller sjuka."
Tror inte denna Fredrik vet vad BNP är för något.
En sjuk förstör inga producerade värden, en sjuk i sig genererar positiv BNP i form av kund till flera tjänster som vilken annan kund, hos försökringskassan, rehab, apotek, läkare osv. Eller menar Fredrik att dessa tjänster skapar negativa värden för dom som säljer dom?
Då är oxå alla landets pensionärer rena döden för BNP.
Han kanske var ute och famlade om BNP per capita, om han möjligen hade detta i tanke så stämmer att en sjuk inte själv skapar BNP, men efterfrågar sådant som skapar BNP iom sin konsumtion såsom sjukvård, mat, gympadojor etc, men inte ens här destruerar en sjuk andras producerade värden, annars skulle ingen medicinfabrikant få betalt alls.
Det kan vara sant att en sjuk skapar mindre BNP än om han/hon vore frisk, man kan kanske anta att en sjuk under sin sjukperiod ligger under snittet i skapande av BNP per capita, men då tror Fredrick att alla som ligger under snittet tar bort BNP producerade värden från dom över snittet.
Så också dom som sparar kapital på banken eller madrassen istället för konsumerar tillhör denna grupp.
Höj sjukersättningen och denna grupp kommer konsumera mera, med andra ord efterfråga fler varor och tjänster, vips så har BNP totalt stigit tom tillväxten gör det då tillväxt är ett mått på omsättning inte bara på ren produktion.
Men utan dom underpresterande skulle dom högpresterande inte kunna sägas vara högpresterande.
Roger, varje person som inte arbetar leder förstås till en sämre BNP än om de hade arbetat, precis som jag skrev. När man inte arbetar genererar man själv varken produktion eller skatteintäkter (netto). Däremot måste förstås andra arbeta för att hjälpa dig (som du skriver) men värdet av detta måste betalas antingen av andra, eller av medel som man själv arbetat ihop tidigare. Det blir alltså ingen positiv nettoeffekt på BNP.
Man kan få kortsiktiga ökningar i BNP genom att överföra pengar från sparande till konsumtion, eller från en svensks konsumtion till någon annans genom att t.ex. "höja sjukersättningen" som du skriver. Men i längden måste denna överföring betalas av andras produktion, så det blir ingen positiv nettoeffekt i längden. I båda fallen är det antingen egna eller andras besparade pengar som man tär på.
Det är viktigt att förstå att inte all "arbetsskapande verksamhet" ökar BNP netto. Lika litet som varje utgift är en god investering. Roger verkar inte ha förstått detta.
Ingen kan inverka negativt på BNP, vissa mekanismer inverkar mindre positivt på BNP ja, men att kalla det negativt är helt fel benämning.
Inte ens en person som lever i skogen på rötter och bär, har ett nöje på nätter att råna banker, inverkar negativt på BNP.
Tror du famlar efter att dom som befinner sig under medel i att producera omsättning inverkar mondre positivt än dom över medel, så ja.
Vem som gör arbetet betyder inget för BNP, bara att det görs, som du också skrev.
Vårt sätt att mäta BNP gör att omsättning betyder en stor del av vår sätt att beskriva tillväxt, där sparande avstannar tillväxt. Du var inne på att dom genererar mindre skatt (dock spelar netto eller brutto mindre roll för omsättning), dt är ju sant, skulle det då vara en positiv effekt på BNP om vi höjde det totala skattetrycket samt hade totalt flöde i statsfinanserna?
Roger, det uttryck du kritiserar mig för (och citerar...) har du själv hittat på. Jag skrev "försämrar BNP" och naturligtvis försämrar det BNP om fler t.ex. är sjuka eller arbetslösa.
Både dina inlägg och den artikel som jag skrev om ger intrycket att ni har svårt att känslomässigt hantera detta enkla faktum. Ni förnekar det. Och ffa (för att återgå till grundfrågan) så handlar detta inte om hur man ser på människovärdet.
Roger skrev: "Tror du famlar efter att dom som befinner sig under medel i att producera omsättning inverkar mondre positivt än dom över medel, så ja."
Nej. Du skriver nonsens. Är alla hemma och sjuka, arbetslösa eller pensionärer så blir BNP så småningom noll. En sjuk, arbetslös eller pensionär genererar själv inte BNP netto i längden, utan hans konsumtion av vård och varor (vilket iofs räknas in i BNP när den tas ut) kommer från resurser som antingen någon *annan* jobbat ihop, eller han själv jobbat ihop - *tidigare*, när han jobbade. Det handlar alltså bara om uppskjuten eller omfördelad konsumtion.
http://www.youtube.com/watch?v=wpsdLLVRkYA
Skicka en kommentar