söndag 22 juni 2008

Många sätt att uttrycka vrede och missnöje...

Bloggosfären har visat känslor. Det har varit Bloggbävning, nu är det efterskalv. Det har rått ett slags tillstånd där man haft svårt att behärska sig. Bloggosfären består av enskilda som har olika sätt att ge luft åt sin frustration. Vissa uttrycker sig i ord, andra i bild eller film. Några använder svordomar.

Men en sak är klar - vi är många som är rent ut sagt förbannade på det som skett. Lite lull-lull ovanpå lagen räcker inte. Att sen folkpartiet och centern nu verkar slåss om vem det är som har hittat på tilläggen gör inte saken mer fantastisk precis. Tror ni att resten av befolkningen är fullständigt dumma i huvudet? Det här känns inte som ett äktenskapsgräl som går över efter en natts sömn coh man på morgonen glömt alltihop.

I centerpartiet har man tydligen tagit väldigt illa vid sig av den rejäla sågningen uttryckt i kraftord och skriver till bloggaren Richard Slätts chef och klagar på uppträdandet. Det är helt otroligt egentligen. Förmodligen så är det som när läraren ringer till föräldern och klagar på ungen. En slags vilja och önskan att bringa ordning i buset antagligen. Men så fel det blev... Jag tycker faktiskt att man ska betrakta både uttrycken i samma härad. Frustration helt enkelt fast från varsitt håll. Däremot så kommer det väl förhoppningsvis dröja innan något parti gör samma sak på grund av någon annan bloggare. Det blir för stort.

De högljudda protesterna har sina skäl. Vi väljare tycker inte att regeringspartierna har levt upp till våra krav på förtroendevalda, att arbeta för vårt bästa. I stället har det röstats igenom ett förslag som innebär att vi alla kommer att med lagens hjälp kontrolleras. Ja, det gäller väl också regering och riksdagsledamöter själva. Det är någonting alldeles oerhört. Undra på att man blir förbannad och tar till kraftuttryck. Men om man vill ha respekt tillbaka så tror jag att det kan vara fel metod faktiskt. Ingen lyssnar till en unge som står och skriker. Det gäller att bemöta med fakta, starka motargument och framförallt vara som en iller just nu. Och inte ge upp. Idag kan vi läsa att Belgien inte tycker att det är någon hit att Sverige ska avlyssna deras befolkning. Det säger väl något om den okunskap kring hur internet helt utan nationsgränser skickar filer kors och tvärs över landsgränserna.

Att en borgerlig regering tvingar igenom en lag som skulle göra vilken öststat som helst grön av avund, det är helt ofattbart och har förstört min midsommarhelg. Även om det för mig skulle ta emot att be alla fara åt helvete eller använda nedlåtande epitet på enskilda eller söka syndabockar hos namngivna riksdagsmän så visst har jag starka känslor. Nöjd är jag inte, och inte gillar jag läget heller, utan känner mig grundlurad och det av min egen regering. Jag tror jag också säger lite djävlar nu...

Sanna tycker också att man ska besinna sig lite. Jag håller med, man behöver inte ge utlopp för alla sin känslor offentligt. Det får motsatt effekt mot den önskade. Nu är det sakfrågan som gäller. Går det att stoppa den här lagen? Det intresserar mig mer än att vara arg på inblandade människor och söka syndabockar för att det blev som det blev. Enligt min tro så hamnade alla i någon slags affekt. Det kan inte vara på annat sätt... Jag ställer mig int epå något sätt bakom den personförföljelse som unga riksdagsmän råkar ut för nu. De gjorde vad de kunde, ingen som inte ingått i ett gruppdynamiskt sammanhang kan först vad de har gått igenom. Vi får hoppas att det i stället stärkt dem.

Vi är många sk. kärnväljare som har våra dubier nu.

Men som sagt man kan uttrycka sig på många olika sätt. Övervakning har aldrig varit särskilt uppskattat - så här sjöng Povel Ramel. Det är lite mildare än svordomar men det tar lika bra.


(intressant)
(Sydsvenskan)
(Aftonbladet)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 kommentarer:

nicklas eriksson sa...

Du borde väl ha känt dig grundlurad av din regering sedan tillträdet ungefär? Det är ju inte klassiskt moderata frågor man har drivit precis.

Men nu vet du hur det känns! Och det är inte roligt. Jag hanterade min besvikelse genom att lämna partiet. Uppmanar dig att göra samma sak. Det svidert lite men stoltheten blir desto större.

Mary sa...

Jag känner mig lurad på just FRA-lagen. Men jag har en del lokala engagemang med många trevliga och sympatiska moderater som vänner. Vi hanterar helt andra frågor lokalt. Hur jag gör centralt sedan återstår att se.

Detberor lite på vad som händer framöver.

Farmorgun sa...

Ja, för att fixa denna soppa krävs många lika goda kålsupare, därför kan det vara en tröst att tänka på att det i det politiska träsket finns en och annan fast tuva med den mest oväntade kulör. Därför gäller det att se bortom demarkationslinjen i det traditionella ordkriget mellan höger och vänster när det gäller FRA - nu gäller det att alla demokratiskt sinnade människor gör gemensam sak. Ses vi vid riksdagshuset imorgon?