torsdag 22 januari 2009

Bättre sociala ingenjörer än Alva Myrdal...

På moderaternas framtidskonvent var det någon (jag minns inte vem det var) som uttryckte att moderater ska inte bli bättre på social ingenjörskonst än Alva Myrdal. Det var också i samband med något ärende i familjeinterveneringsfrågor.

Jag vill protestera emot att de stackars ungarna alltid ska bli inblandade i jämlikhetsprojekten. Om föräldrarna gör vissa val hur det passar för dem att använda exempelvis föräldrapenningen så är det upp till dem. Det är möjligt att det inte idag är riktigt jämlikt meellan föräldrar när det gäller vem som är hemma med barnen. Men nog är det redan idag så pass mycket vanligare att pappor är hemma än det var förr? Förr är på 70-talet, då var det väldigt få pappor som valde att vara hemma med sina småbarn. En och annan var det ändå, och de fick också betala sitt pris för det. Med problem på jobbet och karriären. Idag har detta förändrats och det radikalt. Politiker behöver inte lägga sig i den saken.

Det är onekligen en ekonomisk fråga för olika familjer det här. Det är dock mer vanligt idag än det var förr att kvinnor har bra jobb och därmed blir det naturligare att dela på ledigheten, eftersom det ekonomiska avbräcket inte blir så stort. Men det där sköter sig själv pånågot sätt och statens inblandning behövs verkligen inte. Bättre vore att satsa på att förändra attityderna på att få lika löner för lika arbete istället, oavsett kön. Där finns det jämställdhetsvinster att göra.

Sen kan man fundera över varför man aldrig utgår i från barnen? Varför heter det föräldrapeng och inte barnpeng till exempel? Varför blir inte farmor, mormor, farfar och farmor automatiskt inblandade i de här möjligheterna - att få vara hemma hos barnbarnen? Familjen är en viktig institution i smahället och borde väl snarare förstärkas.

Absolut ska familjerna själva få styra hur de vill ha det med barnpengen. Det känns inte bra att moderater intervenerar i familjelivet och framför allt inte att man experimenterar med barnen för att jämställdhet mellan föräldrar ska uppnås. Den pågår redan. Jämställda löner skulle ha en bättre effekt. IMHO (som då betyder in my humble opinion för den som inte vet det)

Tillägg: Ett annat sätt om man vill få papporna att stanna hemma är att ta bort inkomsttaket. Det vore radikalt.

Här kommer bloggarna: Peter J Olsson, Inte politikerna som vet bäst säger Paul Lindquist. Gärna hemmapappa men inget tvång säger Kent Persson. Myrdalsmoderater? Fytne, Hagwall,
Ingerö - feministiskt familjeförbud. Göran P, Förmynderi säger HAX,
Staffan Strömbäck

(intressant)


(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 kommentarer:

Carl-Uno Olsson sa...

Du glömmer att fördelningen av föräldraförsäkringen baseras på rationella ekonomiska beslut utifrån familjens ekonomi och att det grundläggande problemet är de matriarkala maktstrukturer som styr parbildningen.

http://varasosse.se/2009/01/kvotering-kd-och-kronhjortar/

Mary sa...

Det kan man ändra på... Jämställda löner är ett sett. Att ta bort inkomsttaket ett annat.

Carl-Uno Olsson sa...

Jag är för jämställda löner mellan män och kvinnor. Men jag tror inte att det blir bra om vi inför lika löner oberoende av anställningstid, erfarnhet och ålder.

Så länge arbetsgivaren får betala mer för erfarenhet och anställningstid så kommer dagens föräldraförsäkring att gynna beslutet att den av föräldrarna som är minst etablerad på arbetsmarknaden stannar hemma.

Även om lönerna är jämställda mellan män och kvinnor.

Mary sa...

Carl-Uno det kan du ha rätt i och det är väl int ehller önskvärt. Man vill kanske uppnå något med sitts trävande. Men att ta bort inkomsttaket borde hjälpa högavlönade pappor att vara hemma.

Sen tycker jag iofs att det är ganska trist att allt ska krets krin glivet när man är småbarnsförälder som om allt ska hända då. Ungarna är små ganska kort tid och man får dem aldrig igen sen.

Barnbarnen då...

thebe sa...

Svår fråga det där. Jag ogillar tanken på att någon ska peta i vad familjer har för sig. Taket i föräldraförsäkringen är löjligt lågt, och att ta bort det vore en, dyr, välgärning även för jämställdheten, brukar jag alltid påpeka när tillfälle ges. Vilket ger mig arga blickar, eftersom påståenden om det tolkas som löneskryt. Världen är konstig. Att man inte gör det är väl bara en ekonomisk fråga. Paradoxalt nog tvingas man välja mellan att hålla skatterna nere och att inkräkta på familjernas valfrihet. Att ta bort föräldraförsäkringen helt och slopa ännu mer skatter är ett annat alternativ förstås ...

Anonym sa...

Jag tycker inte om att man gör sin tid med barnen till en ekonomisk fråga. Man kan göra uppoffringar och prioriteringar i livet. Det är många som gör det, men om jag ska vara ärlig så förstår jag inte dom människor som kanske tjänar 40000 efter skatt ihop och inte får ekonomin att gå ihop. Jag förstår faktiskt inte dom. För alla utgifter dom har, har dom mer eller mindre valt själva. Jag och min sambo tjänar 30000 efter skatt, och då betalar vi av på en central bostadsrätt, köper nästan allt ekologiskt och går ofta på middag, teater och bio. Men av nån anledning (vi kanske trollar med knäna) så kan vi lägga undan 10000 i månaden. Vi hade haft råd med ett barn utan problem. kanske t.o.m. två utan att göra några större uppoffringar.
Så dom som inte har råd eller vill vara med sina barn tycker jag borde gå till en ekonomisk rådgivare om dom prioriterar saker och rätt postnummer framför sina barn.
/Daniel