Socialdemokraten Eva Rundqvist som häromdagen funderade på sin blogg om det var så att aktiva FRA-motståndare var betalda av främmande makt för att kunna blogga och sedan tog tillbaka uttalandet och bad om ursäkt jobbar som kommunikationsstrateg på myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Vi får väl hoppas att hon inte jobbade när hon skrev sin bloggpost och att orden flög före tanken, annars känns det lite obehagligt. Hur som helst så går debattens vågor höga bland kommentarerna på hennes blogg.
FRA-lagens motstånd är starkt och det handlar om att vi inte vill att hela svenska folkets kommunikation ska få avlyssnas, detta oavsett de försäkringar dagens politiker ställer kring försiktigheten runt det hela. Dagens politiker är inte morgondagens och om dom vet vi inget alls. Alla är inte goda. Vi andra vill bara behålla vår personliga integritet. Det blev så uppenbart under debattens höga vågor att kunskapen kring hur internet fungerar fanns ute hos bloggarna snarare än hos beslutsfattarna.
Däremot är det ingen som påstår att inte signalspaning är nödvändigt. De har skrivits så mycket om detta så någon närmare förklaring till det behövs väl inte? Anna Petersson och Mikael Nilsson startade hemsidan StoppaFRAlagen och fick igår hederspris av Aftonbladet på Stora Bloggprisgalan för sina insatser kring opinionsbildningen. Idag skriver de tillsammans med Mark Klamberg och Jon Karlung på Aftonbladet debatt om sin syn på hur FRA-lagen har utvecklats. De är inte nöjda.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA,
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
8 kommentarer:
Mary
Det hade jag inte en blekaste om. Obehagligt. Ska ta detta ett varv. Återkommer.
Pratade annars nyss med Ulrika Falk. Kul att ni träffades! Ulrika är en bra kompis.
Johan
Sådärja, då har vi alltså svart på vitt att hon missköter sitt jobb. Kanske inte helt uppenbart, men när man funderar lite djupare så blir det kristallklart. Lite kul också att hon använde orden "den lede ryssen". Vi som är gamla nog och kommer ihåg kalla kriget när det stod i full blom, vi kan också dra oss till minnes det faktum att vår frihet att inte vara övervakad var vårt starkaste moraliska vapen gentemot regimerna bakom järnridån. Vi pekade finger åt STASI, KGB, Securitate osv.. Någonstans i vårt medvetande förtod vi det där om proportionalitet och effektivitet, att en effektiv brottsbekämpning inte fick gå utöver de värden i samhället som utgjorde rättstatens grund, hur viktigt detta var för den grudlagsfästa fria åsiktsbildningen som ligger till grund för opinionsbildningen, utan vilken demokratin inte kan finnas. Således.. Hon jobbar alltså för Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Kunde hon tänka lite längre än sin indoktrinerade skräck för allt som kan tänkas vara farligt, men sällan är det, så skulle hon inse att hon gravt missköter sitt samhällsskyddande jobb när hon inte preffesionellt agerar å det kraftfullaste mot FRA-lagen eftersom den i effekt förbjuder privat kommunikation enär operatörerna tvingas att kränka sina kunders privata angelägenheter genom de där "samverkanspunkterna". Men hon är väl lydig, har inget att dölja och ursäktar sig med att bara lyda order, vilket är att vara direkt oansvarig, eller ett försök att slippa ta ansvar för det obekväma att gå emot "överheten". När alla bara lyder order och är inställsamma, då har man skapat tyranneriet, den fulländade toppstyrningen som vi såg exempel på vid tsunamikatastrofen. Alla som förstod, hade resurserna och visste detta, gjorde ingenting eftersom ingen order kommit, och så såg det ut ända upp till den ofrivillige diktatorn som var på teater eller nåt sånt. Att arbeta på denna myndighet och inte sätta hela sin karriär på spel för att bekämpa FRA-lagen med vad medel som står till buds, är att missköta sitt jobb å det grundligaste, och allt antagligen grundat på precis den lydiga inställsamhet som leder spikrat till frihetens motsats. tyranneriet. Dessutom motiverat med en skymtande ryss-fobi som delvis hade sin grund i att de övervakade sina medborgare helt obefogat och hade en brottsbekämpande effektivitet där målet tilläts helga medlen. Vad värre är, att ingen över henne i hierarkin krävt hennes avgång, sätter de personerna i en minst lika dålig dager. Men det är där vi hamnar när lydighet premieras, för det är då som den tyranniska naturen uppmuntras, eftersom denna personlighetstyp omger sig med ja-sägare och med tiden inte kan leda till något annat än extrem toppstyrning och därmed tyranneri. Ja, diktaturens kreatur, Palme formulerade det väl.
// Eskil P.
Sett i det ljuset kan man ana att försöket att misstänkliggöra Hax var rätt medvetet. Gott att hon fick påskrivet från flera håll. Människor som arbetar inom den myndigheten behöver ifrågasätta sina egna motiv för att inte falla offer för sina egna hjärnspöken. Vi kan bara hoppas att hon lärde sig något av detta.
Det som jag finner vara mycket oroande sett ut demokratisk synvinkel, är att de människor som tjänstemannen och socialdemokraten Eva Rundqvist företräder åsiktmässigt, är så oändligt många fler än de politiker på alla nivåer vi har rätt att rösta på vart fjärde år. Men hur får man som medborgare bort sådana som Eva Rundqvist från makten? (Utan att begå brott eller göra avkall på vår demokrati, naturligtvis) Dessa människor är ju numerärt många fler än våra politiker är och har därför de facto mer makt.
Därtill fanns det både förlöjliganden och undanhållanden av information i hennes blogpost, så ja - härskarteknik är inget enbart för Riktiga Män.
Sen tror jag att det var som privatperson hon skrev, men det hjälper inte. För oavsett vad man tror så är vi samma människa på jobbet som i det privata.
Jag skulle vilja lyssna på vad de säger i lunchmatsalen egentligen :)
Uppenbarligen blir vissa kommentarer för obekväma för henne, detta modererade hon bort:
-------------------------
Var går gränsen för när den enskildes integritet måste viktas mot behovet av att ha redskap för att försvara demokratin?
Den gränsen är mycket klart definierad sedan mycket lång tid tillbaks. Integritet är något personligt, det är privat kommunikation vi talar om, därför måste varje avvägning företas in casu, inte kollektivt. Före FRA-lagen så hade vi en lagstiftning som stod i samklang med detta, och därmed även grundläggande fri- och rättigheter. För att ens teletrafik skulle kunna bli avlyssnad, så var det tvunget att personen i fråga skulle vara skäligen misstänkt för rätt så grova brott. Därmed gjordes en bedömning in casu. Med FRA-lagen görs inget sådant när operatörerna tvingas att kopiera alla våra elektroniska brev till de där "samverkanspunkterna" ("samverkan" - ännu mer nyspråk).
Det har ibland sagts att e-post är att jämföra med vykort, men det har aldrig varit sant, varken med eller utan FRA-lag. Förr gällde att man var brottsmisstänkt, således var kommunikationen skyddad i lag, och inte alls så öppen som ett vykort, även om brevbärare inte får avslöja vad som stått på vykort, ens till polisen utan åklagares in casu-bedömning. Det har dessutom i alla tider varit mycket lättare att avlyssna gammal analog telefoni än att gräva i postsäckar, vilket varit lika olagligt utan brottsmisstanke, och inte skulle väl du kalla privata telefonsamtal för lika öppet som vykort? Idag med FRA-lagen så har det slagit över åt andra hållet, idag är elektronisk kommunikation (alltså även telefonsamtal) mindre privat än vykort, för med vykort kan avsändaren fortfarande vara fullständigt anonym, även om meddelandet inte är förtroligt i samma grad som brev. Lägg därtill att vi alla har så mycket mer kontakter och informationsinhämting genom nätet än vad vi någonsin haft genom andra kommunikationskanaler.
Så sakta kommer detta att gå upp för folk, och då ändras kommunikationvanorna efter vad en utomstående övervakare kan tänkas tycka. En anpassning till vad man tror att någon annan skall tro, dvs. det privata betraktas då som offentligt. Då förändras saker o ting radikalt på sätt som skadar den grundlagsfästa fria åsiktsbildningen och däremd opinionsbildningen som är grundläggande för demokratin. Det om något borde du som arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inse allvaret i, och däremd också lägga all din kraft och till buds stående medel för att riva upp FRA-lagen, för nu talar vi verkligen om ett reellt hot mot samhället och dess förmåga att utvecklas.
För sisådär 70 år sedan var homosexualitet brottsligt, blasfemistraff fanns kvar ända in på någotsånär modern tid osv.. Hade inte anonymitet tillåtits, privat kommunikation varit skyddad, så hade dessa saker helt säkert fortfarande varit brottsligt. De informella nätverk som rev ned de gamla murarna hade inte kunnat bildas. Tänk efter.. skulle en brottsling (ja, att vara bög var brottsligt då) kommunicera med sina vänner om han visste att de var avlyssnade, och därmed dra in dem. Knappast. Det där är ett strålande exempel på samhällsutveckling, ett exempel på varför den fria åsiktsbildningen är så viktig för hela samhällets utveckling och hur det påverkas när det privata inte tillåts vara strikt privat. Denna generella massavlyssning kommer att få socialpsykologiska konsekvenser som är fullständigt oöverskådliga och ge sår i samhällskroppen som är oerhört svårläkta. Gissa varför vi hade en bild av öststatsmänniskan som grå, trist och tekniskt underutvecklad? Jo, exakt samma socialpsykologi grundlade det. I en alltför kontrollerad omgivning tenderar människor att abdikera ansvar. Ingen tar risker och vågar sticka ut, och alla lyder bara order. När något uppenbart behöver göras, så görs ingenting så länge ordern inte kommit uppifrån, en extrem toppstyrning som är fullkomligt handlingsförlamad inför det oväntade.
Blir då brottsbekämpningen effektivare? Javisst. Jag behöver bara dra mig till minnes ett propagandblad från 70-talets öst. En bild från Moskvas tunnelbara jämte en annan från Harlem eller Bronx i NewYork, så hävdade de sitt vedervärdiga systems förträfflighet.. Men frågan är: "Effektiv brottsbekämpning eller demokrati?" Sök gärna på den frasen, som första google-träff får du ett tal som hölls vid demokrativeckan i Eskilstuna härom året.
överväg att FRA inte kunde signalspana och dechiffrera under världskriget
Supprise.. Då kunde inte FRA signalspana i privat kommunikation. Då hade man fortfarande hederligheten att kalla avlyssning för avlyssning, när man avlyssnade kabelburen kommunikation. Men inte ens då under brinnande krig runt våra gränser skedde avlyssningen generellt, även då gjordes en viss bedömning in casu om vilka peronsers telefoner som skulle avlyssnas och varför. Men nu skall all vår kommunikation registreras och snokas i, om så bara för att kontrollera hurvida den är "svensk". Men vad gör mig så misstänkt att staten skall snoka i min kommunikation bara för att jag brevväxlar med någon utomlands? Nu lever vi i en värld av datorkommunikation och datormysticism, och därmed fungerar nyspråket om "signalspaning" på alla som tror sig förstå bara för att de kan avända en dator, när de flesta inte ens med en mening kan förklara vad en dator är (trots att det kan göras fullständigt och uttömmande med ett enda sammansatt ord som börjar med efternamnet på en engelsk matematiker).
---------------------------
En som vill vara anonym.
Läste den anonyma kommentar som Eva Rundkvist hade modererat bort på sin egen blogg och tänker ta mig friheten att bearbeta texten och göra den till ett inlägg på min egen blogg då den har en hel del kvaliteter.
Har på mitt inlägg Integritet rör individer - inte MSB fått följande kommentar från Eva Rundkvist "Här modereras inte bort några inlägg såvida de inte är stötande innehåller främlingsfientligheter eller liknande, det påståendet får du nog ta tillbaka.
Däremot läser jag alla inlägg, vid högt tryck före publicering. Enkelt. Eva" Det betyder att antingen den som vill vara anonym far med osanning eller att Eva gör det. Vem ska jag lita på?
Skicka en kommentar