Praktiskt men inte så taktiskt...

Läser att AF:s nya generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist åderlåtit sin gamla arbetsplats på personal. Samtliga från ledningsgruppen. Det var väl inte det smartaste att göra i alla fall, så himla mycket liv som det blir kring nepotism och gräddfiler med mera så fort någon går före i kön. Lite på gränsen till klantigt om man har någon slags fingertoppskänsla för vad som är gånbart. Det kunde väl ha räckt med en i taget i alla fall?

Synd att int ejonne offentliggjordes - jag kunde ha sökt ett par av de där jobben själv i alla fall med min kompetens, men nu får jag väl försöka på S:t Eriks sjukhus i stället då, där verkar de behöva lite folk i ledningsgruppen numera. Ett trevligt sjukhus för övrigt, jag har till och med varit patient där, opererats för näthinneavlossning, det gick utmärkt och jag ser lika bra/dåligt som förut. Som kuriosa då.

Jag kan förstå att man vill välja sina medarbetare och det är praktiskt och bra att jobba med personer man känner väl och vet hur de fungerar. Men det är inte utan att just i det här fallet så blir det extra i ögonfallande, tyvärr. Vi pratar om arbetsförmedlingen - ingen rast och ingen ro men lite koll på rekryteringshanteringen borde man väl ha där.

Facket är arga förstås, vad annars. Vad säger nu ministern? Var det så bra det här när regeringen så bestämt gått i bräschen för öppenhet i rekyteringen till högre tjänster inom staten? Jag är skeptisk.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsförmedlingen, moderaterna, regeringen, offentlighetsprincipen, rekrytering