Konstgjort liv på väg, vad gör politiken?

Waldemar Ingdahl ger en spännande betraktelse kring livet i följande gästblogg.


G Ä S T B L O G G E N

Jag är ett barn av murens fall och har hört det klonade fåret Dolly bräka. Stora omvälvningar är vardagen. Nu rapporterar Guardian om hundra forskningslabb som tävlar om att bygga den bästa maskinen som består av levande delar.

Tävlingen iGEM har pågått i sex år nu. Studiet av den syntetiska biologin luckrar alltmer upp mänsklighetens syn på vad som är levande och vad som är tillverkat.

Det låter som en revolution. Liv som skapas utan en förlaga, från intet. Inte riktigt.

Människans användning och modifiering av levande varelser har uråldriga anor. Mikroorganismer har sedan länge varit till hjälp och bioteknik har människan använt när hon har framställt vin, filmjölk, bröd och ost. Grödor och husdjur har avlats i årtusenden, ofta så till den grad att de inte längre liknar originalet. Steget är inte långt till att utnyttja mer av vår samlade kunskap till att förbättra levande organismer eller få dem att producera helt nya ämnen.

Kemister har lärt sig att skapa polymerer, kedjor och nätverk av molekyler som t ex plast, nylon, cellulosa och proteiner. I dag sker detta oftast genom att beståndsdelarna blandas i förhoppningen att de hittar rätt, vilket ofta leder till många misstag. I cellen sker det automatiskt med hjälp av ribosomer, enzymgrupper, som läser av genetiska instruktioner och bygger ihop proteiner. De fungerar ungefär som ett löpande band.

Biokemister kan i dag programmera bakterier att göra andra ämnen än sådana de ursprungligen gjorde, genom att ge dem nya genetiska instruktioner som kan verka mer exakt.

Tyvärr glömde samhället bort biotekniken - i alla fall under de senaste åren. Många av de bioetiska debatterna fastnade i en diskussion för eller emot, och det var svårt att diskutera vad som skulle ske när biotekniken väl var introducerad. Introduktionen bromsades i långa testprogram och säkerhetsföreskrifter. Patent som ursprungligen använts för industrin kom att användas även biologiskt material, och biopatentsdebatten blev mycket känslig.

Fantastiska användningar kan bli möjliga. E- coli bakterien som artikeln berättar om för att bekämpa bakterier och andra smittoämnen är bara början. Redan nu forskar man på att växter skall producera råvaror och vacciner, istället för att de skall behöva tillverkas.

I boken Som egenmäktiga gudar tog jag upp att dagens farhågor kring genteknik, syntetiskt liv beror nog inte på bristande kunskaper, snarare på värderingar i samhället om hur livstekniken skall användas och i sådana fall hur. Det är en politisk fråga, och borde fått vara så sedan 10 år tillbaka.


Waldemar Ingdahl
bloggar på Vetenskapsbloggen på kulturmagasinet Voltaire

(intressant)