måndag 11 maj 2009

Friheten på internet...

Vi diskuterar om friheten på internet. Det har varit fullt pådrag kring telekompaketet och inför omröstningen i EU var många engagerade. Världens undergång, ja i alla fall internets målas upp med breda penslar. Det handlar om tillägg hit och dit och det blir lätt att tappa kontrollen över dokumenten och besluten. Sakine Madon skrev en ledare i Expressen om att krigsretoriken kan göra mer skada än nytta och det är inte utan att man på ett sätt kan förstå hennes ståndpunkt.
Det är mycket skrämselpropaganda från olika håll i den här debatten. Man kan fråga sig om det är rätt sätt att angripa problemet på. Men å andra sidan så berättar Emma att hon tidigare inte blev trodd när hon berättade om avlyssning och kontroll över vår digitala kommunikation som lagstadgats på senare tid. Ingen förstod det hela, eller kunde i sin fantasi förstå att sådana saker kan hända. Här i Sverige. Alla vet att man inte får öppna andras brev.

Mitt eget intresse i den här frågan är att värna om den personliga integriteten, även på internet. Information vill vara fri, det tror jag på men alla är inte där ännu. Fri information är inte att tvinga andra att ge bort sin egen förstås. Att ladda ner upphovsrättsskyddat material torde vara OK för personlig kopia precis som man kan kopiera en CD man köpt. Men när de kommersiella krafterna kommer in och kopierar och säljer vidare talar vi om helt andra dimensioner. Men såna lagar fanns redan innan Ipred.

Vad gäller Telekomlagen så blev det spektakel i EU häromdagen. Många skriver och berättar och vet hur det gick till och vilka paragrafer som passar ihop med vad. Jag blir förvirrad. Gunnar Hökmark som var där ger sin syn på vad som hände i sitt senaste Frihetsbrev:

"== Det var friheten på Internet som förlorade i veckan ==

I förra veckan så hade parlamentet sin sista session inför valet. Då röstade vi bland annat om det så kallade telekompaketet, det vill säga ett lagstiftningsförslag som syftar till att öppna upp marknader och avreglera för ökad konkurrens. Tyvärr föll telekompaketet med dess öppnare telekommarknad på grund av att en majoritet ville ha en lagstiftning som innebar krav på hur nationella rättsliga system ska byggas upp.

Detta går långt utöver vad både nuvarande fördrag och Lissabonfördraget medger. De nationella rättssystemen är just medlemsstaternas suveräna rätt att besluta över. Det innebär att enskilda användare ännu något år ska stå i beroende till gamla monopol med den begränsning av makt och inflytande som detta innebär, och beroende, samtidigt som detta i sin tur motverkar en snabb och dynamisk förändring av den europeiska telekommarknaden.

När man fällde telekompaketet fällde man också den portalparagraf som jag bokstavligen tvingat fram i den sista rundan av förhandlingar mellan rådet och parlamentet när jag som ansvarig för samordningen av dessa frågor klargjorde att vår grupp inte kunde acceptera annat än att det måste klargöras att operatörer inte ska tvingas ta ett rättsligt ansvar vad gäller användarnas bruk av internet och att varje användare ska ha rätt till en oberoende rättslig prövning med utgångspunkt från Europararådets deklaration av mänskliga fri- och rättigheter.

== De fällde portalparagrafen som skyddade den enskilde ==

Den text som vi fick in, som uppfyllde det som det så kallade ändringsförslaget 138 syftade till att klargöra, att den enskilde användaren har rätt till en rättslig prövning, kom från början in det som var artikel 8 paragraf 4 som handlade om den nationella myndighetens ansvar, typ PTS. Den flyttades efter ytterligare släpandetill artikel 1 paragraf 3a, portalparagrafen för hela telekomdirektivet, där det klargjordes att :

"Measures taken regarding end-users' access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, including in relation to privacy, freedom of expression and access to information and the right to a judgment by an independent and impartial tribunal established by law and acting in respect of due process in accordance with Article 6 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms."

Förlåt den juridiska snårskogen men det vi hade allstå lyckats att i portalparagrafen för hela telekompaketet få in den text som klargjorde att varje åtgärd mot den enskilde ska respektera grundläggande fri- och rättigheter och rätten till prövning i en oberoende och opartisk domstol. Det var detta skydd för den enskilde användaren, i portalparagrafen, som fälldes.

Skälet till att det fälldes var att det fanns ett annat ändringsförslag som ställde krav på att en sådan rättslig prövning måste göras innan någon operatör avstänger en kund och vara baserad på de utgångspunkter som gäller bland annat det så kallade e-handelsdirektivet. När det röstades igenom föll den överenskommelse vi uppnått med medlemsstaternas regeringar.

För det första innebär detta ett krav på en radikalt annorlunda rättsordning som innebär förhandsprövning om det är brottsligt att stänga av en användare som till exempel inte betalar sina räkningar eller på annat sätt bryter ett ingånget avtal.

I ett rättsamhälle är det normalt att frågan om brottsligt förfarande, lagbrott eller olagligt agerande prövas när det inträffat, om någon vill hävda det bryter mot lagen.

För det andra är det inte upp till EU att hävda att medlemsstaternas rättsystem ska utformas i enlighet med enskilda direktiv. Straffrätt, civilrätt och legala system är medlemsstaternas suveränitet. Det har sin poäng att det är de som är emot Sveriges medlemskap och mot Lissabonfördraget som nu hävdar en överstatlighet som går bortom alla nuvarande förslag och tankar. "

3 kommentarer:

Karamellen sa...

"Ska respektera" eller "skall", det är frågan? Det senare skrivningen som vann i omröstningen är ju definitivt hårdare, och också den som t ex Christofer Fjellner röstade för.

Mary sa...

Karamellen - juste namn ;-)

Anonym sa...

Ja du, vem ska man tro på.
Men enl. statistiken på laquadrature så är Hökmark längst ned och frågan är om han försvarar den här positionen på samma sätt som regeringen försvarar bl.a. FRA-lagen.
Har verkligen t.ex. Olle Schmidt så fel och Hökmark så rätt?
Vad jag förstår så förespråkar Hökmark parallella system att byggas, men vem är intresserad av parallella system? Inte internet i alla fall som alltid väljer den kortaste vägen.
Att ha parallella system låter verkligen som man försöker bygga filter där bara bestämd trafik får gå. I dagens och morgondagens samhälle så kommer dom fysiska kablarna att förlora sin betydelse och det mesta blir trådlöst. Vad är det då som ska avregleras? Internet är ju redan privat i stort sett. Masterna är privata, satelliterna är privata och RIPE NCC är väl också privat? Vad finns det då att avreglera?
Han förklarar inte vad som är så bra med telekompaketet. Man förblir skeptisk. Visst var internet friare för 2-3 år sedan innan lagstiftarna började pilla.
/Daniel A.