Årets fluga är en spikmatta med plastpiggar. De finns i ett antal storlekar och numera även i olika fabrikat. Länge gick jag och kollade på en sån i skyltfönstren. Verkade lite knasigt, men ändå lockade den. För tre veckor sedan gav jag upp och slog till. Betalade 399 spänn i hälsokostbutiken i Vaxholm och fick en tjusigt grön matta. Har sedan dess använt den tre gånger!
Har mer och mer funderat över hur det egentligen gick till det, att jag blev så begiven på att ha just en sån där, helst en lila men det blev en grön. Det handlar om priming - det psykologiska begreppet för påverkan som gör att vi går på reklam. Får man se något tillräckligt många gånger så blir det en sanning och nödvändighet. Jag är lättpåverkad, måste medge det. Då har jag ändå läst en del psykologi och borde vara uppmärksam, men det är som om en osynlig kraft tar över hjärnan. Faktum är att jag sedan tidigare (80-talet) också har ett par skor med piggar och magneter så läggningen åt det där fakirhållet finns. Någon slags urflippning bort från det vanliga. Kanske att det också handlar om att gå på en bra historia.
När spikmattorna presenterades så var det med just en bra historia. Ung kille blir munk får en idé på fjället som räddar människoliv och genomdriver den och tjänar ruskigt med pengar som han ger bort till välgörenhet. Nåväl det kanske var lite tillspetsat, men här gillas både bra historier och effektiva sammanfattningar.
Storytelling är en teknik som många företag använder för att ha som bas för verksamheten. Nike är ett företag som nyttjat den möjligheten. Man berättar om hur skosulor testades i våffeljärnet och sedan gick det som det gick. Det är ett sätt att skapa en gemenskap i företaget och att det finns något för de anställda att berätta och vara stolta över. Walt Disney gjorde samma sak, hans filmer bygger mycket på livet i småstad och han framställs också som småstadskillen fastän att sanningen snarare var att han i större delen levde i storstad. Men grejen är nog att drömmen om något kan vara stark och ta över.
" This encapsulation, including especially the emotional dimension, are what make stories so important for identity design, for crafting and communicating identity. "Stories provide a context for anchoring understanding and for assessing and integrating new knowledge. And stories are much more memorable than facts and figures."
Att berätta historier är dock svårt och kräver finess. Dels måste det finnas en sanning i grunden även om den kan dramatiseras, det är lite av tjusningen. Spikmatteberättaren kanske tog ut svängarna lite väl hårt. Mattan kanske trots allt inte botar sjukdomar på det sätt som beskrivs i storyn och han kanske inte kom på idén helt själv. Å andra sidan så är det inte mycket som är nytt under solen, det mesta handlar om timing för att man ska lyckas.
Konsumentverket blev intresserade av spikmattans undergörande effekter och krävde vetenskapliga bevis. Såna finns inte, så nu kryper munken Mokshanandas till korset och vi får veta att det kanske inte är riktig sant allt det som berättats. Det trodde vi kanske inte heller.
Storytelling är en konst men i det här fallet så kanske den drogs ut en aning längre än som var riktigt bra. Å andra sidan så har det gjorts bra affärer, mattan har sålts i mängd och miljonerna har trillat in. För mig är det OK att ha lagt några hundralappar på produkten, inte trodde jag att den skulle bota dödshotande sjukdomar men däremot att den skulle ha ett givet utrymme i mitt förråd av må-bra-produkter som jag sällan använder.
Nej, jag tar mig en fundering över hur min hjärna egentligen fungerar och lägger mig på min spikmatta (för fjärde gången) och ser om det blir någon ny insikt som gör att jag kan stå emot nästa gång det kommer någon ny undergörande produkt som man inte kan leva utan. Uppenbarligen så delas denna egenskap denna vill-ha-gen med många. Det är en tröst. Man behöver inte ha så mycket vetenskapliga bevis på allt, ibland kan det räcka med en naiv tro.
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om spikmatta, storytelling, shaktimatta
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
Har en kompis som kör lite mer traditionell spikmatta med plastspikar. Efter 20 minuter är den avslappnande
Snacka om att vara naiv! Både att du köpte den i tron att den skulle göra mirakel! Och att du nu efter du läst Aftonbladet tror att spikmattor är bluff!
Tänk lite själv så blir det nog bättre ska du se!
Anonym 2 - du har bestämt inte läst min text eller snarare förstått den?
Att köpa en spikmatta som tidsfördriv och nöje är kanske harmlöst. Särskilt om man själv har den insikten. Men vad tycker du om att produkten inte bara vänder sig till de som har gott om tid och pengar utan även till de som är i desperat behov av hjälp och lindring för en svår sjukdom?
Jag förstår verkligen inte hur man medvetet kan välja att stödja ett företag som på ett cyniskt sätt utnyttjar sjuka människors förtvivlan. Och det alldeles oavsett hur bra deras berättelse är.
För lite drygt tre år sedan dog min mamma av en snabbväxande hjärntumör. När jag sökte information om sjukdomen på nätet så visade Google en annons för ett företag som sålde kinesiskt örtte till skyhögt pris. Min reaktion var inte att köpa te utan att uppmana Google att ta ansvar för sina annonser, vilket de nu mera verkar göra.
Biggles
Biggles - låt oss säga så här. Jag köpte min spikmatta av ren nyfikenhet. Visst verkar deras reklam överdriven men som du säger har man insikt så tar man det med en nypa salt. Man kan ju inte själv avstå från allt bara för att andra låter sig luras eller hur? Det går inte att vara samvete åt alla.
Min avsikt när jag skrev posten ovan var att försöka beskriva hur "storytelling" används bara. Inget annat.
Jag beklagar det som hände din mor. Vi har alla tragiska upplevelser i bagaget. Det är det trista med livet, att det slår så hårt ibland.
Skicka en kommentar