lördag 20 februari 2010

Kan sociala medier ta kål på tabloidernas drev...

L Ö R D A G S T A N K A R

på söndagen... (nåväl idag blir det nog på lördagen)

Det är då och då som jag undrar över varför man överhuvudtaget ska engagera sig politiskt. En av frågorna jag ställer mig är om det är värt det, på det personliga planet. Jag vurmar för personlig integritet och min rätt att få vara privat när jag själv vill det. Därav mitt starka engagemang för att brevhemligheten ska behållas, och det är därför jag inte gillar FRA-lagen. Men med tanke på hur denna vecka sett ut för moderaterna i media så kanske det är så att man som politiker ska vara mer rädd för kvällspressen och DN som av någon anledning nått helt annorlunda höjder vad gäller skandaljournalistik på senare tid. Dessutom är det en medveten strategi från deras sida, att bli mer skvalleraktig. Hujedamig så synd.

Några moderater har varit mer kreativa medlemsvärvare än andra och stretchat på reglerna eller är det på moralen eller på sina medkombattanters syn på moral. Man vet inte vad som är vad. Det har blivit kallat fusk och det är ju en förfärlig anklagelse och mycket omoraliskt och indignerande på alla sätt. Så är det bara, vi dras med i skocken vi som inte gillar detta. För vissa är det en liten fjäder som blev höna för andra är det mycket allvarligt. Det är olika. Men de facto så har ingen begått något brott. Vi borde hejdat oss där. Media har under veckan som gått gjort allt för att dreva in moderaterna och beskriva oss alla som både det ena och det andra i förringande syfte. Det är naturligtvis inte så. Men hur får man stopp på det hela. Det går inte.

Obetald P-bot jämställs med mord

Jag känner inte att jag vill sluta med politik för att en och annan moderat gör något utan för att media skriver upp varenda liten småsak som om det vore jordbävning och katastrof på gång. Man skriver om enskilda personers privatliv som om det vore helt självklart att det berör alla. Har man haft en betalningsanmärkning så noteras detta som bland det riktigt ruskiga. För att hårdra så kan en obetald telefonräkning sätta djupare klang i media än om man tagit livet av en annan person. En mördare blir förstådd och ursäktad på grund av en förfärlig barndom eller liknande. Det blir en egen historia. Men nåde den som inte betalar räkningarna i tid. Då blir det problem. Det kan gå så långt att du inte ens får hyra bil på macken även om du betalar kontant. Det finns ofta anledningar till varför man hamnar i olika situationer men för den som slarvar finns ingen pardon. Varför är det så? Indignationen över personliga felsteg som på något sätt kan föreställa dålig karaktär har inga som helst proportioner tycker jag.

Det är obehagligt, de flesta av oss är människor, vi hamnar i olika situationer som gör att livet kanske inte fungerar på ett praktiskt plan, vi kämpar och försöker fixa till det. Men det räcker inte. Har vi begått ett fel så hänger det i sen i medias värld. I synnerhet om man är politiskt aktiv, det är som om man går in i en annan värld så fort man blir förtroendevald.

De nya medierna förändrar medialogiken

Traditionella medier tappar i respekt, det drar ner trovärdigheten för dem att fortsätta på det här viset, människor tröttnar. Fortfarande är bland det värsta som kan hända att man hamnar på första sidan i tabloiden för något som kanske i sig är tämligen oskyldigt. Men med hjälp av krigsrubriker förstoras det och gärna med indignationen som ledstjärna.

Jag tror att detta kommer att ändras ganska snabbt, ty det finns en mokraft nu och det är bloggar och övriga sociala medier. Tidningarna kan inte längre stå oemotsagda och skriva vad som helst. I en tidning kan man erbjudas ett litet undangömt genmäle på tio rader i en notisrad för att få rättelse i en fråga. På en blogg kan man komplettera med sin egen berättelse om situationen. Man får stöd av andra och så sprids information med blixtens hastighet över internet. Trycktider är ointressanta, nätet har man tillgång till hela tiden och nyheterna flyger iväg i realtid och många kan hänga på. Direkt. Tidningarna fungerar som megafoner, men numera vill vi ha dialog och interaktivitet - vilket gör att ingenting betraktas som sant om det inte är så.  Detta tro jag kommer att förstärkas mycket inom en snar framtid.

Journalistens roll som den som värderar och levererar kvalitet börjar naggas i kanten, rejält. Det finns flera som kan ta över... och de jobbar i samverkan med varandra. Redan idag finns nyheterna på twitter och sociala medier före de finns i tidningarna, det är ofta så numera. Hade moderaterna använt sociala medier och bloggar i större utsräckning så hade kanske proportionerna på det som hänt sett annorlunda ut. Tidningarna hade tappat initiativet - krigslöpen hade fått mindre värde. Tänkvärt framöver, eller hur?

Peter Soilander skriver en fin krönika om att alla måste få en andra chans. Håller med om det.

Uppdatering: I kommentar menar någon att jag är för tilltufsad av det som hänt i moderaterna. Visst är jag berörd men jag det är med som ett exempel här. Kunde varit vilken eskalerande händelse som helst egentligen. Sociala medier kan föra ut berättelser som är längre än den avgränsning i antal tecken journalister har till sitt förfogande och dessutom är de interaktiva, man kan ställa frågor och få svar.

Uppdatering: Det jag menar med att moderaterna kunde använt de sociala medierna borde ha benämnts deltagit i de sociala medierna. Diskuterat, varit aktiva i bemötandet av undrande människor. Kanske att det hela tagit en annan vändning då. Brit Stakston skriver om detta i en läsvärd post idag.


Andra krönikörer denna helg är Johan W som talar om hämnden i sin intressanta serie om människan satt i sammanhang.. Peter LA med rätt att tycka skriver om käre Tokmoderatens senaste rankingsystem för bloggar. Tokmoderaten funderar över om allt var bättre förr. Judit Barda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

8 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår inte riktigt logiken i ditt resonemang i dag, tror det har kontanimerats av partiaktivism. Först skriver du, vilket jag instämmer i, att sociala medier gör att gamla medier inte kan vinkla bort verkligheten. Men sedan talar du om att moderaterna skulle "använt" sociala medier. Men vitsen är ju att de sociala medierna inte styrs av de gamla maktstrukturerna - som DN eller moderaterna.

Mary sa...

Vad jag funderar över är om såna här eskalernde skandaler skulle kunna hävas med hjälp av sociala medier.

Den moderata härvan är bara ett aktuellt exempel. Dettta skulle kunna handla om vad som helst egentligen.

Mary sa...

Du anonym - med använda sociala medier menade att man ska delta i dem och diskutera. Inte använda som megafon.

Hampus Eckerman sa...

Ska ett fusk som faktiskt kan leda till en riksdagsplats med makt över Sveriges befolkning likställas med en P-bot? Eller var det ett särdeles dåligt exempel du tog upp?

Thomas Hartman sa...

Hej Mary...

Denna gång verkar vi vara helt överens.... ;-)

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/21/thomas-hatman-om-drevet

Mary sa...

Hampus - är det ens fusk, i den meningen du talar om? Jag tycker att det hela är överdrivet. Människor har gjort fel och de har fått sotat för det, om du tror att det inte händer liknande saker i alla föreningar så är du naiv.

Thomas - jag ska ta tag i det här i en seriös post i morgon och lyfta fram dina/era tankar också. Det är viktigt. Måste tillstå att jag med åren börjat förstå mer av den utsattes sida också.

Hampus Eckerman sa...

Mary, det händer inte i de föreningar jag är med i att folk köper röst. Kanske för att det är ideella föreningar där man inte kan få en position med stark inkomst om man köper lite röster i början.

Lasse sa...

Jag välkomnade Thomas Hartmans artikel idag. Ämnet är centralt i frågan om bevarand av eller utvecking av en demokrati.

Personligen upplever jag att media kastar skit åt alla håll. Vad man eventuellt skulle kunna göra, är väl att stå för sina egna misstag... även som politiker.

Jag är endera korskopplad eller föga imponerad av något parti.

Jag återkommer till den hetsjakt och förföljelse som blev resultatet av Gunnar Axéns och Helena Riviéres lögner och smutskastning av Alexandra. Allt för att vinna röster och oavsett varifrån dessa kunde tänkas komma. I regeringsposition borde Moderaterna ha reagerat hårt och genom att avsätta dessa personer. Men istället håller man dem bakom ryggen. Allsköns pack, mob och pöbel stimulerar man och ger man utrymme för, i syfte att vinna röster.
Vilka är det som länge har utgjort stöd för den utrensningspolitik som hela landet nu kan läsa om, om inte media?

På vilket sätt anstränger man sig för att höja nivån på sk journalister, då man samtidigt äter av deras frukter?