Bloggarna och valet...

Läser idag en intressant reflektion kring hur partierna betraktar valrörelsen och sociala medier. Läser på min partivän tillika kommunikationschefen Pär Henrikssons blogg om de synpunkter han fört fram på Webbdagarana idag.

Sociala medier är aktuella - det vet alla. De finns och man måste förhålla sig till dem. De är kanske inte alltid bekväma för partierna eftersom frågor stöts och blöts på olika nivåer och i sammanhang som partier kanske helst vill dölja och hoppas att de snabbt försvinner från dagordningen. Partierna styr inte längre diskussionen, de vill dock gärna hålla sig kvar i det gamla där de hade tolkningsföreträdet för vilken information som kom upp i rubrikerna. Kontrollbehov. Traditionellt och begripligt på sätt och vis.

Martina Lind som byggt upp Politometern menar att de poltiska bloggarna är de som driver och håller kvar olika frågor. Stöter och blöter dem med varandra, och tar tag i agendan för vilka frågor som ska fortleva. Hon tror att de politiska bloggarna kommer att ha stor betydelse i det kommande valet. Jag tror att hon har rätt. De digitala torgmöten som pågår på internet ska inte föraktas. Förvisso är det säkert som Pär Henriksson säger att torgmöten vann inte valet förra gången heller. Nej - men hur ser torgmöten ut? Är det flera hundra ibland tusen personer där alla har möjlighet att vara interaktiva med den som talar som på en blogg? Nej knappast, oftast är det några ditkommenderade partimedlemmar, en rättshaverist, ett stadsfyllo och någon pensionär som lyssnar. På bloggen kan man delta när helst man vill 24/7/365. Inte på i förväg bestämda tider utan alltid. Det finns inlägg som kommenteras här på MMK lång tid efter att de är skrivna. Traditionella torgmöten tar slut när partiparasollet fälls ner.

På och i de sociala medierna pågår verksamheten hela tiden som sagt och nya frågor uppstår, dras ut och får nya vinklar och får eget liv. Det kan vara både ris och ros, men det pågår ett engagemang som få andra politiska aktiviteter lyckas uppbåda. Unga och äldre samlas på samma ställe.

Det är självklart att bloggar och sociala medier inte ensamma kommer att avgöra valet. Men de politiska bloggarna ska inte underskattas. Ty de bygger på seriösa engagemang för de olika samhällsfrågorna. Så även om man kan se att modebloggarna har fler läsare så ska man nog komma ihåg att deras intressesfär inte är politik eller samhällsfrågor utan mer handlar om sådant som intresserar i den gruppen. Läppstift, kläder, nöjen och sånt som hör till. Det blir som att jämföra affärstidningen med Vecko-Revyn. Man kanske kan sätta in en annons som nås av många. Men blir det något engagemang? Man kanske inte vill ha det?

När det gäller de politiska bloggarnas kraft vill jag återigen ta upp Piratpartiet som exempel. De mobiliserade all sin kraft på internet under EU-valet. De lyckade samla intresse tillräckligt för att få in TVÅ personer i EU-parlamentet. TVÅ personer! Moderaterna har FYRA. Det säger nåt om att man inte ska plocka in det gamla vanliga i bloggar och sociala medier och tro att det räcker så. Det finns en kraft i internet och interaktiviteten som finns där är utan motstycke. Det går heller inte att förutsäga vad som händer. Jämför kaosteori. Du vet inte i förväg. Det gäller att hänga med. En fjäril kan trigga en orkan - fjärilseffekten. Liten tuva stjälper ofta stort lass finns det ett svenskt ordspråk som säger. Ingen trodde att bloggbävningarna skulle ta sådan fart som det gjorde. Det tog nog många med överraskning.

Det passar inte alla politiker att blogga. Så är det - uttryckssätt och talanger skiljer sig. Men däremot kan varje politiker då och då gå in och kommentera på partivänners bloggar tycker jag. Många skulle uppskatta det. Örebromoderaten Kent Persson och jag försöker samverka mycket med varandra. Det ger bra effekt, vi samverkar också med andra politiska bloggar både allians- och oppositionsbloggare. Det är kul och det ger spänst i debatten och många gånger kommer nya sidor upp. Jag får då och då höra att jag är en vettig moderat och att om man nödvändigtsvis måste rösta på moderaterna skulle de välja mig. Det är bra för moderaterna det. Jag tror att vi gör en stor nytta genom våra bloggar just på grund av den interaktivitet och kommunikation som erbjuds. Det är stor skillnad mot "döda" broschyrer och annonser.

Pär Henriksson höjer ett litet varningens ord för tilltron till de politiska bloggarna, att vi bara pratar med varandra och att det kan uppstå ett slags valstugesyndrom, en slags introvert verksamhet. Det kanske kan se ut så på ytan och många kan förledas att tro att det är så. Men många av oss har enorma kontaktnät in i olika kanaler och branscher. Vi har yrkeskunskaper, vi är akademiker och framstående inom olika områden. Vi träffas på stora konferenser med många hundra deltagare. Denna vecka kommer jag själv att delta i flera stycken och kommer att ha kontaktyta med kanske ett tusen personer. Betydligt fler än man har på ett kontor.

Man kanske kan förledas att tro att varje bloggare är en person som sitter ensam bakom sin skärm och bara söker kontakter via nätet. Inget kan vara mer fel. Vi som har politiska hemvister har blir varumärken för våra organisationer och det är nog på mer gott än på ont. Vi visar att det finns människor bakom det instrumentella.

Tror inte att bloggarna kommer att vinna något val på egen hand, men däremot ska de tas på allvar. För här finns potentialer, inte alltid kontrollerbara kanske. Men bra. Min uppfattning är att socialdemokraternas storsatsning på sina bloggare är ett föredöme. Det vore synd om alliansbloggarna inte skulle få samma uppmärksamhet och stöd från sina partier utan betraktas med vänstra handen bara. Vi är riktigt bra valarbetare. Riktigt bra.

Janne Kallberg menar dock att de sociala medierna kan få en stark moteffekt också.

(intressant)

Mer tankar kring den digitala världen från DN. Mycket intressant.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, sociala medier, bloggar, piratpartiet, moderaterna, val2010