Varför inte bry sig om sociala medier? - det handlar om engagemanget...

Igår handlade det mycket om sociala medier i Radio och i olika diskussioner. Många menar nu att de inte har någon större betydelse i valet, ingen maktposition, bara en liten grupp som länkar till varandra. Ingen bryr sig egentligen. Man håller fast vid det gamla och trygga. Det som går att förklara. Tror att det är fel.

Det är klart att för den som nu behöver rubba sina cirklar så är det enklare att hålla fast vid det gamla som mest betydelsefullt. TV och media når väljarna menar man. Det gör det säkert också på det plan man är van vid. Det är också så man vill mäta de sociala medierna. I siffervärden. Man bortser dock från det engagemang som finns hos de som deltar i de sociala medierna. Det engagemanget har de traditionella partierna oerhört svårt att uppbåda. Snarare kan man väl säga att det till och med bromsas. Jaja, det är trevligt att det går bra för din blogg säger vissa. Men stör oss inte med ditt engagemang, det blir så bråkigt. För den som ogillar debatt och själv vill bestämma, ha en ohotad position och ha tolkningsföreträdet så blir det självklart så. Det är lika överallt. Det finns en fara i detta. Risken finns att den som vill behålla ordningen står kvar på busshållplatsen när sista bussen gått. Till vilken nytta kan man undra?

Det är alltså inte bloggarnas och de sociala mediernas makt som ska diskuteras utan engagemanget i dem som ska tas tillvara. Att bara titta på hur många man når är kontraproduktivt på något sätt. Att plocka in det nya i det gamla. Det handlar inte om det. Vissa använder bloggar och sociala medier bara för att skicka ut länkar om nyheter som alla andra redan har läst utan att tänka vidare själva över vad det betyder. Sån kommunikation är tämligen värdelös. Att bara använda bloggen som marknadsföring för sig själv kan också bli fel. Själva grejen är att kommunicera.

När jag hör de lärde uttala sig om sociala medier som en marginell företeelse undrar jag om de överhuvudtaget märkte vad som hände med Piratpartiet i EU-valet? Det fanns proffstyckare som helt övertygat satt i TV och sa - jaja, vi får väl se om de där piraterna orkar resa sig från datorskärmen och gå och rösta. Det visade sig att de hade rejält fel eller hur? De lyckades få in TVÅ personer i EU-parlamentet. Moderaterna har FYRA! Hur kan man bortse från detta?

Vad är det som gör att man inte tror att de kommer att mobilisera sig på internet även i det kommande riksdagsvalet?  Det är på internet man når varandra numera. Det är där de intresserade finns. Om man ser till hur få det är som engagerar sig i politiska föreningar och ser hur få det är som deltar i provvalen så är det rätt skrämmande hur det faller ut. Det är inte de mest engagerade eller kunnigaste personerna som kommer fram utan det är de som känner rätt personer som i sin tur har egen agenda. Det är inte förenligt med demokrati. Det är dags för partierna att öppna upp lite och se till målet att vinna valet istället för att styra vilka som får vara med. Den här kritiken ska inte alla ta åt sig av dock, men vissa. För vi har ett problem här - om inte den politiska debatten får komma fram och göra sig gällande så tröttnar folk och går till andra ställen.

De unga väljer bort traditionell media och väljer internet. Det har jag påstått länge och det kan vara idé att fundera på att där finns 500.000 förstagångsväljare eller ditåt. Ganska många. De bloggar, de twittrar, de facebookar. Beydelselöst? Knappast. Mätbart? Kanske inte just nu. Kännbart, absolut. Men det är inte bara att läsa i tidningarna och se på TV som gäller numera. Människor vill vara med och diskutera och det gör man i de sociala medierna. Det är inte antalet läsare som är det viktiga, det är engagemanget det väcker. Nåt att tänka på.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, sociala medier, val2010, moderaterna, förstagångsväljarna, regeringen, medieval