tisdag 24 augusti 2010

Clown är bra och coach är flum...

Det är valtider nu och partierna gör vad de kan för att slå hål på varandras argument. Det hör till. Det jag mest uppskattar med alliansen är de konkreta för

Socialdemokraten Sven-Erik Österberg går till attack mot regeringens satsning på fler coacher för att matcha sökande med jobb. Han kallar det flum och tar upp exempel som frigörande målning, hypnos och andra metoder som han inte tycker är bra. Det kan säkert vara så att det finns vissa coacher som har egna metoder som säkerligen kan ifrågasättas. Personligen tror jag att många, de allra flesta som jobbar som coacher har en seriös vilja och arbetar målmedvetet för att hjälpa andra. De arbetar mer otraditionellet med kontakter och jobbsökande än vad den mer regelstyrda myndigheten kan göra. Det sägs att en arbetsförmedlare fixar 2,5 jobb på ett år. Är det en riktig siffra? Då är det skandal och visar att det behövs fler alternativ.

Igår fick jag höra ett exempel på arbetsförmedlingens metoder, ska väl påpekas att det säkerligen inte gäller alla arbetsförmedlare men att det kan räcka med en. Som bekant ska man sitta hemma och vänta på att de ska ringa, det finns ingen pardon i den vägen. Man ska vara tillgänglig. Att det kan ta både en och två och tre veckor innan de hör av sig hör till saken, men det finns ingen pardon där. En person, akademiker och välutbildad kommer till arbetsförmedlingen för att fylla i ett formulär och blir sen av tjänstemannen uppmanad att klistra igen kuvertet och inte lägga det i AFs internpotlåda utan gå ut på stan och hitta en "riktig" brevlåda. Det är såna människor som ska hjälpa andra till nya jobb. Det bromsar upp det kan man förstå. En mig bekant som förvisso inte har någon A-kassa att dra in har väl väntat ungefär sen i början av juni att höra av arbetsförmedlingen, det är snart september. Även det en akademiker som man vill testa arbetsförmågan på. Vad tror de att akademiska studier innebär? Man kan undra.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg talade om moderaternas fortsatta och intensifierade coachning och matchning av arbetslösa så talade man också om att AF skulle gå in i en mer aktiv roll för att verkligen hjälpa människor att få jobb, det skulle bli viktigare än att fylla i blanketter lät det som. Insikten att de som söker jobb via arbetsförmedlingen ska få aktivt stöd till både kompletterande utbildning och personligt stöd är välkommen. Många som söker jobb är osäkra med tappat självförtroende och behöver extra stöd för att ta sig över trösklar. Det är inte bara rätt blankett, sitta hemma i soffan och vänta på att myndigheten ska höra av sig som gäller, det handlar om personligt stöd. Någon som ringer det där första samtalet till en arbetsgivare och stöttar upp. Den som är knäckt behöver handfast stöd av en medmänniska mer än av en myndighet är min erfarenhet. Att bli uppmanad att sitta och kolla på Lediga jobb på internet är inte helt okomplicerat, man behöver hjälp att se möjligheter i stället för att känna att den 740:e ansökan återigen blir ett nej. Där kan en särskild matchare vara behjälplig. En sån som kan se att sommarjobbet i kiosken ger att man lärt sig bemöta kunder, beställa varor, hålla tider, avgöra om det behövs mer glass för att väderprognosen visar på sol och värme. Det kan var nog så bra kunskaper som en färdig utbildning. Vid entreprenörsmötet som gavs av Svenskt näringsliv nyligen så var samtliga entreprenörer vid mitt bord enstämmiga. De bryr sig inte om betygen. Inte alls, de såg mer till egenskaperna hos den sökande. Det kan gå bra att söka jobb utan utbildnng också. De ville ha drivkrafter som hade betydelse för det jobb som skulle utföras. Intressant. Kan vara bra att ha med sig. Det är ofta de stora företagen som har särskilda krav. Två fempoängskurser i rätt ämne kan vara väl så mycket värda i rätt sammanhang. Kom ihåg det.

I socialdemokraternas värld har tydligen ungdomsarbetslösheten vuxit till 200 000 nu. Häromdagen var siffran lägre. Det är något som inte stämmer här. Vilka räknar man in i siffran. Studerande som förvisso inte jobbar men heller inte aktivt söker jobb kanske? Alltid när man hör en siffra bör man fundera över vad den egentligen innehåller.

Ungdomarna har tröttnat på regelverken och tar egna initiativ. På Tusen nya riktiga jobb satsar man på att hjälpa varandra att fixa jobb. Släpper man kreativiteten loss så kan det hända mycket. Önskar dem lycka till. Myndigheter vet inte alltid bäst.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2 kommentarer:

iMike sa...

Du har så rätt. Tyvärr kan inte så många skilja på matchning och coachning. De tror att det är samma sak.

Mikael sa...

Hej Mary! Alltid lika intressant att läsa det du skriver. Du har verkligen tänkt igenom det du skriver, vilket är alldeles utmärkt. Det behövs fler som dig i politiken, människor som bryr sig om andra människor. Det här med coachning och matchning är precis som iMike skriver två helt olika saker.

Problemet idag är dock den att det finns på tok för få jobb och för få jobb som motsvarar den kompetens som nyutexaminerade från universitet och högskolor besitter.

Men, många av oss söker brett och försöker visa oss från vår bästa sida och vara positiva och tillmötesgående. Själv försöker jag att alltid göra mitt allra bästa och tyvärr märker jag gång på gång att det inte spelar någon som helst roll.

Jag lägger ner massvis med tid och pengar (pengar som jag inte har) på mitt jobbsökande, men får inget trevligt bemötande från något håll. Om man har tur, vilket jag har för det mesta så får man i alla fall ett SURT mejlsvar med budskapet "NEJ TACK....Ha ett bra liv".

Det är svårt att anstränga sig när alla bara trampar på en och ser ned på en , och behandlar en som skit överallt i samhället.

Det finns ingen respekt för kunskap och kompetens i Sverige, åtminstone inte bland arbetsgivarna. Själv har jag en gedigen akademisk utbildning och examen, och dessutom erfarenhet av utlandsstudier. Dessutom har jag 6 månaders arbetslivserfarenhet, men det är ju inget att hänga i granen och skryta med när många ofta har betydligt mer arbetslivserfarenhet än vad jag har.

Många dagar då ingen arbetsgivare vill ha med mig att göra, så känner jag mig nästan tvingad att utvandra och starta om ett nytt liv på någon annan kontinent och byta namn och personuppgifter och medborgarskap, för att kunna få ett värdigt liv och slippa andra människors kränkande kommentarer.