Karl Sigfrid skrev att man inte ska slösa bort 9 år av livet i grundskolan för studiebegåvade elever. Det är en intressant aspekt som jag ofta själv funderat över. Hur kan det ta en hel termin att läsa EN bok i samhällskunskap för KOMVUX-elever tillexempel. NU menar jag inte de som inte behärskar vårt svenska som modersmål utan de andra.
Vad är det som säger att åldersindelningen måste vara som den är i skolan. För vissa går det fortare och då borde de få löpa på snabbare. Att börja på universitetskurser om man klarar av det borde också vara möjligt och inte begränsas av ålder och annat. Det skiljer trots allt ett år mellan den som är född i januari mot den som fyller i december, redan från första klass. På pappret och i räknenissarnas värld blir det bra, men i verkligheten? Man ska släppa loss kunskapstörsten som finns hos de flesta. Vem vet det kanske blir mer ordning i klassen av den ordningen.
Så här skriver Karl
2 kommentarer:
Det är väl inte bara bokläsningen som ska klämmas in under den där terminen? Vill minnas att vi "bara" hade en bok när jag läste samhällskunskap på Komvux, men vi gjorde ju annat än att läsa den hela tiden, vi diskuterade och grupparbetade och använde färska artiklar från tidningar osv...
Man skall inte slösa bort 9 år av livet för någon elev i grundskolan... Om det nu är det som händer ...
Det finns mycket annat i skolans värld som ger kunskaper och förbereder till vuxenlivet.
Åldersindelningen slår fel, inte bara för de s.k. studiebegåvade i traditionell mening. Även för dem som inte är redo för ett ämne som skall läsas under ett visst år, slår det fel. Grundskolan är 9 år. Har det egentligen någon betydelse när under denna tid man lär sig något? Årskurs 4 eller 5 eller årskurs 2. För om man inte är redo eller har intresset att läsa ett ämne under ett år, lär man sig ju ändå inget. Och skolan är väl till för att lära sig och utveckla sitt eget lärande, eller??
Och det finns många sätt att få någon intresserad längre fram.
Skicka en kommentar