Härskarteknik är intressant...

Efter valet här har jag lovat många att skriva om lite annat än bara politik och det ska jag med glädje göra. Min huvudsakliga utbildning finns inom ämnet pedagogik som omfattar väldigt mycket kommunikation och psykologi och liknande. Beteendevetenskap alltså. Med detta i bakfickan så studerar jag alltid hur människor gör och hur de beter sig i olika sammahang. Ska absolut inte säga att jag alltid förstår för så är det långt i från. Men lite har man lärt sig genom åren och ett ämne som ofta dyker upp och är ganska modernt är härskarteknik. När någon yngre än du själv lägger hvuudet på sned och kallar dig för "vännen" är det fara å färde. Jag delar med mig lite trix härnedan som ja bland annat byggt på vad
Berit Åhs, professor i socialpsykologi vid universitetet i Oslo  upptäckt i sitt arbete som politiker när hon sett hur män(niskor) systematiskt använder sig av olika tekniker för att utöva makt. De gäller förstås inte bara i politiska sammanhang detta, utan överhuvudtaget där maktspel kan vara av intresse.

Teknikerna är mer eller mindre medvetna hos utövarna och är ett effektivt sätt att skapa subgrupper och hierarkier. Är man medveten om vad teknikerna går ut på kan man synliggöra dominansen människor emellan och skapa medvetna strategier för en mer tillåtande miljö där alla får känna sig delaktiga och viktiga i arbetsgruppen. Målet är att skapa en tillåtande och trivsam arbetsmiljö med välmående och kreativitet. Åhs har delat upp härskarteknikerna i fem punkter som hon ser som särskilt viktiga.

1) Osynliggörande

Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.
Att osynliggöra en person är ett sätt att utestänga eller förminska en person. Det kan vara svårt att identifiera osynliggörandet eftersom det oftast sker utan ord. Genom gester och bristen på gester, kroppsspråk, som det ofta uttrycks på exempelvis styrelsemöten. Den person som blir utsatt för osynliggörande känner att den är till besvär när den säger något.

Exempel på osynliggörande:

En persons område på ett möte anses inte lika intressant som de andras. En person får mindre utrymme att tala än de andra på mötet. Vissa grupper i samhället får mindre utrymme i media. I barnböcker, barnprogram och filmer har oftast inga tjejer huvudroller. Hjältarna är killar, och de syns och hörs mest. En person har en annorlunda åsikt som inte ”stämmer” in för resten av gruppen. De andra tittar enbart på varandra när de pratar eftersom de förstår varandra bättre. Den enskilde exkluderas från gemenskapen,

Strategi mot osynliggörande:

Att vara medveten om att detta är en härskarteknik. Uppmärksamma sig själv och andra som utövar detta – det kan vara omedvetet. Se vem som talar mest och minst på ett möte. Mät taltid, alltså hur lång tid var och en talar för att ta reda på om det är någon som inte får lika mycket utrymme. Talutrymme är viktigt. Det gäller att låta alla komma till tals. Men det gäller också att man själv håller igen och ger andra chansen att komma till tals. Man kan exempelvis göra rundor i början och i slutet av ett möte. Försök att uppskatta allas olika åsikter. Säg hellre – Vad intressant, berätta mer, i stället för att dra egna slutsatser om att allt personer säger är trams.


2) Förlöjligande

Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Det är en obehaglig upplevelse att bli förlöjligad. Som maktstrategi används förlöjligandet genom att se människor som skrattretande, inkompetenta och otillräckliga. Hån, kommentarer, sarkasm och skämt kan vara tecken på förlöjligande. Den som utnyttjar den här härskartekniken har skrattarna på sin sida. Den som blir utsatt uppfattas som humorlös och tråkig. Personer som blir utsatta för förlöjligande väljer ofta att anpassa sig för att smälta in och inte synas.

Exempel på förlöjligande:

En person som blir förlöjligad tystnar i samlingen eller på arbetsplatsen för att slippa miner och kommentarer. En person kommer med förslag och det slås ned med – Så kan man inte tänka/säga/göra! En person förminskas genom att bli klappad på huvudet och kallas för lilla vän, flicka lilla, lilla gubben eller lilla gumman.

Strategi mot förlöjligande:

När människor lär sig känna igen förlöjligande som en av härskarteknikerna kan han/hon lättare tydliggöra kränkningar och kräva att de upphör. Medvetandegör situationen genom att säga – Du förlöjligar mig! – Du stör mig med ditt viskande! – Jag gillar inte att du viskar när jag talar! – Jag vill att du slutar viska och lyssnar på mig! Exempelvis att kalla mig någon för andranamn i stället för tillnamn.

3) Undanhållande av information

Att utestänga någon eller marginalisera dess roll genom att undanhålla dem väsentlig information. Kunskap, fakta och information, ger makt. Upplevelsen att andra har mer information kan vara obehagligt och känslan av att beslutet redan har tagits någon annanstans kan skapa förvirring. Det finns gott om tillfällen då människor hamnar utanför för att andra skapar lojalitetsband. Dessa tillfällen sker informellt. Att anse att det är oviktigt att mäta jämställdhet kan vara ett uttryck för att vilja undanhålla information. De som har makt vill inte lämna ifrån sig den.

Exempel på undanhållande av information:

Under ett möte har alla deltagare fått förberedelsematerial. Det blir tydligt att några har pratat ihop sig innan mötet och är ute efter att få igenom de förslag som de kommit överens om. De har redan en mängd argument för att deras förslag ska klubbas igenom. När en person kommer med motförslag får denne svaret att han/hon inte har tillräckligt med argument för sitt förslag. Då gäller det att kräva att korten läggs på bordet.

Strategi mot undanhållande av information:

Lär dig känna igen undanhållandets tekniker. Kräv bättre information och underlag innan beslut ska tas. Uppmuntra samarbete, rättvisa, delaktighet och att arbeta mot gemensamma mål. Det finns alla skäl att delta i föreningsarbetet. Man kan inte alltid förvänta sig att få informationen serverad, man måste ta den. Det sker genom att man deltar i möten och föreningsarbetet eller helt enkelt ställer frågor till berörda.


4) Dubbelbestraffning

Att försätta någon i en situation där de nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ de än väljer. Dubbelbestraffning innebär att hur en person än gör blir det fel. Om en person engagerar sig tar denne för mycket plats. Om inte är denne passiv, tråkig och tar inget ansvar. Den som blir dubbelbestraffad upplever en hopplöshet och att det blir fel vad man än gör oavsett hur man beter sig. Den som blir utsatt för dubbelbestraffning kan bli handlingsförlamad.


Exempel på dubbelbestraffning:

En kille ska inte vara för känslosam och feminin då kan han kallas för fjolla eller bög. Är han hård, tuff och stökig kan han bli dömd av vuxna för att vara en ”värsting”.

Tjejer förväntas att vara mjuka och omhändertagande, men riskerar samtidigt att betraktas som ”veka”. Om en tjej bryter mot den traditionella kvinnligheten genom att agera tufft betraktas hon som okvinnlig. Det kan kanske handla om en person som sätter emot, då betraktas denne som bråkig och stridbar, bara för att han/hon vill försvara den och dem tycks bli orättvist utsatta.

Strategi mot dubbelbestraffning:

Att ha en medvetenhet om denna härskarteknik ger en möjlighet att distansiera sig från denna och se vad det egentligen handlar om, att det är en fråga om maktutövning.

Synliggör de outtalade system som finns för vad som värderas som bra eller dåligt och vad som är mer eller mindre viktigt. Fundera på vilket beteende som belönas i er organisation? Vilka har detta beteende? Vad räknas som kompetens? Vad straffas i er organisation? Vad räknas som mindre bra beteende? Får man säga emot? Får man vara stridbar för det man tror på?


5) Påförande av skuld och skam

Detta är nästan det värsta. Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Känslan av skam och skuld kan infinna sig utan att man riktigt förstår varför. Då är det bra att uppmärksamma att upprätthållandet av en maktstruktur ligger bakom känslan. Genom vardagligt osynliggörande och förlöjligande av människor finns en grund till att ta på sig skam och skuld. När man förlöjligat någon tillräckligt länge och lyckats få med sig även andra på tåget är det illa.

Exempel på påförande av skuld och skam:

Tjejer som har våldtagits eller misshandlats. De känner sig djupt skamsna och medansvariga till det som inträffat fastän de är helt oskyldiga. Alla vill bli omtyckta, det ligger djupt i själen. Människor kan känna att deras intressen är oviktiga medan andras intressen prioriteras mer. Vardagligt osynliggörande kan vara en bidragande orsak till att människor påför sig skuld och skam.

Strategi mot påförande av skuld och skam.

Vad pratar olika grupperingar om? Är det skillnad? Brainstorma om vad du tror att det kan talas om. Markera sedan de ord som är du tror uppfattas positiva och negativa med plus och minus. Ser du något mönster? Tydliggör mönstret och tänk efter varför det ser ut så här?


Att kringgå härskarteknik

Genom att vara medveten om att det finns härskartekniker så kan det vara en bra hjälp på väg. Ett gammalt talesätt är att skrämma ut trollen ur hörnorna och fram i ljuset så försvinner dom. Det är samma teknik man kan använda här. Det finns flera motstrategier som man kan använda sig av. Det är tydligheten i det man gör och säger som ska vara vägledande. Alla behöver inte vara överens om allting, det gäller dock att vara tydlig med att skilja på sak och person. Sammanfattat kan det se ut som nedan.


Härskarteknik - Motstrategi - Bekräftarteknik

Osynliggörande - Tag plats - Synliggörande

Förlöjligande - Ifrågasättande - Respekterande

Undanhållande av info  - Korten på bordet  - Informera

Dubbel bestraffning - Bryta mönstret  - Dubbel belöning

Skuld och skam - Intellektualisera  - Bekräfta rimliga normer

 
Läs även andra bloggares åsikter om härskarteknik, gruppdynamik, psykologi,