Skampålen avskaffades i Sverige 1855. Människor som begått dumheter fick stå fastspänd vid skampålen för allmän beskådan och skämmas mitt på torget.
Skampålen har nu återinförts av kvällstidningarna - Den kallas idag Löpsedel. Utan urskiljning känns det som så publicerar man namn och bild på personer som kan antas ha begått allvarliga brott.
Det är skamligt, av tidningarna. Mer än en gång har det hänt att man publicerat bild och namn på fel person. Vad det får för konsekvenser för den oskyldigt drabbade och dennes familj får vi sällan höra något om.
Det är dags för rättsväsendet att återta initiativet. Enligt lag är ingen dömd innan dom fallit.
Chefredaktörerna tar strid för sina publiceringsbeslut. Det gör Expressens Thomas Mattsson i sin blogg. Det gör också Aftonbladets Jan Helin. Intressanta tankar de har på sitt sätt, men jag håller inte med dem. Det finns alltid en anledning att tänka en meter längre.
Ingen vet ännu om det är den namngivne som är skyldig. Oavsett vilka detaljer man kan dra slutsatser av så kan det inte vara riktigt att det är tidningar och allmänheten som ska avgöra skuld eller ej. Livet och dokusåporna går in i varandra och man vet inte vad som är vad. Det är olyckligt. Allmänintresse eller ej, det finns hänsyn att ta till omgivning och anhöriga också. Det drabbar oskyldiga på ett olyckligt sätt att publicera namn och bild på någon som ännu inte är dömd.
Att vettvillingar och gangstrar ska haffas snabbt är synnerligen självklart men kanske inte av kvällspressen. Framförallt ska de senare inte agera domstol, det känns inte rätt.
Skampålen. Vill vi ha tillbaka den?
(intressant)
Aftonbladet Expressen
DN SvD
Läs även andra bloggares åsikter om rättsväsende, skampålen, kvällstidningar, politik
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
7 kommentarer:
Bra rutet Mary!
Dessutom har de försvårat rättsprocessen och sabbat för polis och åklagare.
Hälsningar
Maria
Ett dilemma i detta dilemma är ju att webben var först. Namn och bild fanns redan ute på internet, detta fria och livsfarliga verktyg.
Lika illa embryo...
Folk som lägger ut vad som helst på internet kan begå brott enligt BRB. Men om en tidning gör det, då kommer tryckfrihetsförordningen in, och att fälla en tidning är en helt annan femma. Dessutom finns tidningen på internet, och sprider aktivt kanske redan brottslig spridning över nätet genom denna abrovinkel. Det är alltså enligt min mening så mycket värre att pressen utnyttjar detta. En journalist kan (i likhet med skandalboken-om-kungen-logiken) lägga ut vad som helst på nätet, eller be en kompis göra det, för att sedan kunna rapportera om dito. Ja, det var mina tankar om det. :)
Jag håller helt med.
Dessutom är det fullständigt ointressant vad killen heter för oss som inte känner honom.
Kalle/Pelle/Sverker/Josehonnannon. Vad spelar det för roll?
Då finns inget allmänintresse utan bara ren nyfikenhet. Det är inte samma sak.
Jag vet inte om det är lika illa eller vad som är värst; allt spelar på vår hyenainstinkt.
Internet har inga pressetiska regler. Det finns en gammal anarkistisk tradition inom nätpublicismen att allt - precis allt - ska vara fritt. Kruxet är att den friheten gång efter annan skadar enskilda individer och deras anhöriga.
Om det sedan råder någon slags symbios mellan media och webb, inte gör det det ena eller det andra vare sig bättre eller sämre.
Skampålen står där på torget - digitalt eller irl - som den gjorde förr. Men vilka är det som stirrar på den?
Hade polisen gjort ett betydligt mer diskret gripande kunde den misstänkte fortfarande varit anonym.
Det var ju nu en stormning av mannens lägenhet, att det sen sprids på internet av alla vittnen är ju självklart.
Man kan ju fråga sig varför polisen gör på detta sättet? De är mycket medvetna om hur information sprids och söks upp på internet.
Skumt av polisen.
Skicka en kommentar