Massakern i USA väcker tankar...

Att vara engagerad politiskt kan ha sina poänger men också sina avigsidor. Att delta i ett torgmöte i USA kan innebära att man blir beskjuten likt kongressledamoten Gabrielle Giffords blev igår. Flera personer dog och nu jagas skytten man verkar veta vem det är.

Visst verkar de vara lite mer skjutglada i USA än vad vi är här. Men galningar finns det överallt i världen. Även om vi gud ske lov inte har politiker som likt Sarah Palin som ritar ut skottsikten på kartan över ställen där de politiker hon anser bör försvinna finns. Maken till tossig kvinna finns väl inte? Sen hur mycket som är luft av det hon säger vet man inte förstås.

Alla tidningar analyserar händelsen i USA så det behöver inte jag göra här. Men trots allt så slår tankar igång när man läser om händelser likt dessa. Att engagera sig politiskt har ett pris på många olika sätt. Jag känner politiker som har blivit mordhotade och polisanmält detta. Om det varit på allvar eller ej vet man inte, men händelsen i sig är obehaglig nog. Det finns andra personer som blir utsatta på olika sätt. Man hör talas om hatbrev och om döda råttor i brevlådan.

Våra egna ministrar har alltid SÄPO i släptåg.  De står alltid i bakgrunden och håller koll. Det kan inte vara en skojig situation för någon. Men å andra sidan så har faktiskt både Anna Lind och Olof Palme blivit mördade inför öppen ridå i Sverige. Så försiktigheten är nödvändig.

Är det värt det? Att vara politiskt aktiv och få betala ett så högt pris för det att man faktiskt behöver ha beskydd hela tiden?  Det är egentligen inte bara den fysiska tillvaron som är hotade utan även den mentala. Det har vi sett inte minst genom de mediedrev som pågått och vid flera tillfällen drabbat enskilda väldigt hårt. Om det alltid varit rättvist är en annan fråga. Men det talas det sällan om.

I Tunisien försvinner personer, även bloggare bara för att de har åsikter som avviker från vad andra tycker är rätt. "Protestvågen och oroligheterna har förstärkts i Tunisien. Och sedan i torsdags rapporteras att flera bloggare, journalister och dissidenter ”försvunnit” efter att de gripits av säkerhetsstyrkor i sina hem. (DN) . Men sånt kan väl ändå inte hända här tänker man då. Fast visst väcks tanken. Tänk om.

Demokrati är så viktigt. Yttrandefrihet likaså.

Samtidigt som det handlar om att bemöta de åsikter man ogillar på ett civilserat sätt och inte låsa in oliktänkande så handlar det faktiskt också om att framföra dem på ett lika civiliserat sätt, eller hur? Ingen lyssnar om man bara kallar omgivningen för dumskallar. Det är i den piskade retoriken det går åt fanders och så byggs det upp en massa motsättningar som i sig kan få uttryck i galenskaper likt denna masskjutning. Samtidigt som jag sitter och skriver detta dyker argumentet upp i DN - Hatisk politisk retorik ges skuld, det kan bli svårare att få människor att engagera sig om priset är att man kan bli ihjälskjuten.

Men sånt kan väl ändå inte hända här? Så vill jag tänka, annars vore det lika bra att ta fram stickningen, sätta på en kopp kaffe och sköta sitt. Men så kan vi inte heller ha det, eller hur?


DN
(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, massaker, yttrandefrihet, retorik, sverige, regeringen, moderaterna