Det där med mobbning...

"Respekten för andra människor är normen inte det avvikande. Det är den som trycker ägget mot ansiktet som ska stå där med skammen. Inte den som blir drabbad. Ingen ska behöva skratta när man är rädd. Fler i Sverige måste resa sig mot våldet" så skriver de moderata riksdagsledamöterna i Anton Abele och Henrik von Sydow i GP. Det handlar den här gången om "äggning", som förekommer i Göteborgsskolor.

Detta är ett ämne att aldrig sluta bry sig om. Det handlar rent allmänt om hur vi beter oss mot varandra, det är som om vanligt hyfs rinner ur. Det kanske inte ens finns där. Det man ska ha klart för sig är att detta förekommer även i många vuxna sammanhang. Så att barnen beter sig illa kanske inte är att undra på. Förebilder saknas för många. Det är naturligt att vara elak och putta undan den som står i vägen för egna agendor. Du märker detta lite varstans. På företag och organisationer och inte minst i den politiska verksamheten. Överallt där det handlar om makt helt enkelt.

När det gäller vuxna är det mer psykisk mobbning det handlar om. Exempelis så exkluderar man andra från information, ser till att de inte får vara med. På wikipedia kan man läsa om vad psykisk mobbning består av för ingredienser.
Psykisk mobbning (blickar, suckar, kommentarer, imitationer (t.ex imitera någons haltande, sätt att tala, etc), vända ryggen till, inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskap när någon anländer, ignorera, utfrysning, ogrundad portning och svartlistning...

Läs om mobbning här på Wikipedia. Många borde tänka efter.

Vi som ser att andra är utsatta måste reagera på detta. Som vuxen måste man säga ifrån både när det gäller barn och vuxna. Men det är klart att om man ser en vuxen person sitta och härma en annan vuxen ej närvarande så komme tanken att så där gör de kanske mot mig när jag inte är här och då blir det enklare att hålla sig tyst och undan så att man slipper råka ut själv. Men är det riktigt klokt det?

Jag tycker att man direkt ska vända sig till den som sitter ch fånar sig och fråga - Gör du så där när jag inte är här. Då blir de ertappade och låter bli i fortsättningen. Att förflytta uppmärksamheten kallas det. Också en slags härskarmetod men på ett positivt sätt.