Rätt man på fel plats...

Juholthaveriet med tillhörande drev har visat på en central punkt. Nämligen hur valen till politiska positioner går till. Det är inte alltid rätt man hamnar på rätt plats. Huruvida Håkan Juholt är på rätt plats kan inte jag avgöra förstås, det måste socialdemokraterna själva göra. Men visst börjar man fundera ändå. Själva valet av honom var trots allt lite spektakulärt och många av de som fanns vi sidan om, inte minst hela Netrootgänget  gick då i taket över hur valet gick till. Även vissa gamla uvar som Stig Malm röt till och kallade det Stalinism och vidhåller att det fortsatt så.

Val av kandidater


När man söker en person till ledande position i näringslivet så föregås det av en mängd kontroller av personlighet, kompetens och möjligheter att klara av jobbet. Det räcker inte bara med att vilja väldigt gärna det handlar om att kunna också. Dessvärre hänger inte detta alltid ihop. Det visar sig gång på gång. Det är också ett problem eftersom politiker är folkvalda eller kongressvalda och det innebär att de inte kan få kicken hur lätt som helst. Det heter att det valts demokratiskt, men i verkligheten handlar det om att små grupperingar tillskansar sig olika positioner som gör att de kan arbeta ostört för att matcha fram sin egen kandidat som inte alls behöver vara särskilt lämplig i sig för uppdraget, men som kan vara bra för den gruppering som står bakom. Inte så många hänsyn tas, alla fulgrepp används och det ganska ogenerat.

Ibland kan det handla om att få bort en person som man inte gillar, det kan för omgivningen vara oklart varför. Det börjar skrivas artiklar med insinuationer om det ena och det andra, inga fakta presenteras. Det är inte säkert att det finns några. Mona Sahlin blev bortkopplad från partiledarskapet i socialdemokraterna av Juholt sägs det. Ingen aning, men Mona Sahlin i sin tur utsatte Per Nuder för kränkande behandling genom att meddela hans avgång i media, innan han själv visste om det. Han är inte på något sätt en oduglig person, tvärtom. Den vassaste socialdemokraten skriver Per T Ohlsson där han också talar om vad han tycker om Juholtaffären. Det är ord och inga visor som framförs där.

Det känns på ett mänskligt plan inte bra att ge sig på Juholt personligen. Han har inte haft rätt fingertoppskänsla vad gäller det här med den indignation som uppstår om det kommer till kännedom att man har över 140.000 i månadslön och ändå ser det som självklart att se om sitt hus med alla möjliga bidrag. Det fungerar inte i Sverige, då blir domen hård och det har den blivit också. Det är inte bara medias fel. Han måste ha rådgivare och en uppmärksam omgivning på den posten.

Någon påstod att drevet mot Juholt varit hårdare än tidigare. Jag håller inte med om det. Vi har sett även andra personer råka rejält illa ut. Det var inga silkesvantar som visades via media för dem. Det var småsaker i sammanhanget.

Man kan vara rätt man men på fel plats. Så är det kanske i det här fallet. Det är bara olyckligt. Det är det hans team borde hjälpt honom med - att hamna på rätt plats. Det finns inga problem, det är bara rykten säger Carin Jämtin och sluter leden. Det blir lite fånigt för publiken är inte dum och sväljer allt som sägs. Mycket har nog dramatiserats men rök utan eld är inte troligt. Frågan är bara var elden finns och framförallt vem det är som eldar. Lite eget fel och lite hjälp från omgivningen och det blev en rejäl brasa. Då är det väldigt typiskt att leden sluts och det blir Groupthink av allt ihop. Fakta finns man vet att det är fel, men man sluter upp kring ledaren som ska skyddas till varje pris. Socialdemokraterna är inte ensamma om detta. Det sker lite varstans när det krisar. Kanske vi ska börja tala lite om det? Så att rätt man kommer på rätt plats i politiken.

Läser i Aftonbladet att Juholt nu behöver en riktig sidekick / stabschef som vågar säga emot chefen när det behövs. Nu är jag moderat annars skulle jag söka det jobbet... Men hade det hjälpt? Man vet aldrig, men utmaning hade det varit. Tror att Håkan Juholt är en snäll person som menar väl. Men ibland blir det lite fel.



Folkbladet