tisdag 17 januari 2012

Vad tycker kvinnorna - vem bryr sig...

Det blev lite tumult bland skriverierna idag också. (S)-kvinnorna vill inte ha Juholts kandidat Ahlin - men det bryr han sig inte om. Bara kör på som en ångvält. Var ska detta sluta. Det blir inbördeskalabalik. Tydligen ska man nu reda ut vem som sagt vad när det gäller budgeten också berättar SVT. Vilken röra.

Det är lätt att göra sig lustig över socialdemokraterna just nu för det är de som är på tapeten. I morgon kan det vara någon annan partiledare eller ett annat parti som får löpa rubrikloppet. Man ska komma ihåg det. Det är dock sorgligt på många sätt det här och svårt att glädjas åt. Kortsiktigt så är det kanske kul, men när man ser hur många aktivt intresserade och engagerade människor som börjar ge upp sitt politiska intresse så borde det ringa en varningens klocka lite varstans.

När politiker blir driftkuckusar så faller det tillbaka på alla andra också. Politisk verksamhet skrämmer för den som vill behålla sin personliga integritet. Det är kanske just de personerna som är viktiga att ha kvar i den politiska verksamheten. Det blir bara de som saknar ändlägen och inte generar sig för nåt som blir kvar. Gökungarna som puttar de andra ur boet och inte är nöjda förrän de är ensamma kvar. Ett effektivt sätt att tappa förtroendet för den politiska verksamheten som ändå är det viktigaste vi har. Vår demokrati får inte tjafsas bort.

Det är många (S)-bloggare som uttrycker sin skepsis mot det som sker i det egna partiet. Det är engagerade och intresserade människor. Inte självklart strömlinjeformade, men viktiga. De borde tas till vara. Var det inte Anna Lind som uttryckte att de interna kritikerna är det viktigaste för rörelsen. De är inte de enklaste att tas med alla gånger, de håller inte alltid tyst och håller med. Men de för tankarna framåt. Alla partier borde tänka på detta och ta dem tillvara. Peter på Röda Berget är en av dem. Peter Högberg en annan. Martin Moberg. De vill inte bara bli överkörda. Tålamodet med Juholt kanske snart är över menar Kent Persson.

En sak är dock säker och det är att alliansen kan inte bara sitta stilla och vara nöjda med att det snålblåser kring socialdemokraterna. Nu handlar det om att rigga för storm och ge sig ut på öppna vatten. Och det går inte att göra sig av med de som misshagar i rask takt heller, för de är viktiga de också. Jag ser för mycket sånt just nu och det måste kunna hanteras på annat sätt.

Jag saknar just nu den bultande politiska pulsen. Lusten och glädjen man kan känna en dag då man tillsammans står och kampanjar på torget. Då är det kul med politik. Den där gemenskapen man kan känna genom att diskutera livfullt olika frågor och där man kan känna sig trygg med det utan att bli huggen i ryggen för att man har avvikande åsikt. För det är nog så många känner sig i socialdemokraterna idag, de verkar röja runt en gång i månaden där på kansliet. Det blir oroligt.


Gladaste partiet vinner valet - glöm inte det...


Media: SvDSvD2SvD3DNAbAb2Ab3ExpExp2Exp3Exp4SVT,SVT2TV4,

Inga kommentarer: