tisdag 1 mars 2016

Är det konstigt att det blir bråk på asylboendet...

I princip varje dag läser vi i media om att det är polisutryckning till olika asylboenden runt om i landet. Är det så konstigt? Här samlas människor från olika ställen, i princip alla med hemska upplevelser bakom sig. De flyr från krig och elände och hit kommer de med drömmen om ett lugnare liv och en ljusare framtid. I trånga boenden, kanske byggfuttar ska de leva tillsammans, tätt tätt. Det kan inte vara lätt. Min syn på dessa konflikter är inte att alla som hamnar i dem är gangsters. De har en bakgrund de flesta av oss inte kan föreställa oss med traumatiska upplevelser. Nerverna dallrar på utsidan förmodligen. Det är arma människor utan fast mark under fötterna. Undra på att det hettar till mellan varven. De kan inte språket, de vet inte hur det fungerar utan är helt utlämnade om än med tak överhuvudet och mat. Det finns verkligen fler dimensioner än de vi presenteras via medier.

Man kan ensidigt säga att vi ska stänga gränserna och inte tillåta några fler att komma hit. Fast det å andra sidan är omänskligt.  Men vad ska man göra om det inte fungerar? Få det att fungera. Ja.

Men hur?
Om det ändå fanns lätta svar.

no.1av100

1 kommentar:

Anonym sa...

Om man av smugglare har lovats en bidragstillvaro och betalat 70 000 kr, allt vad man har... Sedan förväntas familjen komma efter ganska snart till en liten penning.
Nu blir det till att sitta på en förläggning i kanske 2-3 år för att få besked. Familjen kommer inte på länge.
Vem skulle inte känna sig lurad och förbannad, när resebyrån har svikit så grovt?"
Österrike gör nu en jättekampanj i Afghanistan för att säga: "KOM INTE TILL OSS! Vi ger inte uppehållstillstånd till ekonomiska migranter!"
Läs gärna Kronen Zeitung, krone.at!
Sådant här ser man inte i förljugna svenska MSM. Läs gärna Paul Collier´s bok Exodus, How migration will change the world.
Den svenska debatten har fortfarande lång väg att vandra innan den har nyktrat till, men omsvängningen kan komma snabbt och den kommer att bli smärtsam.
Bo Adolfsson, Mölndal