Omgörningen av Dagens Samhälle har inte varit smärtfri. Det har kunnat förstås av att det öppet skrivits om konflikter mellan medarbetare och chef. Vem som är vem och vad som är vad vet man aldrig vid tillfället då man läser artiklar i tidningar. Det beror alldeles på vem som representerar det som skrivs. Men smärtfritt har det inte varit det kan konstateras, inte ointressant heller för den delen.
Under en tid har vi som följt chefredaktören och VDn Mats Edman på Facebook sett de kattbilder han lagt ut och förstått att något var på gång. En kattbild säger mer än tusen ord. Så är det. Idag lades en bild på boken Ingen kommer undan politiken: Handbok i att förstå och påverka politiken skriven av Lena Josefsson och Tove Lifvendahl. Då förstod i alla fall jag var klockan var slagen. Titeln säger en del i sig och det går inte att låta bli att tänka att det eventuellt kan finnas en del att lära i den boken, eller kanske inte. Politikens vägar är outgrundliga. Men det är politiken som sitter på makten.
Det som är intressant nu är att se vad som händer med den å ena sidan uppburne chefredaktören som slog rekord med tidningen de senaste året och å andra sidan tidningens utveckling framåt. Fina utmärkelser, kanonbra ekonomi - framgång helt enkelt. Men politiken, styrelsen vill kanske ha större inflytande över innehållet. Det är inte ovanligt att politiken inte vill bli ifrågasatt eller granskad, innehållet och tonaliteten ska kontrolleras och nu tyckte man nog att man tappat kontrollen över sitt eget media. Önskemålet är förmodligen att bli ett informationsblad så att alla kan känna sig lugna och glada.
I och med Edmans sorti öppnades ett nytt marknadsfönster för en tidning som kritiskt granskar politiken i kommuner och landsting. Men vem finansierar en sådan tidning? (jag skriver tidning, det kan lika gärna vara ett onlinemedia av något slag).
Det är inte alltid lätt att vara skarp, modig och egensinnig. Ser fram emot att se Edman putsa morrhåren och dra igång på något nytt äventyr. Vad som blir av Dagens Samhälle återstår att se. Det behöver inte bli dåligt. Men en tidning är å andra sidan väldigt präglad av sina ledare.
Tillägg: Uvell granskar bakom kulisserna
3 kommentarer:
Varför sätter du rubriken, att tidningen "tappar" sin chefredaktör, när Mats Edman fått sparken? Han förutsåg det själv i slutet av februari:
"Det skulle inte förvåna mig om jag får sparken nu, säger han."
Resume skriver: "I brevet hävdar tidningen också att politiska påtryckningar från SKL:s ledning har förekommit vid flera tillfällen sedan valet 2014:
"SKL:s ordförande Lena Micko (S) har personligen utövat starka påtryckningar på styrelsens ordförande Julia Branting (S) att agera mot chefredaktörens hållning." skriver de."
http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/02/26/dagens-samhalles-ledning-i-uppror-mot-nytt-agardirektiv/
Verbet "tappa" beskriver en oavsiktlig utveckling, som när du själv skriver:
"Det är inte ovanligt att politiken inte vill bli ifrågasatt eller granskad, innehållet och tonaliteten ska kontrolleras och nu tyckte man nog att man tappat kontrollen över sitt eget media."
Här är "tappa" adekvat, eftersom det beskriver en utveckling, som SKLs ledning inte eftersträvat.
Men varför denna eufemism i rubriken?
Jag skriver väl hur jag vill på min blogg...
Jag ville uttrycka det precis så här. Det är ett tapp hur man än vänder på det.
Du är väl inte min svenskfröken?
Ett tapp är det definitivt. Oavsett hur man ser på det.
Jag tror också att han fick sparken/blev utträngd. Allt tyder på det, även om han teoretiskt kan ha provocerat fram det genom att vara sig själv (underskattat idag)
Skicka en kommentar