Man kan inte be folk hålla käften till höger och vänster...

Fackkillen från tunnelbanan förlorade i AD. Domen blev självklart uppmärksammad.

"- En klassdom, nu blir det tystare på svenska arbetsplatser" (Per Johansson själv i DN)

Det finns flera sidor som alltid, även av den här saken. Det är möjligt att Johansson delvis hade rätt i sin kritik, men någonstans på vägen tappade han koncepterna helt vad det verkar. Att be folk hålla käften och vara aggressiv är sällan något vinnande koncept om man vill få med sig sina motståndare. Efter att ha läst domen så kan man nog inte säga att ödmjukhet och smidighet varit Per Johanssons ledstjärna. Förmodligen hade han vunnit fördelar för dem han företrädde, medlemmarna, om han varit lite mer taktisk och försökt lägga undan känslorna. Det tragiska i det här är att jag tror att han arbetade i stark övertygelse om att han gjorde det rätta. Att striden var den enda nåbara vägen. Det som alltid förvånar mig är den tysta omgivningen. Var fanns de som kunde fått honom på andra tankar? Kompisarna i facket till exempel? Varför låter man vissa personer överträda strecket utan att hjälpa dem innan det är för sent?

"Det finns dock anledning att rikta skarp kritik mot P.J. för de medel han använt för att söka genomdriva sina ståndpunkter och sina krav i de kontakterna. Det kan inte komma i fråga att en förtroendeman på det sätt som P.J. gjort i förhållande till personer utanför den fackliga organisationen eller arbetsgivaren gör bruk av eller hotar att använda sitt inflytande för att vinna fördelar för organisationen eller dess medlemmar. Ett sådant förfarande står i skarp kontrast till de krav som kan ställas på en förtroendeman vid fullgörandet av det fackliga uppdraget. (Dom nr 53/07, Mål nr A 12/06, sid 40)"

När man läser domen så kan man förstå att samarbetsproblemen och den svart-vita inställningen till "dem och oss" inte kunde leda till något annat än vad det gjorde. Samtidigt har säkert Per Johansson delvis rätt i delar av sin kritik. Så är det alltid, det finns minst två sidor av ett mynt. Men det finns också olika sätt att framföra kritiska synpunkter.

Jag tycker att det är bra att Per Johansson har ett nytt jobb nu och att det trots allt finns en tillåtande attityd, säkerligen tänker han sig för lite mer i fortsättningen. Resultatet behöver inte bli sämre för att man funderar på hur man som vuxen uppför sig. Konfrontation är sällan en vinnande metod.

Sen finns det vissa som drar växlar på den här domen i klasskampens namn. Det är nog dock mer pragmatiskt än så, det fungerar helt enkelt inte att kommunicera i en aggressiv ton.

"- Denna dom begränsar det fackliga utrymmet. Nu blir det inte roligt att vara lokalt fackligt ombud...," (Johansson själv i SvD)

Det är fel slutsats Johansson, det kan nog till och med bli mycket roligare, för nu kan facket ställa lite högre kommunikationskrav på sina företrädare. I vuxna dialoger kan man nå ganska långt, förmodligen hade man gjort i det här fallet också. Sen kan man väl tycka att det är bra med en god arbetsmiljö.