onsdag 20 juni 2007

Skillnad mellan magister- och masterexamen

Littorin är på tapeten idag igen och hans utbildning ifrågasätts kanske med rätta, men att framställa honom som storbluffaren är inte rättvist. Det kanske helt enkelt är en fråga om olika perspektiv. Varför reder ingen ut begreppen här? Jag gör ett grundläggande försök. Det finns förmodligen fler vinklingar än nedan.

För att påbörja studier för en magisterexamen vid ett universitet krävs en grundexamen på 120 poäng och innebär oftast att man fördjupar sig i sitt huvudämne.

En masterexamen är utbildning med ämnesbredd. Det är en uppdragsutbildning som universiteten erbjuder och tar betalt för. Oftast betalar arbetsgivare kursavgiften för kostnaden är hög. Här krävs som regel att man har en grundexamen på 120 poäng eller likvärdiga kunskaper erhållna på annat sätt för att få delta. Oftast har man skaffat den genom yrkeserfarenhet. Läs mer om detta bland annat på Handelshögskolans hemsida eller på företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet, kolla under fliken Executive MBA. Dessa är bara exempel. Många stora universitet världen över erbjuder dessa utbildningar.

När universiteteten nu ett efter ett inför nya regler enligt Bolognadeklarationen så kommer den gamla magisterexamen att försvinna och ersättas av en masterutbildning, det kommer att finnas många möjligheter , för den intresserade finns mycket information på universitetens hemsidor. Här kommer naturligtvis att uppstå ytterligare förvirringar vad gäller examensbeteckningar och vad de står för. Men tanken är att svenska utbildningar skall kunna jämföras med utländska och det är väl bra i sig det.

Men av ovan följer att vår minister har 115 akademiska poäng och har en 5-poängskurs kvar innan han kan ta en fil.kand och att han också har en MBA från Fairfax University. Så långt är det korrekt. Att den senare uppenbarligen inte har något värde och inte skulle godkännas av Högskoleverket är en annan sak. Men han ljuger inte, för inget annat än detta står på hans CV.

Sen kan man fundera över när akademiska meriter var den viktigaste variabeln för att vara förtroendevald. Faktum är att det är möjligt att lära sig saker och ha goda kunskaper utanför universitetsvärlden. Kunskap ska inte underskattas men det går att skaffa sig den utanför den formella vägen också.

Så tänk efter nu, är detta inte en storm i ett vattenglas trots allt?

5 kommentarer:

Anonym sa...

I det gamla systemet (det som upphör den 30/6-07) kunde man söka in direkt till en magister utbildning. Det innebar att man pluggade i fyra år på heltid så att man når via de 120 poängen.

Masterutbildningarna är inga uppdragsutbildningar per se (just handels som du hänvisar till är ett dåligt exempel med tanke på att deras filosofier skiljer sig från övriga svenska lärosäten). Så länge man når upp till förkunskapskravet om en bachelor/kandidat så kan du söka en master. I nya förordningen kan man söka två olika typer av masters, dels den tvååriga och dels den ettåriga. Magistern försvinner till förmån för den ettåriga, skillnaden är endast att magisternivån är en separat del man söker till.

Sen kommer undantagen, bl.a. Civilingenjörer har en utbildning på både grundnivå och avancerad nivå. Men dessa är utbildningar som leder till yrkesexamen och styrs av en annan del av lagtexten, man kan alltså söka in på sina gymnasiebetyg och sedan antas till hela fem års studier i ett svep om de leder fram till en civilingenjör (finns fler exempel).

Vad gäller att ta betalt för utbildningar så är det inget vi sysslar med i högskolesverige idag, det är helt enkelt inte lagligt eller genomförbart. Den senaste debatten i den här delfrågan har rört att ta betalt för utländska studenter som kommer hit till Sverige utan utbytesavtal eller inte kommer från EU-/EES-länder. Men det har varit rätt tyst på fronten om de så kallade studieavgifterna så det dröjer ytterligare ett tag innan det eventuellt blir aktuellt.

(För övrigt är länken till SU konstig, ta en flukt på den)

Mary X Jensen sa...

Tack för mer kött på benen i denna så komplicerade värld. Jag har fixat länken till SU.

Vad gäller att ta betalt för utbilningen så är det i alla fall så att viss utbildning som universiteten ger till näringslivet tar man betalt för. Jag har själv i många år varit köpare av uppdragsutbildning från bl a Stockholms Universitet.

Masterexamen kan man ju köpa även via Uppsala Universitet eller hur?
http://fek.uu.se/executive

Det är onekligen en komplex värld vi lever i vad gäller examina.

Jag har uppfattningen att S-O Littorin är en bra karl och att han nu är utsatt för lite orättvisa beskyllningar på alltför enkla grunder.

Martin Karlsson sa...

Hehe... du försöker hjälpa din kompis genom att sprida dimridåer. Smart! Men är du verkligen nöjd med att på detta vis bidra till att värdet i riktiga utbildningar naggas i kanten?

Om man tycker att världen av examina är så "komplex" finns ju annars alternativet att hålla tyst och överlåta till dem som har överblick att fälla omdömen.

Mary X Jensen sa...

Dimridåer - vad menar du? Jag försöker bara belysa saken ur ett annat perspektiv. Det handlar om att skilja på äpplen och päron helt enkelt.

Jag skulle vilja påstå att det är en komplex historia och att det finns skillnader mellan olika examina. Att universiteten erbjuder uppdragsutbildningar och tar betalt för en MBA är inte mitt eget påhitt, det har pågått under längre tid ;-).

Vad menas med "riktig" utbildning enligt ditt sätt att se? Är det bara utbildning man inte betalar för och som ligger inom den traditionella universitetsvärlden?

Utbildning har många olika skepnader. Det viktigaste är väl ändå kunskapen man förhoppningsvis får ut ur den.

Jag vill att du observerar att jag inte på något sätt tar ställning för Fairfax University som någon förebild vad gäller MBA utbildning.

Anonym sa...

Fredrik Reinfeldt var under många år medlemm i motorcykelklubben Hells Angels. Han säger sig inte ha känt till några oegentligheter inom organisationen, utan såg den främst som ett socialt forum.

”Alla har vi väl gjort våra misstag. Varför verkar vissa tycka att just politiker ska vara perfekta människor?”, frågar sig en moderat väljare. ”Bara för att Reinfeldt styr landet och uppbär en extremt hög lön som betalas med skattemedel, för ett förtroendeuppdrag han fått av landets väljare, kan vi väl inte kräva att han ska vara bättre än någon annan”, funderar en annan moderat väljare.